Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Tugga tuggummi kan vara bra för minnet hos äldre”

Other: Fredrik Funck

Utbilda dig, träna lagom mycket och se till att hålla tänderna starka. Då ökar du dina chanser att uppnå ”det goda åldrandet”, enligt professor Lars-Göran Nilsson som leder ett forskningsprojekt om åldrandet och minnet.

Det goda åldrandet, hur ser det ut och hur kan man göra för att påverka sitt åldrande i rätt riktning? Det har varit en central fråga för Betulaprojektet som startades av bland andra professor Lars-Göran Nilsson för 25 år sedan.

Vi träffar honom en klar höstdag på psykologiska institutionen i Stockholm för att prata om vad man kan göra för att bli gammal med sina kognitiva förmågor i behåll – och då framför allt sin förmåga att minnas.

Sammanlagt 4 200 slumpvis utvalda svenskar har deltagit i projektet som har pågått sedan 1988. Det unika med Betula är att det kopplar ihop minnespsykologi med genetik och hjärnavbildningar. Bland annat har forskarna sökt efter tidiga tecken på demens. Dessutom har de undersökt vilka faktorer som underlättar det goda åldrandet, som i projektet kallas för ”successful ageing”.

– För att förstå varför olika individer utvecklas olika behövde vi bland annat mäta deras minnesförmåga och kognition över tid för att se hur de förändrades, säger Lars-Göran Nilsson, själv 69 år.

Så hur gör man för att åldras med sina kognitiva förmågor i behåll?
– Den enskilda faktor som har störst betydelse för minnet och kognitionen är utbildning.
Lars-Göran har dock svårt att svara på om det är utbildningen i sig som är gynnsam eller om det beror på att den leder till ett yrkesliv som stimulerar och utmanar kognitiva funktioner som problemlösning och minnesförmåga.

– De som utbildar sig får ofta yrken där det ställs högre krav, som kräver litet mer av en hela tiden och som utmanar ens färdigheter. Om jobbet dessutom passar med ens kognitiva egenskaper så utvecklas vad som kallas ”en kognitiv reserv”, som man sedan har stor nytta av i hög ålder.

Efter utbildning är hälsan viktigast för minnesförmågan. Lars-Göran Nilsson betonar att projektet har använt två mått på hälsa: Den ”objektiva” hälsan som för enkelhetens skull betyder förekomsten av sjukdomar. Och den ”subjektiva” hälsan som betyder vår upplevelse av hur vi mår.

Här har det visat sig att den senare är viktigare för minnet. De som är sjuka, och exempelvis har cancer, men känner sig friska presterar litet bättre på kognitiva tester än de som känner sig sämre men kanske är friskare rent objektivt sett.

– Vi har sett att välbefinnande är en betydelsefull känsla, säger Lars-Göran Nilsson.

Så det är bra att vara optimistisk?
– Ja det verkar som det.

Ytterligare en faktor som har större betydelse än man tidigare visste för det goda åldrandet är tandhälsan, och då framför allt hur stor del av tänderna som man lyckas behålla i hög ålder.

Först trodde Lars-Göran och forskarteamet att orsaken var socioekonomiska faktorer, att det fanns andra viktigare faktorer som hade lett till att de undersökta personerna hade skött tänderna dåligt under livet.

Men så tog de del av en japansk studie av tandhälsan hos råttor. Forskarna drog ut olika många tänder på djuren och lät dem sedan simma i labyrinter. Ju färre tänder de hade, desto svårare fick de att hitta i labyrinterna. Det ledde till två hypoteser:

– Den första var att forskarna orsakade en liten skada på hjärnan varje gång de drog ut en tand eftersom det går nervtrådar från tand till hjärna.

– Den andra att tuggningen blev mindre effektiv om de inte hade tänderna i behåll, och att det medförde att blodgenomströmningen i hjärnan blev sämre vilket ledde till sämre inlärning och minnesförmåga.

Forskarna är inte helt säkra på vilken hypotes som stämmer bäst eller om det är en kombination av båda. Men det lutar åt att det är den andra, blodgenomströmningstesen, som är den rätta.

Så det är bra att tugga tuggummi?
– Ja, säger Lars-Göran Nilsson.

Fysisk aktivitet har också en gynnsam inverkan på minnet. Men det hjälper inte att träna för mycket. Det finns elitidrottsmän i projektet och hos dem har man inte har sett samma gynnsamma effekt av träningen.

– Lagom är bäst, säger Lars-Göran och ritar en U-formad kurva i luften. Man blir sämre om man tränar för mycket.

Vad som är för mycket är naturligtvis individuellt. Men han misstänker att den som tränar kroppen för mycket, får mindre tid över för att gymnastisera hjärnan.

– Så kan det vara. Det är viktigt att man ägnar tid åt att läsa tidningar och böcker, att umgås med vänner och släktingar och diskutera vad som händer i världen. Den som tränar för mycket hänger inte med och förlorar på det.

Projektet visar också att kvinnor har bättre minne än män. Grovt sett kan man säga att kvinnors episodiska minne är tio procent bättre. Det betyder att om ett par satt i soffan och tittade på tv förra veckan, minns kvinnan i genomsnitt tio procent bättre än mannen vad de såg, gjorde och pratade om. Varför det är så vet man ännu inte.

Vilka är de tidiga kognitiva tecknen på att man är i riskzonen för att utveckla demens? Först och främst är det ett dåligt episodminne, enligt Lars-Göran Nilsson.

– Om man har dåligt episodminne, det vill säga om man glömmer händelser som man har varit med om, är det en riskfaktor för att få alzheimer senare i livet.

På Betulaprojektets hemsida finns ett snabbtest som vem som helst kan göra för att jämföra sin egen prestation med genomsnittet i projektet. Men man ska inte ta resultatet på för stort allvar, understryker Lars-Göran.

– För att kunna dra några ordentliga slutsatser måste man ha fler indikationer. Man vill ju inte ge några falska alarm.

Fler indikationer är exempelvis genetiska faktorer som man kan hitta genom att ta blodprov. Även storleken på hippocampus har betydelse. Det är en struktur som finns på båda sidorna i hjärnan, strax ovanför öronen, som kan ses med magnetkamera.

Den stora utmaningen för framtiden är hur man långt tidigare än i dag ska kunna hitta tidiga tecken på demens.

– I dag finns det bara bromsmediciner och inget som botar demens. Skälet till det är att man alltid får diagnosen för sent, när hjärnan redan har hunnit degenerera för mycket. Om vi kan identifiera problemen långt tidigare kanske vi kan utveckla mediciner som kan förhindra utvecklingen.

En annan stor utmaning är att ta reda på hur lagringen av information går till. Lars-Göran berättar om en märklig situation han var med om i helgen när han plockade fram och spelade en gammal lp-skiva som han inte hört på 15 år.

– När första låten hade spelats klart visste jag vilken som skulle komma efter. I vilken form har den här typen av minne lagrats i hjärnan? Ljudvågor, som överförs till ett kemiskt format i hjärnan, och som 15 år senare kan omvandlas till ljud igen. Hur lagringen går till är ett mysterium. Ingen har kunnat observera ett sådant minnesspår.

Testa ditt eget minne på Betulaprojektets hemsida: www.betula.su.se