Fördomar

Utan "fördomar" skulle vi bli tokiga

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

1. Okunskap
2. Informationsöverflöd
3. Bekvämlighet
4. Tidsbrist
5. Hot
6. Dålig självkänsla
7. Maktbehov

Bild

Vänninor? Ett par? Man och kvinna? Mor och dotter? Bilden från

Nazar Akrami

Torun Lindholm

Fördomar har vi alla, antingen vi vet om det eller inte. Människan har en benägenhet att skapa sig fördomar, eftersom våra hjärnor hela tiden jobbar med att sortera och kategorisera omvärlden, menar forskare som DN har talat med.

Fördomar har vi alla, antingen vi vet om det eller inte. Människan har en benägenhet att skapa sig fördomar, eftersom våra hjärnor hela tiden jobbar med att sortera och kategorisera omvärlden, menar forskare som DN har talat med.

Det kan räcka med att vi får höra talas om en främmande grupp, som vi aldrig sett och som vi inte vet något om. Snabbt tror vi kanske ändå att de säkert "är" på ett visst sätt.

- I studier från 1950-talets USA lät psykologer människor tycka saker om helt påhittade grupper, som "pluktuanerna". Forskarna frågade om pluktuanerna är trevliga, om de äter bra mat och så vidare. Och försökspersonerna svarade nej, de är inte trevliga, de äter konstig mat och luktar illa, berättar psykologen Nazar Akrami.

Annons:

De här personerna kände förstås inte till "pluktuanerna". Just därför trodde de att de säkert var dåliga, säger Nazar Akrami som doktorerat på en avhandling om fördomar.

Även om alla har fördomar, är vissa mer fördomsfulla än andra. En av förklaringarna finns i personligheten, menar Nazar Akrami. En del föds helt enkelt med större benägenhet för fördomsfullhet.

- Man talar om en egenskap som kallas för generaliserad fördomsfullhet. Den som har höga värden på den egenskapen i test, tycker antagligen illa både om de påhittade pluktuanerna och många andra. Ofta har de personerna fördomar om många olika grupper som homosexuella, invandrare och kvinnor.

Den "personliga" benägenheten att skapa sig fördomar hänger ihop med de grundläggande personlighetsdragen. Inom personlighetspsykologin brukar man tala om fem sådana, "the big five", där vi skiljer oss åt redan från födseln. Dragen finns i stor utsträckning kvar hela livet. Det handlar om hur öppna vi är för nya erfarenheter, om hur pass utåtriktade vi är, om vänlighet, målmedvetenhet - och om känslomässig stabilitet.

Men det är självklart inte bara våra individuella personlighetsdrag som spelar in. I sin doktorsavhandling försöker Nazar Akrami förena den förklaringen med två andra, vanliga psykologiska teorier om fördomsfullhet: den socialpsykologiska som har att göra med grupptillhörighet, och den kognitiva - som har att göra med hur minne och varseblivning fungerar.

Våra hjärnor strävar efter att skapa sammanhang och mening i alla sinnesintryck, och det gör den genom att använda stereotyper. Vi kan inte hantera allt som bombarderar våra sinnen, så hjärnan sorterar och sållar bort information för att snabbt kunna göra omgivningen begriplig.

Om vi inte hade den förmågan skulle vi drunkna i information, rent av bli tokiga, menar Torun Lindholm som är lektor vid Mälardalens högskola och forskare i rättspsykologi.

Stereotyperna om sociala grupper med lägre status är oftast negativa. Det har visats i forskning som Nazar Akrami gjort.

- Tyvärr fungerar minnet på så sätt att negativ information har en motorväg, medan all annan information färdas på en gammal landsväg - eftersom negativ information har ett överlevnadsvärde. Att du ler mot mig är mindre viktigt än att du har en kniv i handen, säger Nazar Akrami.

En socialpsykologisk förklaring till fördomsfullhet handlar om att vi skapar negativa fördomar om andra grupper för att höja vår egen självkänsla. I samband med sin doktorsavhandling genomförde Torun Lindholm ett experiment: En grupp svenskar och en grupp personer med invandrarbakgrund fick se en videofilm med ett simulerat rån i en matbutik. Butikens kassör tog tag i rånarens arm och blev svårt knivskuren i ansiktet. I den ena versionen spelades rånaren av en man med skandinaviskt utseende, i den andra av en man som såg sydländsk ut.

- De svenska deltagarna bedömde den "sydländske" rånaren som mer klandervärd än "skandinaven", medan deltagare med invandrarbakgrund ansåg att den skandinaviska rånaren var mer klandervärd, berättar Torun Lindholm.

Eftersom vi så lätt skapar negativa stereotyper om främmande grupper är det viktigt att försöka se människor som individer, och inte som gruppföreträdare. Men att göra det kan vara svårt, det kräver både tid och ansträngning, menar Torun Lindholm.

- Precis som många andra har jag förutfattade meningar om skinnhuvuden, och anser att de är aggressiva och hotfulla. Om jag ser ett skinnhuvud dunka någon i ryggen så tolkar jag det som att han slår personen. I själva verket kan det vara så att skinnskallen bara vill hjälpa den som hade satt en bit äpple i halsen. Hade en vanlig Svensson dunkat någon i ryggen på samma sätt hade jag reagerat annorlunda.

Benägenheten att tillskriva etniska minoriteter negativa egenskaper verkar vara universell, menar Torun Lindholm.

- Det tycks inte spela någon roll vilken kultur det handlar om. Utgruppen/minoriteten tillskrivs ofta egenskaper som lat, kriminell, dum och opålitlig.

Bakgrunden till detta har sannolikt med evolutionen att göra, anser Torun Lindholm. Människan har haft ett behov av att värna om den egna gruppen, detta för att helt enkelt inte gå under.

Fördomar behöver inte bara vara av det negativa slaget. Man kan tillskriva en grupp extremt goda egenskaper. Torun Lindholm tar Läkare utan gränser som exempel.

- Stereotypen om dem är att de är ett slags ideala människor som står för godhet och medmänsklighet. För den person som "drabbas" av en sådan fördom kan det vara trevligt. Men lika fullt kan det vara fel - och en fördom. Problemet är att man inte bedömer de enskilda personerna.

Torun Lindholm tror att det är möjligt att komma åt diskriminering genom exempelvis kvotering. Hon nämner domstolsväsendet, polisen och juridiken - områden som hon forskat om. Nämdemän i domstolarna och poliser på fältet bör kunna identifiera sig med "den andre".

- En helsvensk domstol har exempelvis lättare att förstå en svensk brottsling än en brottsling med utländsk bakgrund. Medvetet eller omedvetet ser man sig själv i "svensken" - han tillhör den egna gruppen. Fler personer inom rättsväsendet med utländsk bakgrund skulle öka förståelsen för "den andre".

Etniska fördomar måste inte handla om uttalad rasism eller främlingsfientlighet, hävdar Torun Lindholm. Moderna tiders fördomar verkar snarare i det fördolda. De färgar och förvränger våra upplevelser så att personer utesluts eller diskrimineras.

- DN och andra medier har visat hur svårt det är för personer med utländsk bakgrund att få kvalificerade jobb. Svårigheten behöver inte bero på rasism utan handlar ofta om att arbetsgivarna känner sig osäkra. De har inget automatiskt "gillande", och undviker därför att hamna i en besvärande situation.

Nazar Akrami är inte lika säker på att man kan komma åt fördomsfullhet genom regleringar i samhället.

- Att stifta lagar är kanske en del av lösningen, men det räcker inte. Jag tror att det är bra om folk förstår hur fördomar fungerar, att de aktiveras omedvetet och automatiskt. Det känner de flesta inte till.

Vi kan själva lära oss att hantera våra fördomar, tror Nazar Akrami, och drar en parallell till medicinering:

- Den som är sjuk tar mediciner och den som har en fördomsfull personlighet kan reflektera kring sina attityder. Ungefär som en diabetiker måste tänka på kosten, bör en individ med fördomsfull personlighet tänka efter en extra gång innan hon reagerar.

Även Torun Lindholm tror att insikten om att man har fördomar är viktig. Och den värsta fördomen - eller villfarelsen - av alla är att tro att man själv inte har några fördomar.

- Tror man det är man illa ute, eftersom man då inte inser att man styrs av dem. Att förstå att man har fördomar är första steget till att bli av med dem, säger Torun Lindholm.

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

minsk
Foto:Sergei Gapon/AFP

 När valutan faller. Oberoende nyhetssajter stängs och affärer töms. 13  8 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

 Flöt i land på ön. Försvarsmakten har med hjälp av polisens bombgrupp sprängt de fem rökljusen. 18  8 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

rökgranat
Foto:Polisen

Den första västerländska journalisten som släppts in i IS:s territorium har återvänt, vid liv.  Läs mer. 5  2 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

IS
Foto:AP
Annons:

 Ska bygga hus i Rumänien. Ingivelse fick honom köpa en skraplott. 204  17 tweets  173 rekommendationer  14 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: