Psykoterapi

"Psykoterapi hjälper" är ett vanligt budskap. Men vilken typ av terapi fungerar för vem - och varför? Och hur kan man bäst mäta effekterna? De frågorna har varit centrala i debatten om psykoterapi under de senaste åren.

Det handlar om patienternas rätt att få tillgång till kunskaper och effektiv behandling, och om hur samhällets offentliga medel ska användas. Men också om vilka mätinstrument som egentligen passar för en behandling som psykoterapi.

Den psykodynamiska terapin, utvecklad från psykoanalysen och dess teorier, har haft en stark ställning i Sverige och fortfarande beräknas minst 90 procent av verksamma psykoterapeuter vara psykodynamiskt inriktade.

Nu tycks vi vara i en brytningsperiod. Den psykodynamiska/ psykoanalytiska dominansen ifrågasätts alltmer, samtidigt har intresset för så kallad kognitiv beteendeterapi, KBT, ökat kraftigt - det är den psykoterapiform som i dag har den bästa, vetenskapligt dokumenterade effekten. I gårdagens artikel berättade vi om KBT-behandling vid tvångssyndrom.

Kraven på att behandlingar ska vara evidensbaserade, det vill säga ha en vetenskapligt bevisad effekt, har ökat i vården. På psykoterapimässan som startar i morgon på Münchenbryggeriet i Stockholm finns flera föreläsningar/seminarier som handlar om psykoterapiforskning och evidens.

"Hur ska man forska för att göra rättvisa åt det dynamiska förloppet i en psykoterapi och de resultat som uppnåtts?" är en fråga som kommer att diskuteras på torsdag, i två föreläsningar om forskningen vid Sektionen för psykoterapi vid Karolinska institutet. På fredag blir det ett panelsamtal om psykoterapi och evidens med bland andra Bengt-Åke Armelius, professor i psykologi vid Umeå universitet, och Sten Thelander, sakkunnig i psykiatri vid SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.

- Hur man än tittar på psykoterapins effekter så handlar en väldigt stor del om sådant som inte rör själva tekniken eller bakomliggande teorier, som personliga egenskaper hos terapeuten och patienten, förväntningar och annat, säger Sten Thelander. Det rör sig om runt 70 procent, ingen kan hävda något annat utifrån den forskning som finns.

Men i princip går ändå effekter att jämföra och mäta, menar Sten Thelander. KBT har bäst dokumenterad effekt vid många tillstånd, exempelvis fobier, tvångssyndrom, ångestsyndrom, alkohol- och narkotikaberoende, kronisk trötthet och kronisk ryggsmärta. Trots det är tillgången på sådan terapi fortfarande mycket dålig.

- Det beror dels på att ingen riktigt styr utbildningen i dag, säger Sten Thelander. Dels på att det är svårt att få över de bäst fungerande behandlingarna till den kliniska verkligheten. Evidens segrar inte automatiskt, det är svårt att förändra. I panelsamtalet kommer jag att ta upp hinder och möjligheter där.

Insidan återkommer till diskussionen om psykoterapiforskning och evidens längre fram i artikelserien.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut