”Vi pratar sex redan i förskolan”

Lärarna Maja Thorsén och Solax Stridh diskuterar filmen "Sex på kartan" med eleverna Ludvig Svensson och Fredrika Lindwall.

Foto: Fredrik Funck Lärarna Maja Thorsén och Solax Stridh diskuterar filmen "Sex på kartan" med eleverna Ludvig Svensson och Fredrika Lindwall.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Material som Gnestaskolorna använder

■ BRYT – Forum för levande historia har tagit fram undervisningsmaterial som fokuserar på normer kring kön, sexualitet och etnicitet.

■ Machofabriken – om killars engagemang i jämställdshetsarbete.

■ Ingen ser oss – utbildningsmaterial för skolan om mäns våld mot kvinnor.

■ Sneställt – utbildningsmaterial från Amnesty.

■ I normens öga – praktiska övningar för normkritisk undervisning i skolan utgivet av Friends.

■ RFSU:s hemsida www.rfsu.se

■ På Gnesta kommuns hemsida kan man läsa mer om hur sex- och samlevnadsudnervisningen och jämställdhetsarbetet i kommunens skolor går till. www.gnesta.se/kommunen/ jamstalldhet

Sexualundervisningens historia

■ 1942 införs sexualundervisning i folkskolan.

■ 1955 blir sex- och samlevnadsundervisningen obligatoriskt ämne. Handledningen fokuser på att skydda flickor från pojkars sexualdrift.

■ 1977 uppdaterar Skolöverstyrelsen (SÖ) handledningen för sex- och samlevnadsundervisningen. Nu uttrycks acceptans för utomäktenskapligt sex och man gör tydliga ställningstagande mot diskriminering.

■ 1995 års referensmaterial från SÖ fokuserar på samtal och man rekommenderar att undervisningen bygger på elevernas egna erfarenheter.

■ Den läroplan som börjar gälla hösten 2011 omfattar tydligare skrivningar för hur sex och samlevnad ska integereras i de olika ämnen i skolan.

■ Hösten 2011 blir sex och samlevnad obligatoriskt på utbildningen för mellanstadielärare.

Undervisningen i sex-och samlevnad har hamnat på efterkälken. I höst införs ny läroplan med krav på att ämnet ska ingå i fler ämnesområden. Men på Frejaskolan i Gnesta är man steget före.

Undervisningen i sex-och samlevnad har hamnat på efterkälken. I höst införs ny läroplan med krav på att ämnet ska ingå i fler ämnesområden. Men på Frejaskolan i Gnesta är man steget före.

På Frejaskolan i Gnesta går cirka sju hundra elever, från förskoleklasser upp till årskurs nio. Här har man infört ett nytt sätt att jobba med sex och samlevnad. Matematik- och NO-läraren Maja Thorsén ingår i ett lärarteam som arbetar för att förbättra undervisningen.

– Vi börjar prata om det redan i förskoleklasserna, men på ett sätt som är anpassat till de yngre barnen, berättar hon.

Annons:

Det kanske det räcker med att låta dem diskutera vilka ord som finns för könsorganen eller fundera över vad det innebär att vara kär.

En annan ambition på Frejaskolan är att sex och samlevnad inte ska begränsas till biologilektionerna, utan ingå i flera olika ämnesområden.

– På svenskan i högstadiet får eleverna diskutera texter som tar upp olika syn på kärlek, kanske tittar de på stereotyper i reklamen. På hemkunskapen kan man prata om arbetsfördelning och traditionella könsnormer i hemmet, berättar Maja.

Varför är det så viktigt att ha en bra undervisning i sex och samlevnad?

– Det är skolans uppdrag att hjälpa unga att vara självständiga individer som gör fria val, säger Karina Solax Stridh, jämställdhetsstrateg på kommunen i Gnesta och tidigare kollega med Maja på skolan.

– Om man som lärare inte förstår vad man håller på med, är det lätt att man förstärker och befäster stereotypa könsnormer och värderingar. Då gör man mer skada än nytta, säger hon.

En viktig del av undervisningen är att ge eleverna verktyg som synliggör deras egna och omgivningens normer och värderingar.

– Detta kallar vi för ett normkritiskt perspektiv, säger Karina.

– Ett av de största problemen är att vi skiljer så starkt på manlig och kvinnlig sexualitet, säger Maja och får medhåll av sina elever Fredrika Lindwall och Ludvig Svensson.

En sådan sak som att använda kondom kan vara helt beroende av vilken syn eleverna har på hur killar och tjejer ska bete sig.

– Ofta vågar inte tjejer plocka fram kondomen av rädsla för att framstå som ”lösaktiga”, påpekar Karina. Bland killarna råder en uppfattning att kondom gör sexet mindre skönt, många gånger utan att de har någon egentlig erfarenhet. Det är sådant vi vill att de ska få syn på själva.

En annan viktig del av sex och samlevnad är sådant som våld i relationer och manlighetsnormer, företeelser som är starkt förknippade med traditionella könsnormer.

Det viktiga är att eleverna ser hur allt hänger samman, menar Maja och Karina. Hur sexualitet ofta styrs av andras normer och värderingar. Därför ska undervisningen också ske på ett neutralt sätt.

I den anatomiska undervisningen försöker de vara så tydliga som möjligt.

– Vi vill komma bort från metaforer som att spermier är aktiva och ägg passiva i befruktningsprocessen, eller att mäns och kvinnors könsorgan beskrivs som komplementära.'

Den typen av beskrivningar tjänar bara till att förstärka traditionella könsnormer och heteronormen, menar de.

På Frejaskolan är det i huvudsak fyra lärare som drivit utvecklingen av sex- och samlevnadsudnervisningen. Men reaktionerna från övriga lärarkollegiet har varit enbart positiva.

– Många lärare tycker att det är lite jobbigt att prata om sex och samlevnad. I och med vårt arbete kan de få hjälp och stöd i undervisningen, berättar Maja.

– Sex och samlevnad är ett viktigt ämne som man inte blir expert på bara för att man själv har haft sex, säger Karina.

Reaktionerna från föräldrarna har också varit övervägande positiva.

– De allra flesta förstår vad vi vill uppnå. Men då och då möter man en viss oro, exempelvis när RFSL kommer på besök och informerar om homo- bi- och transfrågor, berättar Karina. Då har det hänt att föräldrar undrat ”vad säger ni till våra barn egentligen”. Och den typen av frågor är också viktiga att ta på allvar, tycker vi.

Fredrika och Ludvig går i nian på Frejaskolan. Båda tycker att det är viktigt att kunna prata öppet om sådant man funderar på, utan att för den skull bli allt för privat.

– Man ska kunna prata om sex och samlevnad på samma sätt som man pratar om exempelvis kemi, tycker Ludvig. Men det är inte samma sak som att berätta om sina personliga erfarenheter för hela klassen.

Varför räcker det inte med den undervisning man får på biologin?

– Sex, känslor och relationer hänger ju ihop, säger Fredrika. Sex är ett sätt att visa kärlek på eller att skapa nytt liv och därmed bilda familj. Det handlar i högsta grad om känslolivet och det är därför ämnet är så viktigt.

För att ingen som inte vill ska behöva prata om personliga erfarenheter utgår undervisningen på Frejaskolan ofta från generella exempel.

– I åttan hade vi en övning där vi fick titta på olika ansikten och gissa vilka som var ihop med varandra, minns Ludvig. Det fanns inget facit, men efteråt när vi diskuterade insåg vi att ingen har satt ihop två tjejer eller två killar. Det var intressant.

– Här fick ni ju möjlighet att fundera kring hetronormen, säger Karina till Ludvig och Fredrika. Det gäller att göra det på ett roligt sätt, så att barnen får lite aha-upplevelser.

– Ja, innan hade vi inte ens tänkt tanken att killar skulle vara ihop, säger Ludvig.

Det viktigaste är att man pratar om det över huvud taget, tycker Fredrika och Ludvig. Bra sex- och samlevnadsundervisning ska kännas naturlig. Den får gärna innehålla humor, men absolut inte bli flamsig.

– I en övning skulle vi bestämma om olika ord var tjejiga eller killiga. Utan att tänka på det satte vi orden pengar och keps på killar, medan känslor och omtänksamhet hamnade på tjejer. Det var ganska komiskt när vi upptäckte det, men vi blev också lite chockade över att vi tänkte så stereotypt, berättar Ludvig.

Fredrika har funderat och läst mycket om genusfrågor och jämställdhet. För henne och en del av hennes jämnåriga är det självklart att ifrågasätta normerna kring kön.

– I min grupp var det många som redan var medvetna om hur vi styrs av fördomar och normer när vi skulle fördela orden på killar och tjejer. Så vi pratade ganska mycket om fördomar redan under själva övningen, säger Fredrika.

– Pedagogens roll är inte att säga vilka normer som är rätt eller fel, utan att belysa att de finns, att göra eleverna uppmärksamma på dem, avslutar Maja Thorsén. Det är alltid lika roligt att höra dem reflektera över sina egna perspektiv. Det märks att de växer.

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

 Ska bygga hus i Rumänien. Ingivelse fick honom köpa en skraplott. 127  13 tweets  105 rekommendationer  9 rekommendationer

 Flöt i land på ön. Försvarsmakten har med hjälp av polisens bombgrupp sprängt de fem rökljusen. 11  7 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

rökgranat
Foto:Polisen
Annons:
globen
Foto:Jonas Ekströmer/TT

 Område spärrades av. Föremålet flyttat, men inte undersökt. 3  3 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: