Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Vissa skaffar barn, vi blev polys”

Foto: Alamy
Julia och Martin är båda i trettioårsåldern och gifta sedan flera år. De delar bostad, intressen och ekonomi. Men några nätter i veckan sover Julia hos sin pojkvän Nils. I en polyamorös relation är det ingen som tycker att det är konstigt när man ligger med andra.

För några år sedan, när de levde som ett ”vanligt” par, pussade Julia lite på en annan tjej på en fest. På vägen hem var Martin lite sur.

– Jag frågade honom varför, det var ju en tjej och mest på skoj. Då sa han att han hade velat vara med, berättar Julia.

Julia och Martin har aldrig känt att de behövt bevaka eller kontrollera varandra, säger de. De har kunnat berätta för varandra om de tyckt att någon i bekantskapskretsen är snygg eller attraktiv. Men händelsen på festen blev utgångspunkten för en ny diskussion mellan dem.

–  Vi började prata om att det kanske inte var så farligt om man hånglade lite med någon annan. Det handlar ju om att kunna ta emot bekräftelse från andra. Vi började fundera på hur långt man skulle kunna gå, var gränsen för vår relation gick. Till en början handlade det om hångel eller sex, men efter ett tag började vi diskutera känslor för andra, berättar Martin.

Till slut bestämde sig Julia och Martin för att ”öppna upp” sin relation.

– Jag tror att det var ett sätt att ta den till ett nytt stadium, att få den att utvecklas och mogna, säger Julia. Vissa skaffar barn, vi blev polys.

Till en början kände de sig osäkra och var oroliga för att den ena skulle ”hinna före” och ha sex med någon. Därför började de med att kontakta en swingerklubb där par samlas och har sex med varandras partners. Där träffade de ett par som de låg med.

– Men swingerkulturen är faktiskt påfallande normal, säger Julia. Den är både köns- och heteronormativ. Det passade inte oss.

Nu hade Julia och Martin i alla fall fått bekräftelse på att de kunde ha sex med andra utan att det blev problem dem emellan. Men att gå från mono till poly har sina svårigheter på många plan.

– Det speciella med polyrelationer är att de hela tiden bryter ny mark. Det finns inga normer att luta sig emot och man måste bygga varje relation själv från grunden, säger Martin. Genom populärkulturen får vi hela tiden lära oss hur monorelationer, alltså traditionella parrelationer, ser ut.

Därför sökte de kontakt med polycommunityn som finns på nätet.

– Vi behöver träffa andra som lever som vi för att få reda på hur de gör, hur de hanterar olika situationer. Bland annat har vi var sin polygrupp där vi träffas, pratar relationer och utbyter erfarenheter. Nu består en stor del av vår bekantskapskrets av andra polys.

I början av Martins och Julias liv som polys hade de lite korta flörtar och kanske sex med någon annan. Under en period hade Martin en flickvän och Julia en pojkvän samtidigt. Då hände det att de umgicks alla fyra. Efter ett tag inledde även Martins tjej och Julias kille ett förhållande.

– Men det blev väldigt komplicerat. I början hade vi skojat om hur trassligt det skulle bli om de blev ihop, men när det väl hände tyckte jag att det blev jobbigt känslomässigt, säger Julia.

Just nu är det lite lugnare. Martin dejtar olika tjejer och Julia har sedan ungefär ett år ett förhållande med Nils.

Tillvaron som poly är hektisk, säger båda. Det tar mycket tid och planering. Och det ställer stora krav eftersom de hela tiden förhandlar om hur de vill ha det.

– Jag funderar på om jag är lyckligare nu som poly, säger Julia. Jag vågar inte säga att jag var mindre lycklig som mono, men livet har blivit mer intressant och givande.

Martin tycker att deras förhållande har utvecklats, de pratar mycket mer eftersom de måste göra det och tar itu med problem när de dyker upp.

– Förhållandet går inte på slentrian som det kunde göra när vi levde mono, säger Julia.

Det händer att Julia och Martin umgås med Julias pojkvän Nils. Nyligen hade de semester ihop.

Hur funkade det?

– Bra, säger Martin. Vi trivs ihop och kan sova i samma säng med Julia emellan oss. Men jag vill inte umgås för mycket, han är ju inte min partner.

Men att leva som poly innebär också svårigheter.

– Jag tar ofta ansvar för hur andra människor mår. När det gäller relationerna med Martin och Nils så upplever jag ibland att det är svårt att göra alla nöjda. Jag får dåligt samvete över att jag försakar antingen min man, min pojkvän eller mina egna önskemål, berättar Julia.

Hon tycker även att det kan vara svårt att hålla reda på vad hennes olika känslor verkligen innebär.

– Jag och Martin har varit ihop länge medan jag och Nils är ganska nyförälskade. Ibland blir jag lite rädd att jag älskar Martin mindre för att jag är så kär i Nils, men egentligen är det som det var förut mellan Martin och mig, skillnaden är att jag utöver mina känslor för Martin har nyförälskelsekänslor för Nils.

Även om Julia och Martin skulle vilja vara öppna med att de lever som poly så tycker båda att det är svårt att gå ut offentligt. Ingen av dem har berättat på sina arbetsplatser. Båda är rädda för de fördomar som de tror kommer att drabba dem om omgivningen får veta. Men det handlar också om att skydda anhöriga.

Martin, som alltid haft en bra och öppen relation med sina föräldrar, valde att berätta för dem.

– Men när jag berättade att vi levde poly ställde de inga följdfrågor och ville inte veta mer. Det är svårt att vara öppen när de inte verkar vilja veta.

Julia tycker att det är jobbigt att inte kunna berätta för familjen.

– Ju längre jag går i min relation med Nils, desto jobbigare känns det att hålla honom hemlig hela tiden. Han är ju en stor del av mitt liv och av mig som min familj inte känner till. Men det är ingen idé att jag kommer ut som poly för de skulle aldrig acceptera att jag är med honom också.

Är ni inte svartsjuka?

– Vi pratar ju en del om det här, som du förstår, säger Martin. Jag är väldigt osvartsjuk och har inga som helst problem med att Julia umgås med Nils. Men jag vill ju att Julia ska fortsätta vara min viktigaste relation. Det som eventuellt kan oroa mig är att hon umgås så mycket med honom att deras relation till slut blir starkare än vår och att det leder till att jag förlorar henne.

– Och det är därför det är så viktigt att vi hela tiden fortsätter utvecklas med varandra, säger Julia. Vi ser till att jobba med vår relation. Vi har gemensamma projekt och odlar våra gemensamma intressen. Och vi försöker prata om allt.

Vad tycker du? Skulle du själv kunna tänka dig att leva polyamoröst – eller har du egna erfarenheter? Kommentera nedan!