ITALIEN
Eco samlar sig mot Berlusconis tevekrati
Val i Italien i dag. Ska den populistiske mediebaronen falla?
Veckans allt desperatare utspel tyder på det. Tonfallet påminner inte om någon annan europeisk valrörelse. Alla påstås konspirera mot honom. Inte bara vänstern och åklagarna. Nu även konservativa affärsmän, bankerna, pressen och televisionen. Skälet? Berlusconis misslyckade försök att tilltvinga sig extra tevetid för att tala direkt till väljarna. Han gick på pumpen.
Och så kom utspelet att oppositionen planerar valfusk. Kalla in övervakare från FN! Publiken förstummad.
Författarna och filmarna har skickat ut pamfletter på löpande band. Umberto Eco hade lovat sin förläggare en bok med filosofiska och semiotiska essäer. Men med valet i sikte blev det i stället "A passo di gambero", en samling reflexioner om Berlusconis Italien 2000-2005. Eco är en stenhård kritiker av premiärministerns korrumperade tevekrati.
"Allt går baklänges. Om vi fortsätter som hittills blir vi snart lika efter som ett land i tredje världen", sade han nyligen till Corriere della Sera.
Jan Eklund
LIBANON
Time Out i Beirut utan intimt umgänge
Landar man i London eller New York så är det första man köper förmodligen tidskriften Time Out. Guiden till nöjesvärlden finns i lokala utgåvor i ett tjugotal storstäder världen över - bland annat Dubai och Abu Dhabi.
I förra veckan lanserades Time Out Beirut, berättar Daily Stars nätupplaga. Det kunde man inte tro för femton år sedan, men dagens Beirut har så mycket kultur och undanskymda grejor som händer, försäkrar utgivaren Nehme Abouzeid.
Tidningen kommer att ha det sedvanliga upplägget, med tonvikten på kalendrar över aktuella evenemang. Men här finns också de lokala intervjuerna och reportagen. I aprilnumret rapporterar man om Irtijal-festivalen för experimentmusik samt intervjuar den glamorösa popstjärnan Haifa Wehbe.
Vad man däremot inte får ta del av i Beirutupplagan är tips och rapporter från gayvärlden. Inte heller kommer där att finnas några sex-kolumner eller frågespalter på temat intimt umgänge. Den lokala utgåvan har ännu inte tacklat dessa tabubelagda ämnen, skriver Daily Star. Time Out Beirut kommer att komma ut en gång i månaden.
Jonas Thente
USA
En dyster vetenskap i ett dystert tillstånd
Nationalekonomin har ibland kallats för "den dystra vetenskapen". Och "en vetenskap som behöver en god portion ren tur för att förklara sammanhang som avgör miljarder människors öden är sannerligen dyster." Så skriver redaktören Moises Naim i senaste numret (mars/april) av den amerikanska tidskriften Foreign Policy och serverar en ordentlig bredsida mot sin egen disciplin. Han hänvisar till en undersökning där 77 procent av alla ämnets doktorander i USA anser att nationalekonomin är den "mest vetenskapliga" av alla samhällsvetenskaper. Men, som Naim skriver, det säger inte så mycket om hur högt de håller sin egen vetenskap som hur mycket de föraktar annan samhällsforskning. Bara nio procent av doktoranderna ansåg nämligen att ekonomer kan enas om vad som är grundläggande vetenskap.
Nationalekonomin har också varit "modevetenskapen" under något decennium eller så, och med förkärlek uttalat sig om vilka som är de "grundläggande mänskliga drivkrafterna" eller vad som ligger bakom den ena eller andra historiska utvecklingstrenden. Ofta med udden riktad mot mer humanistiska perspektiv: Its the economy, stupid.
Men frågan är om nationalekonomin inte fått delar av sin vetenskapliga fjäderskrud bränd av det fiasko som ett antal mer nyliberala, ekonomiska modeller ställt till med i Latinamerika. Naim vet vad han talar om: han var finansminister i Venezuela före den stora kraschen 1994, och sedan beslutsfattare på Världsbanken. Knappast något vänsterspöke. Som han slutar sin ledare: den dystra vetenskapen befinner sig i ett dystert tillstånd.
Ola Larsmo