Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Kultur & Nöje

Aftonbladet anklagas för censur

Aftonbladet planerade att publicera hela senaste numret av Charlie Hebdo i svensk översättning, efter attacken mot den franska satirtidskriftens redaktion då tio medarbetare mördades. Men sent lördag kväll ändrade sig tidningen – det blir ingen publicering, redaktionen gick inte att nå, hette det. "För mig låter det som censur", säger Magdalena Sørensen, en av översättarna.

Tanken bakom AB:s initiativ var att hedra offren för attacken och stå upp för det fria ordet. Sju översättare och en översättningsbyrå levererade översättningarna efter ett drygt dygn, räknat från onsdagen då beställningen gjordes.

– Vi fick sedan veta att slutliga beslutet om utgivning skulle tas under ett redaktionsmöte på fredagen. Då vi kontaktades på nytt ville Aftonbladet slopa vissa sidor, motiverat dels med att delar av materialet var obegripligt för en svensk publik, dels med att vissa teckningar ansågs alltför brutala för publicering i Sverige, säger Maja Thrane, en annan av översättarna, i telefon från Frankrike.

Magdalena Sørensen fick samma besked:

– Det enda argumentet jag fick, i mejl från Aftonbladet, var att innehållet delvis var för brutalt. Att då publicera valda delar låter för mig som censur, det skulle ju bli en censurerad version av senaste numret av Charlie Hebdo. Svenska läsare klarar givetvis av att hantera samma material som de franska. Tidningens innehåll är till stor del vad denna konflikt, eller detta trauma, handlar om att yttrandefriheten hotas, säger Magdalena Sørensen.

Sent på lördagen kom besked per mejl till samtliga översättare att det inte blir någon publicering alls, då Aftonbladet inte kunnat få något medgivande från Charlie Hebdos redaktion, eftersom man misslyckats med att nå ansvarige utgivaren. Beslutet om stopp hade tagits av Aftonbladets ansvarige utgivare Jan Helin.

Maja Thrane påpekar att hon erbjöd sig att komplettera med förklaringar till de avsnitt och teckningar som framstår som obegripliga för läsare i Sverige.

– Att Aftonbladet inte fick kontakt med Charlie Hebdo var en sak. Det vi finner djupt oroande ur ett rent demokratiskt perspektiv är påståendet att man väljer att inför en förestående publicering avlägsna flera sidor ur numret med motiveringen att dessa skulle vara "för brutala" för att publiceras. Det måste tolkas som censur, säger Maja Thrane.

Det här var en unik chans för att ge svenska tidningsläsare en inblick i vad sjutton människor mist livet för, säger hon vidare.

Lena Mellin, Aftonbladets ställföreträdande ansvarige utgivare, meddelade översättarna i en mejlväxling på söndagen att publiceringen inte blir av, då det inte gått att nå Charlie Hebdos redaktion.

– Det var helt omöjligt att ringa redaktionen. Vi försökte i stället nå Charlie Hebdo via kontakter vi har på tidningen Libération, utan att lyckas. Jag tror inte att vi mejlat redaktionen, vi har saknat adresser, säger Lena Mellin, som inte känner igen beskrivningen att delar av innehållet skulle slopas.

De översättare DN talat med uppfattar det som att ni fick kalla fötter när Charlie Hebdo-översättningen väl nådde er, att satiren visade sig vara brutal, alltför mycket av sprängstoff. Hur kommenterar du det?

– Jag vet inte om det var sprängstoff, jag skulle snarare säga att en del texter var extremt långa och tråkiga, säger Lena Mellin.

Men om ni hade fått kontakt med tidskriften och fått ja – hade det blivit utgivning då?

– Det är en hypotetisk fråga.

Inledningsvis hade Aftonbladet ambitionen att genomföra publiceringen tillsammans med andra nordiska utgivare.

– Men ingen var intresserad, nästa steg var då att göra det på egen hand, säger Mellin.

Dagens Nyheter är en av de tidningar som Aftonbladet ville ha med på en samordnad publicering av Charlie Hebdo-numret.

– Vi fick frågan från Aftonbladet om att delta i deras projekt, men valde att hantera Charlie Hebdos bilder på ett annat sätt. Bland annat har vi tidigt publicerat teckningar ur tidskriften i sammanhang där det varit nyhetsmässigt motiverat, säger DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, och tillägger:

– Vad som ligger bakom de olika övervägandena på Aftonbladet som översättarna redogör för vet jag inte.

Enligt uppgift till DN har även Expressen och Svenska Dagbladet tillfrågats av Aftonbladet, men båda avböjde medverkan.

Fakta. Terroristdåden i Paris

Vid 11.30-tiden, onsdag den 7 januari 2015, tar sig två maskerade och beväpnade män in på franska satiriska tidskriften Charlie Hebdos redaktion i Paris. Tio medarbetare – flera av dem tecknare, de islamistiska våldsmännens främsta mål – skjuts ihjäl inne på redaktionen.

När männen flyr platsen dyker två poliser upp, som båda skjuts ihjäl. Elva personer skadas i attacken, varav fyra allvarligt.

Dagen efter, torsdag den 8 januari, skjuts en polis ihjäl i Parisförorten Montrouge, ett mord som kommer att sättas i samband med onsdagens dåd. En renhållningsarbetare skadas.

Fredag den 9 januari lokaliserar polisen två bröder, misstänkta för attacken mot Charlie Hebdos redaktion, till ett tryckeri i Parisförorten Dammartin-en-Goële. Männen har där tagit en person som gisslan. I samma veva sker en annan terrorattack i östra Paris då en beväpnad man barrikaderar sig inne i en judisk livsmedelsbutik och tar ett antal personer som gisslan. Senare framkommer att fyra personer mördades av våldsmannen vid inledningen av gisslantagningen.

Samtidigt, under ett tre timmar långt redaktionsmöte, återupptas arbetet på Charlie Hebdos redaktion. Praktiska saker tas upp, som exempelvis lämningstider och artikeluppslag inför det kommande numret. Men man talar även om sin sorg och om sådant som de kommande begravningarna av de mördade kollegerna.

Sent på fredagseftermiddagen slår polisen till mot tryckeriet i Dammartin-en-Goële och dödar de båda gisslantagarna. Gisslan fritas. Bara minuter senare slår polisen till mot livsmedelsbutiken i östra Paris och gisslantagaren dödas. Gisslan fritas.

Totalt mister 17 personer livet i terrordåden i Paris under de tre dagarna, plus de tre misstänkta terroristerna. Enligt polisen är gisslantagaren i livsmedelsbutiken troligen skyldig till mordet på torsdagen på polisen i Montrouge. Polisen bedömer att de tre misstänkta koordinerat sina aktioner, delvis baserat på att de kände varandra och rörde sig i samma islamistkretsar.
DN