Kultur & Nöje

Äldre får kulturen att tänka nytt

Äldre blir fler och konsumerar allt mer kultur. ”En man som heter Ove” är ett exempel på en lyckad satsning på denna ibland bortglömda åldersgrupp. Och nu anpassar sig kulturskaparna till trenden.

Mellan 1989 och 2014 ökade andelen personer mellan 65 och 85 år som gått på bio under året med 30 procent, från 18 procent 1989 till 48 procent 2014, enligt SOM-institutets mätningar. Och andelen äldre som besökt teater, dans, opera och pop- och rockkonserter har också ökat, om än inte till samma nivåer.

Men trots att den äldre befolkningen blir allt större (i dag är 20 procent av svenskarna över 60 år) och kulturellt aktiv har målgruppen ibland glömts bort vid kultursatsningar. Svenska filminstitutets undersökning av representationen i svensk film från förra året visade till exempel att bara 15 procent av karaktärerna i det årets filmer identifierades som pensionärer.

Några av den senaste tidens mest populära filmer har dock haft äldre huvudkaraktärer. I ”En man som heter Ove” spelar Rolf Lassgård den buttre paragrafryttaren Ove, och i ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” är fokus på den äventyrslystne hundra år gamle Allan. Filmerna har båda tagit sig in på topplistan över mest sedda svenska filmer genom tiderna.

Foto: ELIS HOFFMAN Foto: ELIS HOFFMAN 

På Svenska filminstitutet tror Kristina Börjeson, chef för enheten för filmstöd, att karaktärernas ålder kan ha något att göra med filmernas popularitet.

– Det är omöjligt att hitta den exakta definitionen på en films framgång. Men jag tror absolut att det spelar roll att det inte finns någon åldersmässig begränsning i de här filmernas upplevelse - och att de tilltalar en köpstark målgrupp, säger hon.

Hon tror att en äldre publik också tilltalas av skildringar av historiska skeenden som de själva kan relatera till, som i filmerna ”Monica Z” och ”Jag är Ingrid”. Idag finns ingen kvot på hur många filmer som får stöd från Filminstitutet som ska rikta sig till äldre. Men Kristina Börjesson är öppen för självkritik.

– Det är möjligt att man skulle ta den frågan på lite större allvar. Men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det finns en hel del kortfilmer och dokumentärer med större bredd, säger hon.

Foto: Nonstop EntertainmentUr filmen ”Jag är Ingrid”. Foto: Nonstop Entertainment

Svenska Bio driver biografer runt om i Sverige. Där har man märkt av det ökade intresset från den äldre generationen. Peter Fornstam som äger företaget berättar om en eftermiddagsföreställning en vardag, i en mindre svensk stad, där hela foajén belamrats med rullatorer.

– Plötsligt har en visning på en onsdag klockan tre blivit en välbesökt föreställning. Vi har definitivt märkt av en besökstillväxt på senare tid, och den försöker vi fånga upp.

Det gör de genom att visa filmer som de tror tilltalar en äldre publik. Ofta är fokus på kvalitet och man har bland annat har flera av de Oscarsnominerade filmerna visats.

– Och har du en film som ”En man som heter Ove” så är det en ”slam dunk” - den går ju direkt in i hjärtat.

Jan Göransson, presschef för Filminstitutet, tror att det växande intresset för film från äldre kan bero på att 40-talisterna är en ny stor pensionärsgrupp.

– Det märks att 40-talisterna blivit pensionärer. Det är en stor kull, och de är mycket mer alerta än tidigare pensionärer, säger han.

Även Gustav Deinoff, regissör för ”Alltet” på Unga Klara, som riktar sig till väldigt unga och väldigt gamla tror att kulturboomen bland äldre kan bero på 40-talisterna.

– Det har kommit ett skov av idéer och kanske är det för att 40-talisterna nu är äldre, och de pratar om hur de blir behandlade i samhället. Dessutom är det inte alls samma sak att vara gammal i dag som tidigare: 70 år är på många sätt det nya 20, säger han.

I pjäsen ”Alltet” vill man låta de allra yngsta mötas i existensiella frågor med de allra äldsta i samhället. Andra åldersgrupper är välkomna som ”medföljare”. I pjäsens förarbete har ensemblen diskuterat bemötandet av de äldre som kommer till föreställningen, och man har ställt sig flera frågor.

– Vad betyder det att vara gammal eller äldre? Vad har jag för blick och fördomar om den här gruppen? Sådana frågor har vi diskuterat, säger Gustav.

Dansens hus i Stockholm har också de under våren satsningar på äldre. Det belgiska danskompaniet ”Peeping Tom” sätter upp ”Vader” om ” äldreomsorgens sköra värld” och koreografen Björn Säfsten håller rörelse- och samtalsworkshops bara för de över 60 år. Han berättar om en bristande åldersrepresentation inom dansen:

– Vad händer i en konstform där de kroppar som oftast syns på scen är under 30 år? I en tid där vi alltmer diskuterar representation är ju även bristande åldersrepresentation ett problem.

I en konstform där mycket fokus ligger på fysisk prestation lyfter han behovet av att ha just riktade satsningar för äldre:

– Är man 72 och inte känner sig superfysiskt kapabel så kanske man aldrig skulle våga komma om det bara var 40-åringar där. Det är viktigt att man får delta utan att känna sig obekväm, - så man inte hämmas av sin fysiska förmåga.

Foto: Robert Elmengård / SuperstudioPå Borås Stadsteater har man i sin uppsättning av Romeo och Julia förlagt berättelsen till ett äldreboende. Foto: Robert Elmengård / Superstudio

På Borås Stadsteater har ”Romeo & Juliet på vårdhemmet Verona” premiär i helgen. Den klassiska historien är här förlagd till ett äldreboende, och det över 80 år gamla kärleksparet faller handlöst för varandra. Men regissören Pelle Öhlund menar att anpassningen inte gjorts för att tilltala en äldre publik - utan för att ge ny innebörd till Shakespeares ord.

– Att karaktärerna är äldre ger en helt annan klang i texten. När äldre människor använder orden och attackeras av orden blir det väldigt berörande, säger han.

Han hoppas att många kan känna igen sig i de erfarenheter som skildras i föreställningen.

– Vi kommer alla att bli äldre. Och problematiken - där någon annan, förälder eller barn, försöker kontrollera hur man beter sig kan både äldre och yngre förstå sig på.

På statens kulturråd fanns under den förra regeringen en treårig satsning på projekt för kultur på omsorgs- och äldreboenden. Tua Stenström, handläggare, säger att kultur för äldre är viktigt för deras välbefinnande.

– Det gäller att hålla sig frisk så länge som möjligt och bevara sin kärna. Och ensamheten är den största folksjukdomen, särskilt bland äldre. Kan man häva den på något sätt genom att möjliggöra att uttrycka sig så är det ju bra.

Lista. Kultur för äldre just nu
  • Samtal och rörelse för dig som är pensionär - Dansens hus i Stockholm
    Workshop med koreografen Björn Säfsten. Hålls 8-11 mars
  • ”Romeo & Juliet på Vårdhemmet Verona” - Borås Stadsteater
    Föreställning med regi av Pelle Öhlund. Premiär 5 mars
  • ”Alltet” - Unga Klara
    Föreställning för åldersfattiga och åldersrika. Regi av Gustav Deinoff. Premiär 5 mars
  • ”Vader (Fader)” - Dansens hus
    Dansföreställning om äldreomsorgens sköra värld. Spelas 3-4 mars
  • ”En man som heter Ove”
    Filmen ”En man som heter Ove” visas på biografer.
  • Svenska Bios eftermiddagsföreställningar
    På Svenska Bios biografer runt om i landet visas kvalitetsfilmer på vardagseftermiddagar. Pensionärspris med 20 % rabatt på ordinarie pris.