När kulturbudgeten för 2012 presenterades på tisdagen låg tonvikten på kulturarvet. Den olösta pensionsfrågan för scenkonstnärer fick inte bara oppositionen utan även politiker inom alliansen att skaka på huvudet.
– Jag är besviken, bestört och bekymrad över att pensionsfrågan inte fick en lösning nu. Man kan inte lämna frågan öppen på detta sätt. Det får stora konsekvenser för scenkonsten i landet. Så kan vi inte ha det. Visserligen har vi ännu inte tagit upp frågan i kulturutskottet men jag tror det finns en bred enighet för att frågan löses, säger Christer Nylander (FP), vice ordförande i kulturutskottet.
Även Madeleine Sjöstedt (FP), kulturborgarråd i Stockholm, är missnöjd med att frågan inte finns med i den nya budgeten.
– Det är beklämmande att en lösning på pensionsfrågan saknas i budgetpropositionen i år igen. Särskilt som det ligger ett kostnadsneutralt förslag på regeringens bord, tycker Madeleine Sjöstedt.
Även arbetsgivarna och de fackliga organisationerna inom scenkonsten är besvikna över att frågan än en gång skjutits på framtiden. Flera av de stora teatrarna talar nu om nedskärningar som en direkt konsekvens av att pensionskostnaderna skenar i väg.
– Det duger inte att som kulturminister hänvisa till att pensionerna ligger på ett annat departement. Lena Adelsohn Liljeroth måste nu ta sitt ansvar och kalla alla berörda till en krisöverläggning för att behandla pensionsfrågorna både på kort och på lång sikt, säger Anna Carlson på Teaterförbundet.
I mer än tio år har Teaterförbundet pekat på behovet av en reformering av pensionssystemet. Det är inte anpassat till att scenkonstinstitutionerna blivit en frilansarbetsmarknad. För frilansande dansare, sångare och skådespelare utgör den nuvarande pensionsordningen i dag ett arbetshinder. Enligt de nuvarande pensionsreglerna för dansare och sångare, som av fysiska och kulturpolitiska skäl har en lägre pensionsålder, får de sina pensioner kraftigt sänkta efter 65 års ålder även när de har kompletterande arbetsinkomster fram till 65.
– Om våra dansare och sångare väljer att utnyttja sin rätt att stanna på Operan till 67 års ålder på grund av osäkerhet kring pensionsvillkor och möjlighet till nytt arbete kommer Operan, med en successivt åldrande ensemble, inte att kunna utföra sitt uppdrag med den kvalitet som anslagsgivare och publik har rätt att kräva. Löser man inte denna fråga måste våra politiker ta ställning till om vi över huvud taget ska ha klassisk balett och opera på hög nivå. Kostnaden för de äldre dansare och sångare som inte längre kan utföra sitt arbete samt olika omställningsprogram, kommer att kosta flera miljoner, säger Birgitta Svendén, VD för Kungliga Operan.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) tillbakavisar kritiken och menar att enigheten inom alliansregeringen fortfarande finns.
– Någon spricka i regeringen över den här frågan har jag inte märkt av. Pensionsförslaget är inte kostnadsneutralt förrän efter några år. Inledningsvis kostar det ett antal 100 miljoner kronor, säger hon.
Hur lång tid tror du det tar innan frågan kan lösas?
– Vi kommer att göra en konsekvensanalys, men hur lösningen ser ut eller när den kommer vet jag inte i dag.
Det var under 90-talskrisen som antalet fast anställda skådespelare, regissörer och scenografer på landets teatrar minskade drastiskt. Svenska teaterförbundet gick då med på ett avtal för att skydda de tillsvidareanställningar som ännu fanns kvar genom att släppa avtalet som gjorde att en skådespelare blev fast anställd om man arbetat mer än tre år på en institutionsteater. Totalt finns i dag omkring 2 300 skådespelare i Sverige, 90 procent av dem är frilansare, 10 procent är fast anställda.
Nysatsningar i nästa års kulturbudget är mycket få. Budgeten ökar med totalt 100 miljoner kronor eller 0,1 procent. Kulturministern betonar att Sverige är ett av de få europeiska länder som inte sänker sin kulturbudget, men frågan är om ökningen verkligen kommer att täcka mycket mer än ökade kostnader till följd av inflationen. Många verksamheter får exakt samma belopp som i fjol, vilket alltså innebär en reell nedskärning.
Som DN redan skrivit är det så kallade kulturarvslyftet regeringens stora satsning för tre år framåt. Inventering och digitalisering av föremål samt vård av byggnadsminnen står på priolistan. Totalnotan på 800 miljoner skickas till arbetsmarknadsdepartementet.
Kulturministern har fått kritik för att hon vill satsa ännu mer pengar på kulturarvet när stora delar av budgeten redan går till just detta.
– Jag är överraskad över de tongångarna från delar av kulturlivet, både inställningen till kulturarvet och till dem som ska få jobba i Lyftet. Lite mer generositet skulle jag önska, säger Lena Adelsohn Liljeroth.
– Och vi gör ju satsningar på nyskapande också, inte minst de 75 miljoner kronor som går ut till regionerna. Och på fristadsförfattarna.
Regionernas utbyggnad på kulturområdet får 37 miljoner mer än i fjol och slukar därmed en stor del av årets höjning. Till andra betaltunga poster hör de 19 centrala museerna och public serviceföretagen SVT, SR och UR som får 100 miljoner kronor för att göra gamla program tillgängliga
Vad tycker du om kulturbudgeten? Diskutera frågan här!