Kultur & Nöje

Alliansens kulturbudget drabbar landets kulturtidskrifter

Goda nyheter för förlagen, urusla för kulturtidskrifterna: Alliansen justerade sin kulturbudget på fredagsmorgonen. Nu föreslås stödet till landets kulturtidskrifter mer än halveras. Litteraturstödet till bokförlagen ska samtidigt bevaras.

DN nådde kulturutskottets ordförande Per Bill (M) kort efter Alliansens budgetmöte.

– Vi har justerat kulturutskottets betänkande och skyddar nu litteraturstödet helt och hållet och säger att besparingen bör ske på kulturtidskrifterna. Det är alltid klokt att låta myndigheterna inte ha helt bakbundna händer. Kan de plocka fram någon liten besparing någon annanstans så är det inte ett problem så länge det inte är på litteraturstödet, säger Bill till DN.

Bokförlagen befarade kännbara budgetbesparingar, nu drabbar de enbart tidskrifterna. Hur har ni resonerat?

– Att det är två behjärtansvärda ändamål och besparingen fanns och ska göras och då tycker vi att litteraturstödet ligger högre på vår prioriteringslista.

Neddragningen på totalt 15 miljoner kronor bör enligt utskottet i huvudsak ”göras när det gäller stödet till kulturtidskrifter. Det statliga stödet till kulturtidskrifter kan ges till tidskrifter i såväl tryckt som digital form. Utskottet vill peka på den möjlighet till ökad tillgänglighet och därmed bättre möjlighet att nå fler läsare samt till minskade kostnader, bland annat för distribution, som elektroniskt utgivna tidskrifter innebär.”

På torsdag i nästa vecka debatteras budgetprioriteringarna i riksdagen. Kulturutskottets vice ordförande Gunilla Carlsson (S) beskriver beslutet som ett ”förfärligt” slag för de små tidskrifterna.

– Kulturtidskrifterna får nu ta hela besparingen på 15 miljoner och det kommer förstås att slå enormt hårt, vi vet ju att de redan har det tufft. Det rör sig om 75 procent av de anslag de har i dag från Statens kulturråd som nu dras bort, säger hon och understryker att besparingen försämrar ytterligare frilansjournalisternas möjligheter att försörja sig och påverkar därmed också medieklimatet i stort.

– Mångfalden inom medierna är ju redan oroväckande, säger Carlsson.

Patricia Lorenzoni, redaktör på Ord & Bild – grundad 1892 och med namnkunniga medarbetare som Steve Sem-Sandberg, Sara Stridsberg, Kristina Sandberg och Aris Fioretos – fick förra året 600 000 kronor i kulturskriftsstöd.

– Det stödet är fullständigt avgörande för att vi ska kunna fortsätta våra verksamhet. Det är så. Trots att vi är en av de tidskrifter som har ett förhållandevis stort stöd från Statens kulturråd i jämförelse med andra så har vi inte möjlighet att betala våra skribenter något som ens liknar anständiga arvoden. Och det problemet delar vi med de andra i branschen, säger hon till DN. Lorenzoni beskriver hur de förhållandevis små anslagen i dag ändå gör en väldigt stor skillnad för kulturtidskrifterna.

– Man kan inte förvänta sig kvalificerat kulturarbete på helt igenom ideell basis. Våra skribenter är arvoderade i dag, men i praktiken så är större tiden de lägger ner ideellt arbete, konstaterar hon.

Kulturutskottet menar att den nya digitala tekniken kan användas för att nå fler läsare till en lägre kostnad. Är inte det en väg ni överväger?

– Vi tittar hela tiden på nya möjligheter som tekniken ger, men det finns också en övertro på den sortens lösningar. Det är ingen quick fix – och det är fortfarande så att människors engagemang och intellektuella arbetet måste betalas för.

2014 fördelades via Statens kulturråd cirka 21,5 miljoner kronor till kulturtidskrifter varav 19 miljoner i produktionsbidrag till enskilda tidskrifter och resten i utvecklingsbidrag. Ett drygt nittiotal tidskrifter fick bidrag på mellan 25 000 och 725 000 kronor vardera.

– Jag måste smälta detta. Vi kan inte fortsätta utan vårt stöd, vi är helt och hållet beroende av det för vår löpande verksamhet, det här dödar alla de lite smalare tidskrifterna, säger Göran Dahlberg, chefredaktör på kulturtidskriften Glänta.