Konflikten mellan lagstiftare och fildelare trappas upp. Allt fler väljer nu att vara anonyma på nätet. Risken för att pedofiler och terrorister ska gömma sig bakom nya anonymitetstjänster bedöms som liten.
Redan innan Pirate Bays anonymitetstjänst Ipredator ens dragit i gång hade över 100.000 personer anmält sitt intresse. Kritikerna har varnat för att den ökade anonymiseringen på nätet skulle kunna gynna terrorister, pedofiler och andra kriminella på nätet. Men Peter Sunde, presstalesman för Pirate Bay, vill inte kännas vid kritiken.
- Det där är en ickefråga. Den typen av kriminella personer är inte intresserade av anonymiseringsverktyg eftersom att informationen som de är ute efter inte finns på internet utan på krypterade nätverk och användarna där är redan skyddade, säger han till DN.se.
Men finns det ingen risk att folk som vill ägna sig åt den här typen av brottslighet men inte vågat nu tar de första stegen med hjälp av er tjänst?
- Jag kan inte säga att det är omöjligt men jag har väldigt svårt att se att det skulle hända. Som sagt, den här typen av verksamhet förekommer inte på internet utan på andra nätverk.
Daniel Westman är doktorand på institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet och specialiserar sig bland annat på upphovsrättsfrågor. Inte heller han tror att de ökade anonymitetsmöjligheterna på nätet gynnar terrorister eller pedofiler.
- Min bedömning är att de vet vad de sysslar med och redan är skyddade. Problemet är snarare att de kan leda till en minskad respekt för de regler som gäller i takt med att allt fler använder sig av de här verktygen, säger han till DN.se.
Tjänsterna, med namn som Relakks, Mullvad och Dold, är inget nytt. På internet vimlar det av hemsidor som erbjuder olika typer av verktyg för internetanvändare som av olika anledningar inte vill kunna spåras. Det vanligaste är att personen i fråga ger sig ut på nätet via en så kallad vpn-tunnel och under tjänsteleverantörens IP-adress, med sin egen IP-adress dold. På så sätt kan eventuella spanare inte se vem som ligger bakom aktiviteten.
Men det finns även andra sätt att skydda sig. På hemsidan ipredkoll.se erbjuds i stället övervakning av den egna IP-adressen. Men poängen är inte att avslöja olagligheter, utan att varna varandra för eventuella spanare. Här kan vemsomhelst knappa in sin IP-adress och få veta om man är föremål för några utredningar. Eftersom Ipredlagen kräver en offentlig förfrågan hos domstol innan utredningen startar ger hemsidan alla oroliga fildelare ett försprång och möjlighet att röja eventuella spår innan det blir tal om husrannsakan.
På ipredkoll.se arbetar man nu för fullt med att mobilisera Ipredmotståndet. Utöver nämnda tjänst finns en guide för hur man begär ut offentliga handlingar från domstolar och användare som ”har lite extra fritid” uppmuntras att hjälpa till med vidareutvecklingen av tjänsterna.
- Konflikten mellan lagstiftare och fildelare trappas upp och trenden går mot ökad reglering av internetanvändandet, säger Daniel Westman.
Något som skulle kunna försvåra för leverantörerna av anonymitetsverktygen är det så kallade datalagringsdirektivet, ett EU-direktiv från 2006 som medför en skyldighet för telefoni- och internetleverantörer att lagra abonnentinformation i minst sex månader, men högst två år.
- Det har inte trätt i kraft än men det skulle kunna försvåra för de tjänster som går ut med att de inte ska spara några uppgifter, menar Daniel Westman.
Men Peter Sunde på Pirate Bay låter inte särskilt orolig.
- Vi har inget emot att lagra uppgifterna så länge vi inte behöver lämna ut dem. Och skulle det behövas kan vi säkert flytta tjänsten till ett land utanför EU i stället, säger han.
Vad tycker du om Ipred-lagen och dess följder? Kommentera här.