Ansvariga myndigheter är Räddningsverket, som saknar resurser, och Rikspolisstyrelsen, som inte ens känner till uppdraget.
I sin årsredovisning för 2004 skriver Rikspolisstyrelsen att myndigheten tillsammans med Räddningsverket startat en arbetsgrupp som ska ägna sig åt frågor som berör säkerheten vid konserter och musikfestivaler. Men när DN ringer till Stephen Jerand, polismästare i Jämtlands län och utsedd att representera Rikspolisstyrelsen i sådana sammanhang, tonar en annan bild fram. Jerand, fullt upptagen med att dokumentera erfarenheterna av Natomötet i Åre, säger svävande att ett "arbete är på väg att poppa upp" och att han nyligen kontaktades om detta av Margareta Nisser-Larsson, som har ansvar för frågan hos Räddningsverket.
- Hon hörde av sig den 18 maj. Jag ska kontakta henne igen så fort jag har tid, men ännu har jag inte hunnit, säger han.
Den 18 maj var också det datum då DN ringde det första samtalet till Margareta Nisser-Larsson med frågor om hur arbetet med festivalsäkerheten i Sverige fortskrider.
Sammanfattningsvis: arbetet fortskrider inte alls.
- Vi har inte gjort något konkret sedan vi fick det här uppdraget, medger Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck och fortsätter:
- Jag tycker att arbetet borde vara i gång så här dags, det vore rimligt. Nu ska vi göra det här i samverkan med andra och då är det alltid lite krångligare. Men det behöver väl egentligen inte förklara att vi inte är i gång med det rent konkret.
För fem år sedan var säkerhet vid festivaler och konserter däremot en angelägen fråga.
I Hultsfred klämdes en 19-årig kvinna till döds under en konsert 1999 och året därpå omkom nio unga män, varav tre svenskar, framför Roskildefestivalens stora scen.
Dessa två olyckor och diskoteksbranden i Göteborg 1998 då 63 unga dog var de direkta anledningarna till att Räddningsverket hösten 2001 fick regeringens uppdrag att föreslå åtgärder för att höja säkerheten vid festivaler och andra publikevenemang. Räddningsverket värvade en arbetsgrupp med representanter från såväl musikbranschen som olika myndigheter. Samma personer hade tidigare, på uppdrag av ungdomsministern, utarbetat broschyren "Säkerhet vid musikarrangemang" som distribuerades till festivalarrangörer försommaren 2001.
I mars 2002 överlämnade Räddningsverket resultatet av gruppens arbete i rapporten "Om säkerhet vid musikarrangemang, festivaler och andra liknande arrangemang" till försvarsdepartementet (som Räddningsverket lyder under). Rapporten föreslog sex åtgärder för att höja säkerheten (se faktaruta). Ett snabbt klartecken från regeringen och det konkreta arbetet skulle kunna dra i gång hösten samma år och vara slutfört senast 2004.
Förslagen skickades på remiss till en rad myndigheter. Ingen hade några invändningar. Ett par - Kommunförbundet och Statens kulturråd - anmälde tvärtom intresse att delta i eventuellt fortsatt arbete.
Sedan blev det tyst.
Regeringen tog närmare två år på sig att reagera på rapporten och remissyttrandena. Inte förrän i juni 2004 kom ett första livstecken i form av ett tillägg i Räddningsverkets respektive Rikspolisstyrelsens regleringsbrev.
Tilläggen innebär att de båda myndigheterna har regeringens uppdrag att vidareutveckla förslagen i rapporten från 2002.
Men än har inget sådant arbete startat.
- Det är ju inte en fråga man jobbar med varje vecka, utan det är ju ibland när den dyker upp som man tar tag i den, säger Margareta Nisser-Larsson, som är ansvarig för uppdraget hos Räddningsverket.
Enligt Nisser-Larsson är planen att arbetet från och med i höst, liksom förra gången ska bedrivas i en arbetsgrupp. Högst prioriterat är att utarbeta en svensk "pop code", en detaljerad manual för konsert- och festivalarrangörer efter engelsk modell. Denna ska sedan ligga till grund för fortsatt kunskapsspridning. Men det finns ett problem:
Räddningsverket har avsatt cirka 150.000 kronor till detta arbete - ett belopp som enligt Margereta Nisser-Larsson inte alls räcker för att täcka ersättningar till gruppens deltagare och andra omkostnader.
- Det är lite osäkert för nu ska Räddningsverket spara pengar och det beror lite på vad chefen prioriterar, säger hon.
På Rikspolisstyrelsen finns inga planer på att skjuta till extra medel för att arbetet ska kunna genomföras.
- Vi har sagt att vi står för vårt eget deltagande i gruppen, säger avdelningsdirektör Lars Karlsand och syftar med "eget deltagande" på Stephen Jerand i Östersund.
- Att Rikspolisstyrelsen skulle bidra ekonomiskt för att en annan myndighet ska genomföra ett uppdrag känns långtifrån vad vi vill att polisens pengar ska läggas på.
Men Rikspolisstyrelsen har ju lika stor del i uppdraget?
- Det är Räddningsverket som har fått det här uppdraget.
Lars Karlsand hänvisar till ett förslag från regeringskansliet förra våren som gick ut på att Rikspolisstyrelsen, Räddningsverket och Socialstyrelsen skulle dela på uppdraget, men att förslaget drogs tillbaka och att det sedan sades att hela ansvaret landade hos Räddningsverket. Regeringens tillägg i regleringsbrevet från juni förra året känner han inte till.
- Då har de med andra ord delvis gått tillbaka till det förslag som förelåg i april 2004...
Rikspolisstyrelsen delar ansvaret med Räddningsverket - men det visste inte du om?
- Nej, inte alls.