Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Barns engagemang för nyheter ökar

Foto: TT

Nyheter är inte längre tråkiga. Åtminstone inte om man talar med barn och unga. Enligt mätningar från Statens medieråd ökar deras känslomässiga engagemang i själva nyheterna – en utveckling som förbryllar.

– Vi ser att allt färre unga tycker att nyheter är tråkiga, samtidigt som allt fler anser att det är spännande och att de lär sig saker, säger Ulf Dalquist, verksamhetsansvarig på Statens medieråd.

Under den senaste tolvårsperioden har myndigheten gjort upprepade mätningar kring barn och ungas medievanor. En konsekvent utveckling har alltsedan dess blivit tydlig. Barns och ungas engagemang i nyheter har ökat.

På onsdagen presenterade Statens medieråd ett smakprov av de resultat som framkommer i årets rapport, som offentliggörs i sin helhet i maj. Och enligt Ulf Dalquist finns det tydliga tecken på att trenden kring nyhetsengagemanget fortsätter.

– Vi ser också hur det känslomässiga engagemanget verkar öka om vi jämför med tidigare: Fler barn och unga upplever att de blir arga eller ledsna av nyheter, säger Ulf Dalquist.

Av mättekniska skäl (frågorna har delvis formulerats om) kan resultaten för 2016 inte ställas sida vid sida med de från tidigare studier. Men redan 2014 såg myndigheten att andelen unga som anser att nyheter är spännande närapå fördubblats jämfört med 2005, samtidigt som det skett en radikal minskning i andelen som anser nyheter är tråkiga.

Trenden har förbryllat myndigheten. Fram emot hösten inleds därför en intervjustudie med barn och unga. Syftet är att de själva bland annat ska få berätta hur nyheterna berör dem, varför de tar del av nyheter och vilka källor de använder.

– Med utgångspunkt i statistiken kan vi inte förklara det här. En hypotes är att sociala medier har en inverkan, att det är svårare att välja bort nyheter när de länkas av personer vi känner, säger Ulf Dalquist.

Den hypotesen får stöd av Maria Jervelycke Belfrage, universitetsadjunkt vid JMG i Göteborg. I en kvalitativ studie med 44 gymnasieungdomar har hon undersökt ungas nyhetskonsumtion i sociala medier. En majoritet av de svarande uppgav att nyheter dök upp slumpmässigt.

– Det har blivit svårare att undvika nyheter i sociala medier. De behöver inte söka upp nyheter själva, utan de kommer ofta till dem i ett flöde, säger Marie Jervelycke Belfrage.

Intresset för en nyhet ökade om en vän eller bekant hade kommenterat eller lämnat en omdöme om nyheten, alternativt om den spridits av en person som unga uppfattade som en ”opionionsguide”, berättar Maria Jervelycke Belfrage. Hon menar också den ökade användningen av bilder och korta videoklipp kan vara en delförklaring till ungas stärkta känslomässiga engagemang.

– Jag intervjuade en klass samma dag som terrordåden inträffade i Bryssel. En kille hade fått nyheten i sitt Instagramflöde och såg bilder av bombskadorna. Det är ett exempel med mycket bilder och sekundögonblick. Det handlar om olika delar: dels så är unga intresserade av vad som händer i deras omvärld, dels går nyheter inte att undvika, det ett konstant flöde, och dels är det visuellt tillgängligt, säger Maria Jervelycke Belfrage.

Foto:

Mediebarometern 2016. Delar av undersökningen presenterad

340 minuter. Så mycket tid i genomsnitt lägger Sveriges befolkning på medier varje dag.

10 procentenheter har dagstidningsläsandet minskat på fem år.

94 procent. Så många av alla ungdomar mellan 15 och 24 år använder sociala medier varje dag.

30 procent. Så många tittar på webb-tv varje dag, en ökning med åtta procentenheter från föregående år.

27 procent av pensionärerna tar varje dag del av något traditionellt medium på en digital plattform.

Källa: Nordicom