Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kultur & Nöje

Benke från Bounce får fria händer

Benke Rydman får ett ettårigt koreografresidens på Kulturhuset Stadsteatern. Under 2017 kommer han att leda en ensemble på fem skådespelare och fem dansare i en ny satsning.

Fredrik ”Benke” Rydman klättrar vant upp på en stolpe på Drottninggatan. Han ställer sig på den, räknar till tre och tar ett spänstigt skutt med benen sträckta och blicken fäst i kameran.

– Vi kör två gånger till bara, säger han efter säkert tionde hoppet, på jakt efter den perfekta bilden.

Vi har träffats på ett kafé på Drottninggatan för att Benke Rydman ska berätta om sin nya roll på Kulturhuset Stadsteatern. Det har länge varit väldigt hemligt vad det är han ska göra – men nu är det äntligen klart. I ett år med start 2017 kommer han att leda en ensemble bestående av fem skådespelare och fem dansare inom ramen för ett ettårigt koreografresidens.

– Det är som att jag har fått en present av Stadsteatern. Jag får en ensemble som jag väljer, och som jag får göra vad jag vill med och kan göra min grej, säger Benke Rydman och skrattar.

Så vad är din grej?

– Det som är fantastiskt med det här är att jag inte riktigt vet vad min grej är. Men någonstans bottnar det ju i dansen. Jag har ju ändå dansat i 30 år.

Hans genombrott kom med dansgruppen Bounce i slutet av 90-talet. Dansgruppen gjorde streetdance känt för en större och delvis ny publik. Därefter har han koreograferat, dansat själv och lärt upp nya talanger. ”Svansjön” på Dansens hus 2011, mellanakten på Eurovision i Malmö 2013 och dansstudion ”House of Shapes” är några exempel på Benke Rydmans projekt. Men även om dans verkar vara hans grej, vill han inte sätta en etikett på det ensemblen kommer att göra på Stadsteatern:

– Vi kommer pyssla med rörelse, men också med text, kanske video och vi kommer att skapa sceniska verk, berättar han.

Samarbetet med Kulturhuset Stadsteatern började 2014. Då gjorde Benke Rydman en dansant uppdatering av ”Macbeth” på stora scenen. Och ända sedan dess har diskussionerna pågått om hur deras vägar åter ska korsas.

Men inte förrän nu är det klart hur detta ska gå till. Och återigen rör han sig i gränslandet mellan teater och dans:

– Jag har en bild av att vi kommer vara den där skitiga kusinen som håller till i källaren. Den som gör något som alla undrar vad det är – men samtidigt tycker verkar häftigt. Men jag vill inte säga att det blir dans, eller att det blir dansteater, säger han.

Han berättar att arbetet med Macbeth gjorde att han återigen kände att han fick utlopp för sin kreativitet och fantasi, när han jobbade med en konstform där han inte redan kände sig hemma:

– Det uppstod något väldigt fint i mötet mellan mig och skådespelarna som var energiskt och frigörande. När vi gjorde Bounce kändes det som att vad som helst var möjligt, för vi visste fan ingenting. Allt var nytt. Men ju bättre man blir på någonting desto mer tänker man: ”Nej, det där går inte!” ”Nej, det där är redan gjort!”. Till slut tappar man friheten i skapandet.

Med ”Macbeth” kände han att han hittade friheten igen – och nu hoppas han känna samma sak. Därför vill han heller inte bli ”för bra” på teater.

– Jag skulle kunna gå en regissörsutbildning för att lära mig alla tricks – och jag är expert på att ta till mig och härma andra. Men nu vill jag hitta något helt eget.

Benke Rydman är personen bakom koreografin till Måns Zelmerlöws vinnarnummer i Eurovisionfinalen förra året. Och i år är Isas Mellonummer signerat Benke. Han säger att han gillar att hoppa mellan det kommersiella och det mer konstnärliga:

– Jag tycker det är befriande att göra ett Mellonummer ena dagen och något väldigt mycket mer ”konstnärligt” nästa dag. Då kan man ta det bästa från båda världar. Och jag tror att det i varje stor konstnär finns en liten showman.

Han förklarar att de konstformer han själv fascineras av är de som han också känner sig underhållen av. Där känslor uttrycks fysiskt och publiken känner dem i magen.

– Jag hatar teater där någon står fastlimmad i golvet och bara pratar. Jag förstår det inte. Jag har aldrig levt så eller sett någon som är så. Det är som att se på tennsoldater.

Han visar med handen hur han vill att hans projekt ska ligga långt högre upp på abstraktionsstegen än den naturalism som han tycker är dominerande i teatervärlden i dag. Och pratar om hur ensemblen tillsammans ska få tid att bygga karaktärer utifrån det fysiska snarare än texten:

– Om någon är arg så behöver det inte sägas. I stället kan den springa in i en vägg. Du ska känna att personen är arg – snarare än att förstå det. Jag vill att vi ska kunna ta inspiration från barns mer rena agerande, som min son som lägger sig och skriker när han inte får leka med lego.

Och efter ett år hoppas Benke Rydman komma ur processen med ny kunskap och nya förhållningssätt till sin egen kreativitet. Han säger att det känns ”fräscht” att Kulturhuset Stadsteatern vågar stuva om och testa något nytt än att ta in en chef på tre år. Men så skrattar han till.

– Alltså vi kommer så klart inte flumma i ett år. Vi kommer ju att producera saker. Men vanligtvis läggs så mycket tid på att ”lösa saker” när man redan vet vad det är man ska berätta. Nu finns möjlighet att istället ”måla fritt”, för att använda en löjlig metafor.

Har du fått några riktlinjer?

– Nej, och det är det som är så härligt. Det är ingen som tittar över axeln och undrar om det passar in i profilen.

Det låter lite som en utopi att kunna jobba på det sättet?

– Ja, det är det. Jag har alltid haft lätt för att bli inrutad. Jag gick till skolan, läste alla läxor ordentligt. Jag försöker lära mig att bli mer frisläppt – och här känns det som att jag får möjlighet att vara det.

Fakta. Benke Rydman
Benke Rydman låg bakom koreografin till Måns Zelmerlöws ”Heroes”.

Tre hyllade verk av Benke Rydman:

1. ”Svansjön” på Dansens hus

Hade urpremiär 2011 på Dansens hus. Därefter turnerade uppsättningen i Europa – och under februari–mars 2016 spelades den igen i Sverige på Göteborgsoperan.

2. Måns Zelmerlöws ”Heroes”

Koreografin till förra årets Eurovisionvinnarlåt innehöll bland annat en projektion av en liten streckgubbe som interagerade med Måns Zelmerlöw.

3. ”Macbeth” på Kulturhuset Stadsteatern

I sin debut på den institution där han nu fått residens förflyttade Benke Rydman Shakespeares Macbeth till en 70-talsmiljö och kryddade den med dans, kung fu och funk.

Två röster om Benke Rydman:

1. Benny Fredriksson, vd på Kulturhuset Stadsteatern:

”Jag har följt både Bounce och det Benke gör i 20 år. Han har ett så exceptionellt eget personligt konstnärskap och han har varit så lyssnande till vad han själv vill göra. När han gjorde ”Macbeth” så hade han en tydlig idé med vad han höll på med. Och samtidigt en total öppenhet i sin process som känns unik för en koreograf som jobbar med både skådespelare och dansare. Jag är djupt förtjust i hans tilltal.”

2. Kenneth Kvarnström, nuvarande danschef Kulturhuset Stadsteatern:

”Som danschef har jag funderat på hur vi kan utveckla samarbete mellan frilansvärlden och institutionerna. Vi har kommit fram till ett konstnärligt residens där en koreograf under ett år får möjlighet att göra i princip allt den vill, och knyta till sig de personer den vill.”