Bergis för den som silade snacket. Stockholmska. Betyder absolut säkert och är en förkortning av bergsäkert.
Bergis användes dagligen på 1950-talet av ungarna på skolgården i Högalid på västra Södermalm. Så fort man ville övertyga om att något var sant och säkert tog man till det. Kanske extra ivrigt när man var lite osäker. En vanlig användning var också att i frågande ton försäkra sig om att ett löfte var bindande. "Om jag får en Tony Curtis, så får du två Doris Day!" "Bergis?" "Ja!" Det handlar förstås om filmisar.
Ordet bombis, av bombsäkert, var nästan synonymt, möjligen lite starkare. Fast det hade en lite fjantig klang. Lät lite hemgjort på något vis. Men båda orden finns med i Ulla-Britt Kotsinas "Stockholmsslang". Här finns också ett tjusigt exempel från 1949.
Den där jäla bruden är bombis från bystan. På rikssvenska: Den där flickan är säkert från landet.
Snacka om olika känsla!
Själv var jag inte medveten om att en del av mina vardagsord var slang förrän jag kom till Värmland som tioåring och bad om en macka. Det var verkligen en chock när ingen förstod var jag menade. Jag tordes knappt öppna truten så länge jag var där.