Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Bildbanken Bilders makt samlar rasistiska stereotyper på internet

"Icke-stereotypa bilder" via Bilders makt. Bilder av följande illustratörer, uppifrån vänster till höger; Sara Singh, Franzi/Shutterstock, Karin Rönmark, Lisa Wool-Rim Sjöblom, Bitte Andersson. Rad två uppifrån, vänster till höger: Bitte Andersson, Bitte Andersson, Bitte Andersson, Karin Rönmark, MsX, Siri Ahmed Backström, Bitte Andersson.
"Icke-stereotypa bilder" via Bilders makt. Bilder av följande illustratörer, uppifrån vänster till höger; Sara Singh, Franzi/Shutterstock, Karin Rönmark, Lisa Wool-Rim Sjöblom, Bitte Andersson. Rad två uppifrån, vänster till höger: Bitte Andersson, Bitte Andersson, Bitte Andersson, Karin Rönmark, MsX, Siri Ahmed Backström, Bitte Andersson.

I dag har en ny bild- och kunskapsbank premiär på internet – Bilders makt, som samlar rasistiska bilder och placerar dem i en historisk kontext.

Nystartade Bilders makt, med premiär i dag, tisdag, är en sajt med syfte att fördjupa bilden av de rasistiska stereotyper som reproduceras med hjälp av bilder. Bilders makt är öppen för alla och riktar sig också till alla, så länge man är över 15 år. Bakom sajten står Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS och Postkodlotteriets kulturstiftelse.

Kristina Lindquist: Rasistiska stereotyper berövar oss vår mänsklighet – och Bilders makt blottlägger dem

Under rubriker som ”Att demonisera ’den Andre’; judar framställda som människoätande groteska bestar”, ”Bilder av ’asiater’ som odjur, bläckfiskar och skadedjur” och ”Stereotypen av det ’svarta naturbarnet’ med rytmen i blodet” visas bilder på nämnd stereotyp upp, tillsammans med förklarande text kring bildspråkets historia och syfte. Sammanlagt innehåller kunskapsbanken ett sjuttiotal artiklar.

Redaktörer för sajten är författaren och illustratören Joanna Rubin Dranger, professor i illustration, och författaren, DN-medarbetaren och litteraturvetaren Moa Matthis. Idén kom ursprungligen från Joanna Rubin Dranger, som såg ett behov av att främja ”visuell läskunnighet”.

– Vi har en tendens att tänka på bilder som ”bara bilder”, att bortse från att bilder är ett språk i sin egen rätt, säger Moa Matthis till DN.

Hon är noga med att poängtera att Bilders makt inte är ett inlägg i någon debatt, utan ett försök att kunna basera framtida debatter på kunskap, och att sajten därför inte tar upp enskilda moderna exempel som diskussionerna kring ”Lilla hjärtat” eller ”Tintin i Kongo”.

– Det blir smärtsamt och ofta våldsamt när debatter om bilder blossar upp. Man kan tänka på de stereotypa bilderna som en visuell motsvarighet till n-ordet. Det Bilders makt gör är att visa hur en sådan låst bild skapas, när den skapas, och varför den skapas.

Hur har ni gjort urvalet?

Det har historien gjort åt oss. Vi har velat visa den historiska framväxten av stereotyperna, och uteslutande använt bilder från populärkulturen. Det är ju det hemska, att det inte krävs särskilt mycket letande. Det är också hemskt att behöva konstatera att vi har valt bort de allra värsta stereotyperna. De mest avhumaniserande och våldsamma bilderna visar vi inte, eftersom materialet är öppet för alla.

Arbetet med Bilders makt har skett i nära samarbete med en granskningsgrupp, som på förhand fått läsa alla texter och se alla bilder, säger Moa Matthis.

– Även om alla kan läsa sig till och förstå vad en stereotyp är kan alla inte uppleva hur det är att drabbas av stereotypernas våld. Den erfarenheten är inte riktigt översättbar. Jag kan till exempel inte uppleva den smärtan och det förintandet som det innebär att refereras till av de här stereotyperna. Det skriver vi inte ut på sajten, utan vi har strävat efter en så neutral bild som möjligt, men vi hoppas att gemene en som tittar på bilderna ska förstå hur kraftfulla de är.

Finns det inte en risk i att samla bilderna så här, både för reproducerandet av dem, men också för att de kan fungera som inspiration för näthatare?

– Vi är väl medvetna om den risken, säger Moa Matthis.

– Det är ett av skälen till att mycket av bildmaterialet är historiskt – att inte bidra mer än nödvändigt till spridandet av nyskapade bilder. Vi har nästan konsekvent valt att inte visa nytt bildmaterial kring stereotypen av muslimer och araber, till exempel. Men vi menar ändå att betydelsen av att folkbilda väger tillräckligt tungt för att visa de bilder vi visar, och nyare bilder ligger ofta ihop med äldre, för att visa på kontinuiteten.

Men hur förhindrar man att människor använder Bilders makt som bildbank i syfte att sprida bilderna?

– Hos de här trollen, de här högerextrema grupperna, finns bilderna redan. För dem kommer vi inte med något nytt bildmaterial. De antisemitiska bilder som sprids i sådana miljöer kommer ofta från 30- och 40-talen, och från äldre kristna sammanhang, men lika ofta från bred populärkultur. Från ”Lucky Luke”, från reklam, ledarsidors illustrationer, barnböcker och Hollywoodfilmer. Vi har inte grävt i någon brun sörja, för det behövdes inte.

Ett av inslagen på sajten visar upp ”icke-stereotypa bilder”, som motvikt till de många stereotyper som också finns där. Men vem bestämmer vad som är vad? Moa Matthis menar att det är fel fråga.

– Snarare handlar det om vad bilden har för syfte. Vad vill den säga? De stereotypa bilderna innehåller ett antal troper, retoriska element, som sammantaget har ett syfte – att demonisera. En muslim har alltid skägg, turban och sabel. Asiater är knallgula och har gnagartänder. Stereotypen konstruerar skillnader som man påstår är betydelsebärande och utmärkande för en grupp. När man i stället tittar på de ostereotypa bilderna blir det tydligt att de refererar till verkliga människor, och att det finns oändligt många skillnader som inte tillåts i stereotyperna.