Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Branschen kräver krafttag mot ojämlik moms

Illustration: Helena Shutrick

Momsen är väsentligt högre på böcker, tidningar och noter i digitalt format än i tryckt. Förlag och tidningshus har länge protesterat mot det. Inom kort väntas ett EU-förslag komma som banar vägen för en förändring.

Läser du den här texten digitalt? I sådana fall betalar du 19 procentenheter mer i moms än om du just nu prasslar med pappersutgåvan. Trots att innehållet är exakt detsamma. Orsaken är en EU-reglering som hindrar Sverige från att sänka momssatsen på digitala produkter.

Regleringen har länge kritiserats utan att någon förändring har skett. Och företrädare för den drabbade mediebranschen tycker att regeringen har varit för passiv.

– Man kunde ha varit tydligare, mer drivande i frågan. Vi har fått tydliga signaler om att regeringen delar vår syn; att momsen ska vara lika för digitala och tryckta tidningar och böcker. Men man har sagt att ”det här är en fråga för EU”, säger Jeanette Gustafsdotter, vd på mediebranschorganisationen TU.

För flera år sedan valde både Frankrike och Luxemburg att sänka momssatserna på digitala tidningar och böcker – i strid med gällande regler. EU-kommissionen lyfte frågan i EU-domstolen och vann. Trots det har Frankrike fortsatt att tillämpa den lägre momssatsen.

– I princip sätts naturligtvis EU ur spel när man inte följer reglerna. Men ibland kan civil olydnad fungera, som i det här fallet, säger Kerstin Neld, vd på Sveriges tidskrifter.

Den svenska grundmomsen är 25 procent. Ett undantag är den så kallade kulturmomsen som fastställer momsen på bland annat böcker och tidningar till sex procent.

Men den lägre momssatsen gäller bara så länge produkten förmedlas i tryckt form. Den gällande EU-lagstiftningen gör det omöjligt för Sverige och andra medlemsstater att ha lägre moms på digitala produkter, till exempel e-böcker och tidningar som läses på dator, surfplatta eller mobilt.

Jag är väl medveten om hur viktig detta är för både medie- och bokbranschen, inte minst i ljuset av den digitala omställningen och de utmaningar de står inför.

– Min uppmaning till den svenska regeringen är att driva den här frågan på EU-nivå, ända tills ett beslut slutligt är på plats. Sedan måste man snabbt sänka digitalmomsen så fort beslutet i EU är fattat. Det finns några lågt hängande frukter som politikerna kan plocka för att visa att man stöttar mediebranschen. Den här frågan är en sådan, säger Kerstin Neld på Sveriges tidskrifter.

Effekten av den högre momsen på digitala produkter är att omställningen till just det digitala blir lidande. I slutänden hamnar kostnaden på konsumenten, som måste välja att betala ett högt pris för en digital produkt.

– I ett läge där man från branschen vill försöka få folk att betala för det digitala vill man ju samtidigt kunna hålla nere priserna, säger Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande.

Kerstin Neld på Sveriges tidskrifter håller med.

– En förändring skulle vara av stor vikt för våra affärsmodeller.

Sveriges tidskrifter är en av flera svenska lobbyorganisationer som länge har verkat i Bryssel för att jämna ut momssatserna. Och det verkar gå åt det håll de vill. I slutet av november kommer ett lagförslag, säger en källa på EU-kommissionen till DN.

– Vi tror att förslaget kommer att gå igenom snabbt. Förhoppningsvis kan de nya reglerna vara på plats så tidigt som möjligt under nästa år.

Det förslag som väntas komma från EU-håll innebär inte att den svenska momssatsen sänks direkt. EU-reglerna ger i stället medlemsstaterna möjlighet att själva införa lägre moms om de vill.

Redan i maj 2011 fattade riksdagen ett beslut, där man ställde sig bakom skatteutskottets utlåtande som sa att det ”inom yttrandefrihetsområdet är särskilt viktigt att samma mervärdesskattesats kan tillämpas på produkter som finns både i traditionella sammanhang och i en digital miljö”. Men för att förändringen ska gå igenom krävs ett nytt beslut.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke säger att regeringens inställning är att lika produkter ska beskattas på samma sätt.

– Jag är väl medveten om hur viktig detta är för både medie- och bokbranschen, inte minst i ljuset av den digitala omställningen och de utmaningar de står inför.

Hur arbetar regeringen med den här frågan?

– Finansminister Magdalena Andersson leder arbetet och utgångspunkten för regeringen är att förutsättningar bör skapas för att lika produkter beskattas på samma sätt. I svar till EU-kommissionen har regeringen framfört att vi är positiva till kommissionens arbete med en översyn av skattesatserna på mervärdesskatteområdet, särskilt om utvärderingen av en reducerad skattesats av elektroniska publikationer. Regeringen kommer att fortsätta vara aktiv i arbetet med frågan inom EU.

EU-kommissionen säger sig komma närmare ett lagförslag, eventuellt kommer ett sådant förslag redan i november. Hur kommer regeringen att agera när ett sådant förslag (och sedermera förmodligen beslut) kommer till stånd?

– Nu inväntar vi EU-kommissionens förslag om skattesatserna. Det är i nuläget inte känt vad EU-kommissionen kommer att föreslå, men så snart som de presenterat sitt förslag kommer regeringen att ta ställning till det, säger kulturministern.

Läs mer. Krafttag mot ojämlik moms
  • Kommentar av DN:s Martin Jönsson
    ”Frågan om digitalmoms borde regeringen alltså hantera separat – och snabbt. Vad väntar du på, Alice Bah Kuhnke? Ju längre det fortgår, desto svårare blir medieföretagens digitala omställning.”
  • Enkät: Vad tycker du om den digitala momsen?
    Sofia Olsson Olsén, chefredaktör Aftonbladet, Douglas Roos, grundare Nyheter 24, Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter och Märta Langéen, Sverigechef Storytel svarar.