Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Chatt med Maciej Zaremba

Chatt med Maciej Zaremba, som skrivit den uppmärksammade artikelserien om den svenska skolan 20 år efter kommunaliseringen. 

moderator: Nu börjar chatten. Välkommen med dina frågor!

Ingemar Ahne: Hej Maciej Du skriver: "Förr var det biologin, nu är det ”social bakgrund” som skall förklara varför somliga är tillspillogivna på förhand." Du är ju också emot skolverkets Salsastatistik som jämför t ex betygsresultat mot social bakgrund. Är du emot läroplanens skrivningar om likvärdighet? "En likvärdig utbildning innebär inte att /../ skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov". Ingen Individualiserad undervisning alltså?
 

Maciej Zaremba: Det ja har emot SALSA, som det kallas, är att det mest liknar en metod för at bortförklara varför skolan misslyckas Ingen har uttryckt det bättre än Robert Noord i Haninge. SALSA, menade han, är bortförklaringar upphöjda till vetenskap. Självklart skall en lärare ta hänsyn till elevens förutsättningar. Det trodde jag inte behöde sägas.



Mona Anderson: Tack för en otorligt bra och välskriven serie om skolan! Hoppas den kommer i särtryck och då inkluderar intervjun i radions P1 nu på morgonen. Den borde läsas av alla beslutsfattare på området. Bästa hälsningar från en pensionerad lärare.
Maciej Zaremba: Tck för de vänliga orden! Jo, ett särtryck tycks på väg.

Åsa: Hej! Tror du att privata friskolor har bidragit till en generell kvalitetshöjning i den kommunala skolorna eller har det inte påverkat situationen något? Tack också för välskrivna och intressanta artiklar
 

Maciej Zaremba: Jag tror inte att det finns ett enklt svar på de frågan. En del frikolor har helt klart blivit till lysande förebilder. Mean andra, som drivs mest som företag, bdrar istället till förfallet.



Thomas Gustafsson: Jag förstår inte hur du har fog för att skriva att många lärare inte har tillräcklig kompetens. Engagemang, ledarskap pedagogisk förmåga och liknande har ofta stor betydelse för att en lektion ska fungera. Menar du att de behöriga lärarna är för dåliga på att undervisa och leda lektionerna? Anser du att de ska gå en fortbildning om hur en lektion ska ledas? Anser du att de obehöriga lärarna är hyfsade på att leda lektioner men har för dåliga ämneskunskaper?
Maciej Zaremba: För det första finns det många lärare idag som inte har utbildninge för det de gör. Lågstadielärare som undervisar på högre nivåer. Andra "kvackar" i ämnen som d int behärskar. Ännu andra är inte lärare alls,eftersom man har avskaffa behörighetskraven. Därmed inte sagt att någon utan lärarutbildning inta ka vara en lysande lärare. Litet för komplcerad fråga för att hanteras på chatten.

VM: Jag är i slutet av min lärarutbildning som dock inte är det vanliga lärarprogrammet då jag läste mina ämnen först. För att få min examen går jag nu tre terminer pedagogik och kurserna har varit minst sagt varierande i kvalitet, speciellt jämfört med de ämneskurser man är van vid. Chockerande med kurser där vi ombeds göra presentationer i form av sång eller collage med färgglada kritor, eller seminarieledare som helst av allt går tidigt. Snälla, skriv om lärarutbildningen också, det behövs.
Maciej Zaremba: Jag har fått väldigt många brev på samma tema. Lärarutbildningen är ett enormt problem, som jg tror häner samman med den ideologi som försökt minimera lärarens rol i klassrummet.

Torsten: Blir du nånsin nervös över det genomslag dina artiklar får? Är du helt säker på att du sänder rätt signaler = att den svenska skolan är kass.
Maciej Zaremba: En reporter skall vara nervös. Men responsen på artiklarna är sådan, att jag nog tror att jag inte skjuter bredvid målet.

DonJacobo: Hej! Vilken betydelse tror du det svenska betygssystemet har haft? (Enligt min mening är skalan alldeles för snäv (...fem steg, fyra steg och nu sex steg). Varför göra det så krångligt? Man borde titta på Frankrike och inför 0-20, med decimaler! Varför ska man dölja något genom att strypa skalan? Det blir ju bara orättvist när stegen är så stora. )
Maciej Zaremba:

Jag tror med hjärforskaren Martin Ingvar, att betygssystemet är en ren atastrof. Det ockar elevertt välja de lättaste ämnen, det snedvrider deras föreställning omkuskap - man läser för betygen, det korrumperar rekrorer, eftersom soorna numera tävlar om eleverna (glädjebetyg). Dssutom mäter de ofta fel saker. Inte förstelse eller djupare insikt utan fömågan att scanna in en text på jakt efter de rätta svaren, till exempel. Jag tror att examinationer vore ett bättre sätt att hantera övergången mellan skolformerna. Inträdesprov, kort sagt.



Jola: Du pratade på radion i morse om kommunens svårigheter att hantera professionella organisationer. Ser du en parallell till kommunens hantering av de svårt sjuka äldre som ofta vårdas inom den kommunlaa omsorgen och där vi får återkommande rapporter om brister i omsorgen både från media och från Socialstyrelsen. Är det i grunden en problem att hantera kunskapsorgansiationer och i så fall varför uppstår dessa svårigheter i kommunerna?

Maciej Zaremba: Jag tror att problemet är värre när det kommer till skolan.Kommunerna hävdar i alla fall inte att de besitter en medicinskkompetens som gör att de kan tala om för läkarna hur de skall vårda. Men många kommuner tycks tro att de besitter en pedagogisk kompetens, vilket leder til klåfingriga ingrepp. Det var nog ngen bra idé att låta kommunerna var fö sig tilka läroplanerna.



Farbror Madicken: En nåd att du granskar skolan, Maciej. Jag är gymnasielärare. När jag gick på Lärarhögskolan gjorde jag ett experiment - jag testade hur länge jag kunde gå utan att läsa en rad. Efter ett år var experimentet slut. Du kan säkert räkna ut hur många rader jag läste. Du skriver om en lärare som beskriver det som ett bedrägeri. Finns det inte starkare ord för den här kollapsen, tycker du?
Maciej Zaremba: Tack må din kommentar vara mitt svar på alla frågor jag får om lärarutbildningen.Kanske kunde vi skicka våra lärarelver till Finland? Läst Inger Enkvist essä om den finska skolan, som stod i DN häromdagen.

Anna Åkerfeldt: Varför nämns inte didaktiken? Det resonemang som du för angående pedagogiken är intressant men jag saknar kopplingen till didaktiken. En förklaring till att de pedagogiska avhandlingarna som inte tar upp skolfrågor i den utsträckning som artikeln efterlyser kan hänga ihop med att forskare som är intresserad av skolfrågor söker sig och disputerar i didaktik som är ett vetenskapligt ämne på bland annat universitetet.
Maciej Zaremba: Jag fick ett brev idag från en lärare som menade att alldeles för många uiversitetspedagoger (och skolbyråkrater )är "katederflyktingar" i meningen at de fytt fån klassrummes krävande praktik. Det kanske är en del av förklaringen till didaktikens förtvinning på högskolorna. En annan är ideologin att läraren bör träda i bakgrunden, till förmån ör "elevaktiv pedagigik". Men de bästa lektioner jag sett är där läraren vet vad han vill med leionen och gnomför den i en dialog med klassen. Jag skulle intekalla det katederundervisning, men det finns folk som gör det. Det ordet betyder helt olika saker för olika personer. Därav mycket av förvirringen i debatten.

Björne: Jag är lärare på en F-5 skola och har sedan länge varit kritsk till det faktum att fritidverksamheten numera finns på i stort sätt alla skolor. Detta rör till skolans verksamhet och tar fokus från skolan som den plats för lärande den borde vara. Är det inte läge att ta in detta i diskussionen?
Maciej Zaremba: Tack, den synpunkten har jag hört från många håll. Det är som om skolan och barnpassning blandats samman i vårt system.

Cecilia: Tack för att du så väl formulerat det vi lärare vetat i flera decennier. Kejsaren är naken och det krävs någon utifrån att avslöja detta tabu. Det känns lite lättare att andas nu. Tror du att en förändring kommer till stånd pga din artikelserie? I så fall efterlängtad, även om sen.
Maciej Zaremba: Tack...jo, jag har en känsla av att ha gett röst åt en opinion bland lärare och föäldrar s inte kommit framtilräckligt. Kansk för att i vårt system är det ständigt organiosationen som för taln.

Jonas: Hur stor del av skulden anser du att den kultur av "konflikträdsla" har, som finns i Sverige? Det är ju allmänt svårt att påtala problem och kräva förändring i Svenska organisationer, eftersom kritik är en form av konflikt.
Maciej Zaremba: Konflikrädsla, jag vet inte. Men som jag nämnt tidigare, tror jag att lärana inte rigtigt kunnat nyttja sin yttrandefrihet efter kommunaiseringen.

Lärare: Har du även tittat på de skolor som år efter år ständigt avviker med upptill 40% från de nationella proven och som ständigt ger glädjebetyg? Jag möter dessa elever på gymnasiet och kan beroende på vilken skola de gått veta hur mycket och lite de kan. Oerhört orättvist. Vore intressant med uppföljning av dessa elever som nästan går in i väggen på gymnsiet när de inser att de inget kan trots MVG i betyg från grundskolan. Kan du inte fortsätta artikelserien? Det är det bästa som någonsin skrivits.
Maciej Zaremba: Somgt, betygsystemet är korrumperat. Det är faktisktnte klokt att det bara är tre ämne som det fann natioella prov - som dessutom rättdes av lärarna sjäva. Jag tror knappast att nåot liknande förekommer iandra länder.

Inge Johansson: Varför ställer inte skolverket krav på att rektorer skall vara högskoleutbildade pedagoger? Och varför denna konstiga organisation med skolledare på toppen som kan komma från ingenstans?
Maciej Zaremba: Ja, varför? Jag skulle tro att kanske 20 prcent eller flera av dagen rektorer skulle inteaccepteras som rektrer i Finand. Eller, för den delen, i Sverige före 1991. Jag är rädd att här finns det flera intressen som spelat med.

Elisabeth H.: Du säger i intervjun i P1 Morgon att du har tagit del av alla tidskrifter om skolan. Hoppas att nättidskriften Skola och samhälle även ingår i den samlingen.
Maciej Zaremba:

ja, den är inte obekant



Niels Bohr 2: I dagens artikel skymtar en väg framåt bortom den politiserade höger-vänster-dikotomin mellan "flumskola" och "ordning-och-reda-skola". Det senare är en förenkling av debatten som resulterar i pajkastning och ofta grundlöst moraliserande. Jag skulle gärna se både och: en progressiv skola med ordnade arbetsformer som vilar på beprövad vetenskap och kritiskt tänkande! Värderingar (flummigt) kan diskuteras sakligt (ordning och reda). Är en tredje väg möjlig?
Maciej Zaremba: Tack - visstborde det vara möjligt. Jag tycker att det finns alldeles ör mycket av skyttgravar i skoldebatten. Kanske för att det är rganisationer och intitutioner som talar mest, pbekostnad av de som gör jobbet.

Åsa: Jag har barn i den svenska grundskolan och jobbar samtidigt som lärarutbildare. Jag kan bekräfta allt du har skrivit. I vintras upptäckte vi efter halva åk 3 att vårt barn inte har lärt sig skriva alla bokstäver och siffror samtidigt som jag utbildar dyslektiker till grundskollärare. Underkänner jag en lärarstudent får jag problem med ledningen. Har du fått indikationer på att man börjar tänka göra något åt det faktum att vi blir betalda för antalet studenter vi examinerar?
Maciej Zaremba: Detta är verkligen probleets kärna. Det är sama p högsklorna, som får betalt f gnomströmigen. Det verkar som som våra otiker betratar utbildningen som an betraktar idustrin - och att det är kvantiteten som gäller.

Christian Lundahl: Hej Du skriver i dagens artikel att det relativa betygssystemet skapade en allergi mot betyg. Det är en slutsats som också är väl belagd i svensk pedagogisk forskning. Jag undrar dock hur du skulle förklara att de flesta ändå vill ha betyg tidigare och i fler steg, särskilt som det inte finns något stöd, t.ex. hos Hattie, för att det skulle främja lärandet. Kan det vara så att många ändå vant sig vid och uppskattar att betygen skenbart bekräftar dem som personer? Eller beror det okunskap?
Maciej Zaremba:

Kanske är det en generationsfråga? De som själva inte varit med om Gauss-betygen har en mer avspänd relation till saken. Och barn vll ha betyg! Men et gäller verkligen att hantera bysättningen som intrument för uppmunran. Därför skulle jag vilja frikoppla de så långt det går från intagnngsmomentet. Återinför man studentexemen till exempel, blir betygen mycket minde dramatiska.



Bengt Anderson: Jag tycker din liknelse med de konstnärliga yrkena är väldigt träffande. Det är lite av själva kärnan till problemen, ihop med ämneskompetensen. Samtidigt pratas det i skolan bara lite om vad som sker under lektioner, medan mer tid ägnas åt kringverksamheter. Kärnuppdraget är inte prio 1 skulle jag vilja säga.
Maciej Zaremba: Ja, det är mitt intryck också. Läraryrkebyråkratiseras (åtgöärdsplaner, mm) vilket tyck tjäna dminisrationens behovinte lärandets. Men det beror väl på att lärarna förlrat så mycket av kontrollen över sin arbetssituation. Någon liknande har hät inom vården, är läkartid går åt dokumetation.

Bertil: Man kanske skulle ha lämplighetsprov vid intagningen till lärarutbildningen Som man hade på innan grundskollärarutbildningen kom till i slutet på 60-talett/Bertil
Maciej Zaremba: Naturligvis!Men jag tror att det är på gång. Alla kani inte bli lärare.

Fredrik: Har du följt debattören Ken Robinson? Hans vinkel på kritiken mot skolan är annorlunda än din, att upplysningens och industrisamhällets syn på skolan är förlegad. Hur tänker du kring det?
Maciej Zaremba: Ja, han sger väldigt drabbande saker,men jag är rädd att han går får långt. Han tycks tro att om banet får utvecklas utan för mycket nblandning bi det kollossat kreativ. Tveksamt. Kreativitetenkräver mycket övning också-

moderator: Nu stänger chatten. Tack alla som medverkat!

WG: Är inte läraryrkets låga status idag roten till mycket av det onda? Om yrket hade högre löner, mer ledig tid, bättre arbetsmiljö och mer personlig utveckling så skulle det locka fler kvalificerade sökande. Kombinera detta med ett inträdesprov där lämpligheten bedöms. När vem som helst kommer in på utbildningen så säger det sig självt att det blir problem senare.
Maciej Zaremba:

Jag tror att lärarnas status sjunkit pga av urholkat utbildning, avskaffade behöriighetskrav, sammanblandning av förskola och skola - och på grund av en missförstådd jämlikgetstanke, som inte ser skillnad på humanistiskt och annat arbete. Och lönera.



Andreas: Det har ar inte forsta gangen som du pa ett utmarkt satt uppmarksammar problem i Sverige. Har du funderat pa att ge dig in i politiken?
Maciej Zaremba:

Nej i politiken måste man ge si syn på en minut. Det skulle ja inte klara.



Henrik: Tänkte bara kort redovisa min erfarenhet från en termins studier på lärarhögskolan i Göteborg - under hela perioden hade vi inga tentor utan skrev "dagbok" där pedagogerna skulle bedöma får utveckling till "lärare". Jag ville utbilda mig till gymnasielärare - klassen var blandad med allt från förskolelärare och uppåt. Detta var den värsta smörja jag har varit med om och jag slutade efter en termin. 68-mentaliteten regerade och det var viktigare att "känna" än att kunna.
Maciej Zaremba:

Jag tror att den kommentaren är ett passande slut på chatten. Skolan börjar och slutar med lärarna. Tack alla för kloka komentarer och vänliga ord

Maciej Zaremba