Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Konst & Form

”Civilisationens vagga” drabbat av plundring och förödelse

Kulturarvet i Irak och Syrien sprängs och plundras av islamister. Roven befaras nu vara deras näst största inkomstkälla och kraftsamling krävs av museivärlden.

Hur kan vi skydda och säkra vårt universella kulturarv undan krig, plundring och förstörelse? Hur kan museerna förhindra olaglig handel med kulturobjekt? Vad betyder kulturarvet för vårt kollektiva minne?

Foto: TTDet diskuterades på symposiet ”Cultural heritage at risk” på Medelhavsmuseet i Stockholm häromveckan, med fokus på kriget i Syrien och Irak, där en kulturarvskris accelererar i kölvattnet av den humanitära katastrofen. Här deltog en rad Mellanösternexperter från museivärlden och generaldirektören för FN:s kulturorgan Unesco, Irina Bokova.

Flera av deltagarna fortsatte till ett expertmöte i Oslo, om hur de nordiska länderna gemensamt kan kraftsamla mot illegal handel med kulturskatter. Via smugglarstråk genom Turkiet, Jordanien och Libanon når de nu den rika världens antik- och auktionshandel.

– Det första vi kan göra för att bekämpa detta är att sprida kunskap om kulturarvets betydelse och larma om det som är i fara. Där är museiexperter och medierna våra allierade, säger Irina Bokova till DN på Medelhavsmuseet.

– Det andra är att samarbeta med Interpol och våra medlemsländer, och med globala kampanjer öka medvetenheten om att den illegala antikhandeln blivit en mycket viktig finansieringskälla av extremism.

Förutom att IS har sprängt ovärderliga världsarv, som Palmyra i Syrien och Hatra i Irak, liksom asyriska Nimrud som stod på världsarvslistan, så larmar Bokova nu om en ”industriell skala” på den olagliga handeln med flyttbara antikviteter. Den tros i dag vara den andra största källan till finansiering av IS terrorverksamhet, efter oljan, enligt uppgifter från USA som flera experter befarar är riktiga.

Foto:
Världsarv i Palmyra före och efter IS förstörelse. Foto: Reuters

Det kan gälla hundratals miljoner kronor men siffrorna är omdebatterade och omöjliga att belägga, eftersom det är en svart marknad. Men alla är eniga om att IS inkomster från ”blodsantikviteter” växt alarmerande. Tidigare i år antog FN:s säkerhetsråd därför en resolution (2199) för att stärka lagskyddet för Iraks och Syriens kulturskatter.

– Trafficking av kulturobjekt lyftes för första gången fram som ett lika allvarligt hot som handeln med olja och droger, säger Irina Bokova.

I våras initierade hon en kampanj i sociala medier, #Unite4heritage, riktad till ungdomar. En offensiv för kulturell mångfald och rätten till historien, som en motkraft till radikalisering. På symposiet underströk Bokova det högst medvetna i de islamistiska terroristernas konstrov och kulturarvsförstörelse, även i Afghanistan och Mali:

– Jag vill kalla det ’kulturell rensning’. Extremisterna känner sig hotade av historien, den visar på en mångfald av kulturer men också att det inte existerar någon ren kultur.

Den lukrativa handeln med antikviteter från Irak och Syrien handlar inte bara om stöldgods från museer utan i allt större grad om rovgrävningar på fornlämningsplatser:

– Jag har sett hundratals svarta hål på satellitbilder från Palmyra, berättar Irina Bokova.

Syrien och Irak i gamla Mesopotamien kallas ”civilisationens vagga”. En enda stor arkeologisk fyndplats, med lager på lager av lämningar efter en oerhört rik och mångkulturell historia. I den syriska ökenstaden Palmyra frodades exempelvis en unik blandkultur, med allt från grekisk-romerska, arameiska, arabiska, persiska och kinesiska spår.

Medelhavsmuseet har följt den förödande utvecklingen i Mellanöstern i sin programverksamhet och efter att IS intog Palmyra gjort en liten utställning om den uråldriga oasen. Här stannade handelskaravanerna, en kulturell korsväg mellan öst och väst, med en storhetstid i vår tideräknings början.

Hit vallfärdade 150 000 turister årligen före kriget. Många av föremålen på Palmyras museum hann lyckligtvis evakueras innan IS slaktade det tre meter höga ”Lejonet från al-Lat”, sprängde det berömda Baalshamin-templet och svårt skadade triumfbågen, liksom oräkneliga gravskulpturer.

Två antika gravporträtt från Palmyra visas nu på utställningen och texterna informerar även om en halshuggning – av den 82–årige före detta chefsarkeologen Khaled al-Asaad, som vägrade avslöja var museiskatterna gömts.

– IS förstörelse och plundringar av kulturarvet handlar om att skrämma världen och få befolkningen att tappa modet. Med krig följer också kaos, laglöshet och fattigdom, som förenklar för kriminella nätverk att tubba lokalbefolkning till att delta i illegala grävningar, säger arkeologen Eva Myrdal, Asienexpert på Världskulturmuseerna.

Hon har skrivit texter till den lilla Palmyrautställningen och deltagit i båda konferenserna. Enligt Myrdal är också Libyen och Afghanistan hårt utsatta för illegal handel med kulturföremål. I skulpturhallen på Östasiatiska museet har Myrdal även gjort en monter om fornlämningsplatsen Hadda i Afghanistan, med fysiska gestaltningar av Buddha redan 200–400 e Kr:

– Hadda skadades allvarligt redan vid Sovjets invasion 1980, förstörelsen har fortgått under krigen och Nationalmuseet i Kabul plundrats på tre fjärdedelar. Men det finns fler aktörer än talibanerna här, den illegala handeln har funnits länge.

På expertmötet i Oslo avslöjades att IS medvetet riktar in sig på att inta kända fornlämningsområden. Enligt amerikanska underrättelser har IS precis som nazisterna specialförband för konstrov. De studerar arkeologisk litteratur, gör priskollar på nätet och det finns vittnesmål om att potentiella köpare kontaktats via sociala medier som Facebook och Whatsapp.

– Vi har uppgifter om att IS använder alltmer sofistikerade och systematiska metoder. De verkar ha den senaste proffsutrustningen, som geoscanner och georadar, berättar Mats Djurberg, generalsekreterare på Svenska Unescorådet.

Foto: Sgt. Ken Scar/US Army/AOP
Hålet efter en antik Buddhastaty i Bamian som talibanstyret förstörde. Foto: US Army/AOP

I Palmyrarummet finns en lång lista på hotade och skadade kulturarvsplatser i Syrien och Irak, liksom ländernas fornminneslagstiftning och skyddskonventioner inom Unescos ram. Interpol arbetar med register på stulna föremål och museiorganisationen Icom har rödlistat föremålstyper i farozonen: allt från förhistoriska figuriner och förvaringskärl till antika skulpturer, smycken, mosaiker och mynt.

Unesco arbetar nu för att få fler länder att vidta nationella åtgärder för att följa upp resolutionen.

– Beslutet i FN:s säkerhetsråd är juridiskt bindande och medlemsländerna är skyldiga att följa upp det, säger Mats Djurberg.

Svenska Unescorådet och Riksantikvarieämbetet tog i somras de första stegen mot ett samarbete mellan kulturarvsmyndigheterna och polis, tull med flera. Rikspolisen har nyss tillsatt en grupp särskilt för kulturarvsbrott (ett svar även på KB-mannens insiderstölder och en annan känd stöldräd i svenska kyrkor).

– I första fasen handlar det om ett kunskapsbyggande, hur vi informerar internt och stärker samarbetet med tull och polis. Efter Oslomötet ska vi nu också titta på en kompetensförsörjning inom Norden, gemensamma rutiner och kompatibla datasystem, säger Mats Djurberg.

Än så länge har bara små mängder utsmugglade kulturföremål från Syrien upptäckts. Men alla vet att det kan dröja ett tag och att smugglarnäten numera är världsvida.

På sin hemsida vädjar därför Riksantikvarieämbetet till den nordiska allmänheten och i synnerhet samlare, konst- och antikhandlare, antikvariat och museer att vara ”särskilt aktsamma rörande handel av föremål från Syrien och Irak” – och vid minsta misstanke vända sig till polismyndigheten.

– Det finns många sätt att mörka proveniensen och förstöra märkningar, det visar KB-fallet. Vi har uppgifter om att föremål smugglats via Indien och på vägen försetts med en ny historia, med falska dokument om ursprung, vad det är för objekt eller hur längre det funnits i landet, berättar Mats Djurberg.

Eva Myrdal känner till två fall från 2013 där privatpersoner vänt sig till Världskulturmuseerna för äkthetsstämplar på misstänkta föremål: ett guldörhänge och ett illuminerat manuskript. Då visste museet inte vem som kunde ta emot tips om illegal införsel, fokus har hittills legat på förbjuden export.

– Vi är ju inte poliser, så det behövs en myndighetspraktik och journummer dit man kan ringa vid misstankar, säger Eva Myrdal.

Experterna är överens om att det är rätt enkelt att spåra stulna föremål som finns i Interpols databas eller museiregister. Den verkliga utmaningen är odokumenterade föremål, främst från rovgrävningar.

– Man blir ledsen. Föremål som stjäls på detta sätt förlorar hela sin kontext och utan dokumentation vet vi ju inte heller till vilken stat de ska återlämnas, säger Eva Myrdal.

Foto: Anne LaineUnder symposiet på Medelhavsmuseet upprepade flera talare att det viktigaste nu är ”dokumentation, dokumentation, dokumentation”. Ett framgångsrikt arbete är ”Palmyra portrait project” vid Århus universitet, en databas där hittills 2 800 av dessa säregna gravporträtt har registrerats.

Enligt arkeologiprofessorn Rubina Raja har det resulterat i en nedgång av olagliga försäljningar och även avslöjanden av förfalskningar, som också ökat kraftigt:

– Vi ser ofta att man blandat in oäkta varor bland äkta objekt.

Men även brutala moderniseringsprojekt och svag myndighetskontroll ligger bakom utarmningen av regionens kulturarv. I Irak skadades dessutom det urtida Babylon svårt när amerikanerna placerade en armébas där och ett ”säkerhetsvakuum” uppstod när Saddam Husseins regim föll. Under några majdagar 2003 plundrades en mängd museer, palats, bibliotek och arkiv.

Symposiets färgstarkaste gäst var Matthew Bogdanos, en jurist och överste som skrivit boken ”Thieves of Bagdad”. Den handlar om plundringen av en av världens finaste museisamlingar och hans hjälteinsatser för att återföra stöldgods.

– Vi fick bestämma oss för vad som var viktigast. Att åtala tjuvarna eller få tillbaka det mesta möjliga?

Bogdanos valde allmän amnesti, vilket visade sig vara en framgångsrik strategi. Iraks nationalmuseum tros ha härbärgerat en halv miljon föremål men endast en fjärdedel var katalogiserade. Minst 14 000 föremål försvann, varav omkring 8 000 nu återlämnats.

Bogdanos var en av de första som larmade om att den olagliga antikhandeln finansierar terrorism och tror att IS manipulerar satellitbilder för att överdriva förstörelsen:

– För varje objekt som IS uppger sig ha förstört så är jag övertygad om att de sålt 100. I början krävde de 20 procents skatt av smugglarna, i dag gräver de själva och tar hem hälften av vinsten.

FN har nu beslutat att utbilda personal i identifiering av kulturhistoriska värden och förbereda för snabba insatser med experter på plats, så fort IS trängts tillbaka.

Jonathan Tubb från British museum uppmanade symposiets deltagare att förbereda sig för krigets slut, den dag då Syrien och Irak är säkert igen:

– Vi arkeologer är ju vana vid destruktion, och då spelar det inte så stor roll om det skedde för två tusen eller två år sedan. Nu finns det också så mycket bättre tekniker för återuppbyggnad och konservering.

British museum har fått 3 miljoner pund under fem år för att vidareutbilda irakiska kollegor i nya restaureringsmetoder och serva dem med den senaste tekniken.

Irina Bokova ser återuppbyggnaden av Timbuktus medeltida gravmonument som en succé, som gett traditionella hantverkare jobb och lokalbefolkningen såväl stolthet som hopp om turistinkomster:

– En dag blir det fred, då behöver vi vårt gemensamma kulturarv för att bygga en varaktig fred. Det är mer än ett kulturellt ansvar, det är också en humanitär fråga. Kultur handlar om tillhörighet, identitet, förståelsen för andra. Det bygger också försoning och motståndskraft mot extremism.

Foto i text: TT, Anne Laine

Foto: DN

Kulturarv i fara
  • Det internationella symposiet ”Cultural heritage at risk” på Medelhavsmuseet arrangerades av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse och visas i redigerad form på Axess tv från den 16/1. Föredragen publiceras även i en essäsamling i vår.
  • Mer information om Oslokonferensen ”Ulovlig handel med kulturgjenstander: sterkere sammen?” på regjeringen.no och kulturkrim.no
  • ”Palmyra – historien om ett kulturarv” visas Medelhavsmuseet. På museets hemsida ligger inspelningar från höstens aktuella föredrag om Mellanöstern (samarrangemang med Lunds universitet, Södertörns högskola och Re:Orient).
  • Matthew Bogdanos ”Thieves of Baghdad” är utgiven av Bloomsbury (USA).
  • Info om Unescos alla världsarv och kampanjen #unite4heritage finns på unesco.org
  • Databasen ”Stolen works of art” ligger på interpol.int och ”Red list of Syrian cultural objects at risk” på icom.museum
  • Att uppsåtligt förstöra religiösa symboler eller monument (ikonoklasm) har en lång historia. IS måltavla är ”avgudadyrkan” och helgedomar för ”otrogna”, inklusive de grenar av islam som terrorsekten inte godkänner.