Piratjägarlagen en flopp i "föredömet" Danmark

I vårt grannland Danmark har upphovsrättsinnehavare eller deras företrädare kunnat gå direkt till domstol utan att passera polis ända sedan 2001.

Många av de cirka 2.000 danskar som fått kravbrev från danska Antipiratgruppen har gjort upp i godo med branschen. Ett typiskt krav har legat på dryga 100.000 danska kronor, men vid en förlikning har branschföreträdaren kunnat gå med på halva summan inom tio dagar.

Ett femtontal fall har gått till domstol och då har advokat Per Overbeck - kontaktperson under fliken ”Retshjelp” på Piratgruppens hemsida - stått på den åtalades sida. Han säger att bara tre fyra fall har lett till fällande dom. Gemensamt för dem är att den tilltalade då har erkänt.

- I alla andra fall har jag vunnit. De senaste två åren har rättsfallen varit få, just för att Antipiratgruppen har förlorat, säger Per Overbeck.

Han är mycket kritisk till den danska lagstiftningen som han tycker är för långtgående och som han kallar en ”systemets kortslutning”.

- Vi var många advokater som var emot det faktum att man med lagens rätt kan gå till tingsrätten, med bara en misstanke om brott, och sedan utan varsel beslagta och undersöka den misstänktes datorer. Om bara polisen vore inkopplad skulle man ha något mått av rättssäkerhet i systemet. Lagen medför uppenbara problem med hemmets och den individuella integritetens absoluta okränkbarhet, säger Per Overbeck.

Orsaken till Piratgruppens framgång och Antipiratgruppens nederlag beror, enligt Per Overbeck,på att bevisbördan ligger på målsägarsidan. Med andra ord, om denne inte kan visa att brott har begåtts så faller hela åtalet. Av förklarliga skäl sammanställer Piratgruppen glatt Danmarks rättsfall på sitt forum.

En typisk försvarslinje som har blivit allt vanligare är att hävda att någon annan kapat eller på annat sätt utnyttjat ens ip-adress.

I fjol friades exempelvis två danska kvinnor från musikindustrins anklagelser då de hävdade att deras trådlösa nätverk använts av någon annan.

Så kommer vi säkerligen se åtalade försvara sig även i Sverige, då detta fått danska Antipiratgruppen att avta jakten på fildelare. Piratpartiet är en av många i Sverige som uppmanat folk till att nu öppna sina nätverk och kalla dem Ipredia.

Sedan ett halvår företräds danska Antipiratgruppen av advokaten Peter Schønning från advokatfirman Johan Schlüter. Tidigare var han chef för det danska kulturdepartementets upphovsrättskontor. Han säger till DN.se att den danska lagen kan betraktas som oproblematisk.

- Det är upphovsrättsinnehavarna som ska se om sina rättigheter och då ska de också ha möjlighet att efterforska vem det är som står bakom ett eventuellt lagbrott mot dem.

Till skillnad från Per Overbeck ser Peter Schønning inga risker för en bristande rättssäkerhet när privata företag, utan att gå via polis, kan be domstolen om tillstånd att få ut identiteter bakom ip-adresser.

- Jag kan inte se vad det skulle vara för problem. För det första säger lagen just att rättighetshavaren ska göra det och för det andra är det ju en domstolskontroll det vill säga att det är domstolarna som fattar tillståndsbeslutet, säger Peter Schønning som trots domstolsutfallen tycker att den danska lagstiftningen har fungerat ”alldeles utmärkt”.

Vad han menar med det kvantifierar han inte i resultat som minskad fildelning eller ökad legal försäljning. Framgången handlar den övergripande principen att branschen med lagens hjälp fått ett verktyg att bekämpa upphovsrättsintrång.

- Jag såg i svenska tidningar att internettrafiken minskat i Sverige efter Ipred, men i Danmark har vi inte haft någon motsvarande statistisk eller akademisk undersökning som man kan använda för att studera hur internetvanorna sett ut före och efter lagstiftningen.
 

Per Overbeck på Piratgruppen anser att det juridiskt mest intressanta rättsfallet är pågående just nu. En man har erkänt fildelning av 13.000 låtar via fildelningsklienten DC++. Han har fällts i motsvarande hovrätt och tilldömts straff om 160.000 danska kronor varav hälften är ersättning, hälften skadestånd.

- Det ena problemet är huruvida en viss mängd nedladdad data i en beslagtagen dator är bevis nog för att samma mängd också är uppladdat? Den andra frågeställningen är mer juridiskt principiell: kan man uppskatta skadeståndstorleken på det påstådda upphovsrättsintrånget? säger Per Overbeck.

Danska Antipiratgruppen har slagit fast att en automatisk dubblering är rimlig. Detta alldeles oavsett vad för ekonomisk förlust man haft, menar Per Overbeck, som just bestrider att man kan resonera så utan dokumentation.

- Det är det som är problematikens kärna och domen blir helt säkert relevant även för Sverige, säger Per Ovebeck som tillägger att i väntan på den domen är det osannolikt att något av de hundratals fall som vilar på hans kontor tas vidare av Antipiratgruppen.

Ärendet är nu i Danmarks högsta domstol där beslut antagligen inte kommer förrän tidigast en bit in på nästa år. Tills vidare står annars mycket dansk antipiratverksamhet still, förutom bland annat den Ifpi-initierade The Pirate Bay-blockeringen för internetleverantörer.

Vad tycker du om utvecklingen? Kommentera Ipred-lagen här.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut