Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kultur & Nöje

Datorerna får svenska barn att läsa allt sämre

En ökande datoranvändning har påverkat läsförståelsen hos svenska barn.
En ökande datoranvändning har påverkat läsförståelsen hos svenska barn. Foto: Mons Brunius
Läsförståelsen sjunker drastiskt bland barn och unga. Framför allt under det senaste decenniet. Datoranvändandet är en förklaring, men även en segregerad skola.

Under 2000-talet har svenska barn och ungdomar blivit allt sämre på att förstå en mer komplicerad text. Utvecklingen har kunnat ses hela fyrtio år tillbaka i tiden, men försämringen har tagit kraftig fart det senaste decenniet.

Undersökningar av läsförståelse görs regelbundet, och Sverige deltar i flera stora internationella studier. Sammanställd forskning presenteras nu i litteraturutredningens rapport ”Läsarnas marknad, marknadens läsare”.

Nio- och tioåringars läsförmåga har undersökts sedan i mitten av 1960-talet, och även om de första årens svar inte är helt jämförbara med senare resultat, är tendensen tydlig: svenska barn läser allt sämre.

– Det är ett förvånande resultat som strider mot vår självbild, där läsande är en del av vår kultur, säger Monica Rosén, professor på institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet, och en av rapportens författare.

Hon menar att det kraftiga raset för läsförståelsen under de allra senaste åren inte enbart kan förklaras av förändringar inom skolan, som i egenskap av institution är mer trögrörlig än så.

– Här ser vi hur enormt viktigt det faktiskt är vad vi gör på fritiden, och det har blivit tydigt först när läsandet har försvunnit.

Hon ser den ökade datoranvändningen som stark orsak till att tredje- och fjärdeklassare läser både sämre och mindre.

– Man kan förstås aldrig motverka ny teknik, men jag tror att man ska vara försiktig med att introducera den alltför tidigt, innan vanliga färdigheter har satt sig. När jag var barn använde man inte räkneapparat förrän man hade lärt sig räkna för hand.

Rosén tycker att läsning bör ges en liten stund på dagen, kanske innan sängdags. Hon väntar med spänning på resultaten av en uppföljande undersökning, som presenteras i december (de senaste resultaten är från 2006).

Även femtonåringars läsförståelse har undersökts under längre tid, i de så kallade Pisa-studierna. 2009 ingick 470 000 elever i 65 länder. Svenska barn har legat över genomsnittet för OECD-länderna fram till år 2009, då resultatkurvan föll brant.

Det bekräftar vad andra undersökningar har visat om kunskapsnivåerna hos svenska elever i en rad ämnen, och Ulf Fredriksson, docent vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, är inte förvånad. Han ser framför allt tre förklaringar till att niorna läser allt sämre:

– Datoranvändandet tränger ut läsningen, men det hänger även samman med skolan, där skillnaderna har ökat kraftigt. Kommuner investerar olika mycket på utbildning, och möjligheten att välja skola har lett till att medvetna föräldrar plockar ut sina barn till vissa skolor.

Vilket har lett till att de ofta svagare eleverna blir kvar i andra.

– Dessutom präglas undervisningen i dag i hög grad av sådant som kallas ”självständigt arbete” eller ”beting”, där eleverna själva ska lösa en uppgift på en viss tid. Det gynnar inte de svagare eleverna.

I dag är läsförståelsen hos svenska femtonåringar i nivå med den i många andra europeiska länder. Den allra svagaste gruppen har vuxit och utgörs nu av 17 procent; bland pojkarna har nästan var fjärde problem med läsförståelsen. Ulf Fredriksson säger att man genom rejäla, tidiga insatser för de barn som har problem med läsningen skulle höja hela resultatet.

Allt är emellertid inte svart: både på låg- och högstadiet har eleverna blivit bättre på att läsa texter som innehåller kartor, tabeller och den typ av grafisk information som är vanlig på internet.

Och svenska barn trivs i skolan.

– Men inga barn vinner på att den har blivit så segregerad, säger Ulf Fredriksson bestämt.

Den som inte lär sig läsa mister inte bara kraft på arbetsmarknaden, utan också demokratiska möjligheter och privat njutning. Eller som Monica Rosén uttrycker det:

– Jag är jättebekymrad över att barn inte längre hamnar i bokslukaråldern. Den vill man inte att någon ska missa.

 

Läs även om det finländska skolsystemet, som till skillnad från det svenska hyllas för elevernas goda reultat.

Litteraturutredningen

Litteraturutredningen tillsattes av regeringen år 2010 för att undersöka litteraturutvecklingen i Sverige, inklusive litteraturens ställning i skolan och läsfrämjande insatser. Den leds av förre riksbibliotekarien Tomas Lidman.

Utredningens forsknings antologi ”Läsarnas marknad, marknadens läsare” (SOU 2012:10) presenterades i slutet av förra veckan, och finns att läsa i sin helhet på regeringens hemsida.