Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kultur & Nöje

”De har plankat vårt Access”

Regeringens nya förslag ska ge det svenska kulturarvet ett lyft. Arkiv ska digitaliseras, kulturminnesmärken ska vårdas och göras mer tillgängliga för allmänheten.
Regeringens nya förslag ska ge det svenska kulturarvet ett lyft. Arkiv ska digitaliseras, kulturminnesmärken ska vårdas och göras mer tillgängliga för allmänheten. Foto: Maja Suslin
Kultursektorn i Sverige får 4 400 nya medarbetare enligt det förslag som regeringen presenterar i höstbudgeten. Socialdemo­kraterna ser det som en plankning av deras Access-satsning.

Arbetsnamnet för den nya satsningen är Kulturarvslyftet. DN skrev i gårdagens tidning om regeringens nya förslag där utförsäkrade och personer med nedsatt arbetsförmåga ska utföra sådana kulturjobb ”som annars inte skulle bli utförda”. Exempel på sådana är digitalisering av arkiv, inventering och kulturvård. Satsningen beräknas för de kommande tre åren kosta 800 miljoner kronor. Riksantikvarieämbetet ska sköta administrationen och avgöra vilka projekt man ska satsa på.

Kulturarvslyftet påminner till vissa delar om de Accessjobb som den socialdemokratiska regeringen införde vid årsskiftet 2005/2006. Syftet med Access var att minska arbetslösheten bland kulturarbetare och samtidigt bevara, vårda, konservera, restaurera, reparera och tillgängliggöra kulturföremålen. Efter valet 2006 beslöt den borgerliga regeringen att fortsätta satsningen på Accessjobb och avsatte 250 nya miljoner för Accessprojektet under 2007. De sista Accessprojekten avslutades under 2008 och 2009. Sammantaget avsattes 673 miljoner kronor för Accessjobb under åren 2006–2009. I Kulturrådets granskning av Accessjobben framgår att över 1 000 personer på detta sätt fick jobb inom kulturområdet. Omkring 75 procent hade fortfarande jobben kvar sex månader efter att Accessanställningen avslutats.

Jörgen Hellman och Christina Oskarsson, båda (S) presenterade i våras en motion om stöd till länsmuseernas arbete med kulturarvet. De menar att alliansregeringens Kulturarvslyft är en plankning av deras förslag.

– Det hade varit klädsamt om regeringen berättat att förslaget knappast hade tillkommit utan att Kulturutskottet i våras tog ett utskottsinitiativ i frågan föranlett av vår motion säger de.

Även kulturutskottets ordförande Berit Högman (S) är kritisk.

– När vi socialdemokrater genomförde arbetsmarknadsåtgärder bland annat inom kulturarvsområdet var borgerligheten extremt kritisk. Det är tacksamt att man nu ändrat ståndpunkt, säger Berit Högman (S), ordförande i riksdagens kulturutskott.

Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Sveriges konsthantverkare och industriformgivare (KIF) protesterar i ett öppet brev mot regeringens nya satsning på kulturarvet. Organisationerna menar att man borde satsa pengarna på morgondagens kulturarv – det vill säga samtidskulturen.

– Det är i samtidskonsten vårt samhälle speglas, inte i kulturarvet. Samtidigt skulle satsningar på dagens konstyttringar innebära att man ger goda förutsättningar för det som är morgondagens kulturarv. Bättre villkor för dagens kulturskapare skulle helt enkelt vara en investering i morgondagens kulturskatt, säger KRO:s ordförande Karin Willén.

Vad tycker du om regeringens förslag? Diskutera här.

Riktar sig till de med en ”särskilt svag förankring” på arbetsmarknaden

”Kulturarvslyftet” är en satsning på digitalisering, inventering och vård inom regionala, kommunala och statliga kulturinstitutioner. Även ideella föreningar som arbetar med kultur omfattas. Satsningen är inriktad på dem som har en ”särskilt svag förankring” på arbetsmarknaden efter att ha lämnat sjukförsäkringen efter lång tid och som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

”Accessjobben” 2006–2009 involverade museer, arkiv, bibliotek, hembygdsrörelsen, scenkonstinstitutioner och andra organisationer inom kulturområdet. Omkring 250 organisationer runt om i landet fick stöd och uppskattningsvis har över 20 miljoner kulturobjekt i samlingarna behandlats. Närmare 80 procent av dem som anställdes inom Access var arbetslösa akademiker och tre fjärdedelar hade yrkeserfarenhet inom området.