Några dagar efter beskedet om att två tredjedelar av Apoteket ska privatiseras sjunker känslan in: något som slutgiltigt glider mig ur händerna. I t-banan på väg hem börjar jag nästan lipa. Vad håller vi på med?
När arbetarrörelsen var ung ville August Palm avskaffa den arbetsfria inkomsten. Ingen skulle få tjäna pengar på andras arbete – vare sig genom ränta eller profit.
Senare omförhandlades idén till att vissa saker ska skötas utan ekonomisk vinst som drivkraft. Samhället skulle sätta gränser för profiten, penningen, skräcken och aktiebolagens räckvidd.
Vissa saker görs inte av vinstintresse. Vissa relationer upprätthålls inte för att någon tjänar på det utan för att du är människa, för att jag är människa, för att vi är ett samhälle.
Oftast har vi velat att det viktigaste i livet ska skötas utan vinst: kärleken och sjukvården, omsorgen om barnen. Rådgivande hälsovård och medicinering hörde ännu i veckan till denna sfär.
Nu ska Apoteket, en lågmäld men väsentlig motpol till privatdrivna globala läkemedelsbolag, splittras och säljas. Det påstås öka effektiviteten.
Nästa gång du får ett råd på Apoteket tänker du kanske efter: Är det av altruism eller vinstintresse?
Är det effektivt? Är det värdigt?