Joachim Rücker tar emot i Unmiks högkvarter i Pristina. Han har varit här sedan år 2005 och den 1 september i fjol utsågs han till sitt nuvarande ämbete, generalsekreterarens speciella representant. Han har en bakgrund som diplomat och borgmästare i den lilla staden Sindelfingen i Baden-Württemberg i Tyskland.
Unmik står för United Nations Interim Administration Mission in Kosovo. Högkvarteret finns i en välbevakad byggnad. Runt stängslen syns taggtråden och gäster får genomgå samma sorts säkerhetskontroller som på internationella flygplatser.
Joachim Rücker bekräftar att Unmik inte är särskilt populärt bland folket i Kosovo, även om den senaste opinionsundersökningen tyder på en viss ökning.
- Det är klart att efter åtta års internationell administration så är folk frustrerade och trötta. De vill ha klarhet om Kosovos status. Ingen säger att det politiska läget är bra som det är, men vi försöker göra det bästa av situationen.
DN ber honom att redogöra för hur han ser på erfarenheterna från FN:s styre. Det blir en mycket positiv bild.
- År 1999 var det en humanitär kris i Kosovo. Lag och ordning hade brutit samman, precis som den centrala och lokala förvaltningen. I det läget kom FN in, först med katastrofhjälp och mat. Tusentals byggnader som hade blivit förstörda återuppbyggdes. En ny polis och nya domstolar skapades. Jag tycker det är rättvist att säga att vi inte bara klarade den första krissituationen utan vi har dessutom lagt grunderna för en fungerande demokrati, ett fungerande rättsväsende och en fungerande marknadsekonomi!
Den bild Joachim Rücker ger är alltså mycket annorlunda jämfört med Maciej Zarembas artikelserie, där FN anklagas för att inte vilja bekämpa korruption och där FN-tjänstemännen står över de lagar och regler som ska gälla för medborgarna i Kosovo.
- Artiklarna ar mycket obalanserade. De fokuserar på några enskilda fall och drar utifrån dessa långtgående slutsatser om missionens arbete. Unmik har haft sin andel rötägg under de sista åtta åren. Vi ser väldigt allvarligt på det och har vidtagit åtgärder. Men att basera en artikelserie på några enskilda fall ger en helt missvisande bild av missionen och är dessutom kränkande för alla de tusentals hederliga och hängivna personer som arbetar på Unmik.
Joachim Rücker anser sig även ha upptäckt rasistiska undertoner i artiklarna. DN ber honom att precisera sig. Han hänvisar till en beskrivning av Kfor-styrkan med förband från Rumänien, Marocko och Mongoliet.
Den viktigaste kritiken handlar om att det har funnits en systematisk korruption, att FN inte har skapat någon effektiv kontroll och har misslyckats att bekämpa bedrägerier. Vad är er kommentar till det?
- Det är en svepande anklagelse. Fakta är att vi under våra åtta år har gjort mycket för att bekämpa korruption. För att ge ett exempel: just nu arbetar åklagare med över 40 fall som handlar om anklagelser om allvarlig korruption. Det har lett till tre domar, två rättegångar pågår och fler ska snart börja.
DN:s artiklar baseras bland annat på rapporter från FN:s revisionsorgan Oios. Där uppmärksammas flera fall av korruption och vanskötsel vid exempelvis Pristinas flygplats, Kosovos energibolag och telefonbolaget. Dessutom riktade Oios allvarlig kritik mot Unmik för att inte vidta åtgärder mot alla dessa fall.
- Unmik har varit mycket ihärdig och grundlig med att följa upp flera av de förslag och rekommendationer som vi har fått. I några fall har vi varit oense med Oios om vilka administrativa åtgärder som var möjliga att genomföra. Vi tycker att vi gjorde vad som kunde göras efter omständigheterna. Oios ville exempelvis att vi skulle ta itu med personer på flygplatsen som anklagades för vanskötsel, inte nödvändigtvis korruption. Dessa personer hade för länge sedan lämnat sina uppdrag.
Enligt Marie Fucci, som 2004 var vd för Kosovo Trust Agency, som förvaltar alla samhällsägda företag, har mannen på gatan fått det "sämre i dag än innan västs diplomater kom hit med penningmängder som Kosovo aldrig skådat tidigare". Vad är er kommentar?
- Låt oss se till fakta i stället. Titta exempelvis på elförsörjningen i Kosovo. Här är det fel i DN:s artiklar. Det sker en stadig ökning av elförsörjningen. Man kan hävda att det inte är tillräckligt men elförsörjningen ökar, så det har inte blivit sämre. Låt oss se på fakta istället för att citera personer som antagligen inte var särskilt framgångsrika.
I artiklarna ges flera exempel på människor som har misslyckats att få rätt mot Unmik eftersom personalen där har immunitet.
- Kom ihåg att immunitet inte är detsamma som straffrihet. FN-personal över hela världen har immunitet och diplomatiska förmåner. Det är riktigt att man inte kan ställas inför rätta när man utför sitt uppdrag. Men vi har upphävt immuniteten i flera fall när det finns tecken på att någon gör fel.
Hur ska en vanlig medborgare i Kosovo som känner sig illa behandlad kunna få rätt mot Unmik om ni har immunitet?
- Det finns ett fungerande rättssystem, kanske inte perfekt men vi har skapat en god grund. Folk som känner sig orättvist behandlade kan gå till domstol och stämma Unmik eller sin arbetsgivare. Det är fel, som det påstås i artiklarna, att medborgarna här inte kan få upprättelse mot myndighetsbeslut.
Unmik har fått kritik från fler håll. Häromdagen kom människorättsorganisationen Human Rights Watch med en kritisk rapport. FN påstås ha brist på ansvarsskyldighet som skamfilar dess goda rykte och undergräver dess legitimitet.
- Jag tycker att det är svepande att påstå att det finns brist på ansvarsskyldighet, så jag köper inte den beskrivningen. Vi tar Human Rights Watchs rapporter på stort allvar och försöker följa upp deras rekommendationer så gott det går. Det finns kritik i rapporten men också erkännande av att vi har institutioner som skyddar mänskliga rättigheter i Kosovo.
Hur kommer det sig att kritiken om korruption kommer från så olika håll?
- Om du menar att det skulle finnas en trend att kritisera Unmik så ser jag inte någon sådan trend. Jag tror inte på konspirationsteorier.