Allt oftare talas det om att svensk musik, dans och teater befinner sig i kris. Svensk scenkonst har som bransch- och arbetsgivarorganisation kunnat konstatera att allt fler medlemmar söker hjälp för att lösa problem som förorsakats av sviktande ekonomi. Åratal av låga bidragsuppräkningar kombinerat med raskt stigande kostnader för löner, hyror och inte minst pensioner börjar nu på allvar sätta sina spår i institutionernas resultatrapporter. Vi har avslutat uppsägningsförhandlingar på ett antal institutioner och flera sådana förhandlingar pågår eller väntas starta inom kort. Vid årets slut beräknar vi att åtminstone 100 befattningar har försvunnit.
En nyligen genomförd analys av länsteatrarnas situation visar att ekonomin successivt urholkats under en följd av år och att många av länsteatrarna börjar närma sig en punkt när det är svårt att upprätthålla en meningsfull verksamhet i enlighet med de uppdrag man har. Vi tror att en undersökning av förhållandena hos våra övriga medlemmar skulle ge ett liknande resultat.
Svensk scenkonst har under det senaste året på olika sätt försökt förmedla budskapet att det nu är hög tid för de politiska beslutsfattarna att agera om inte mycket svårreparerade skador skall uppstå. Tyvärr har vi hittills mött ett mycket svagt gensvar. Från statens sida hänvisas ständigt till den sittande kulturutredningen som även om den skulle komma med konstruktiva reformförslag inte kan få genomslag förrän tidigast om två tre år. Dessutom måste man ha i minnet att utredningen enligt sina direktiv inte får komma med några förslag som innebär ökade kostnader på statsbudgeten. Att tro att kulturutredningen skall lösa den akuta kris som redan är över oss är alltså helt orealistiskt. Därför vädjar vi till regeringen: Nu är det en knapp månad till statsbudgeten för 2009 presenteras. Ge i den en tydlig signal om att regeringen är medveten om situationen och är beredd att ta den på allvar och sätta in åtgärder. Som en första sådan åtgärd sätt av en rejäl summa för bidragsuppräkningar till nästa år så att 2009 kan bli det år vi börjar ta igen lite av den mark som förlorats.