Musik- och filmbranschens advokater påstår att de företräder mig som upphovsman när de åtalar Pirate Bay och kräver fängelse och höga böter för de ansvariga. Jag tror att det i grunden handlar om branschens oförmåga att förstå den nya tekniken och dess flitigaste användare .

I själva verket var det länge sedan musikbranschen förmådde tillgodose mitt personliga behov av musik som både lyssnare och kompositör. Den musik jag velat köpa har inte funnits i de tillgängliga affärerna, och den musik jag producerat har knappt gått att sälja trots bra recensioner och internationellt rykte . I själva verket är det mycket få kompositörer som berörs negativt av nedladdningen. I stället har internet och dess konsekvenser inneburit ett efterlängtat lyft för den udda musik jag söker.

De som berörs negativt är i högre grad mellanhänderna som skivbolagen och dess underleverantörer. Vi andra fortsätter som förut att försörja oss på livespelningar, privat försäljning, musik till teater, film, teve, föreläsningar.

Den nya tekniken är omvälvande och har i grunden förändrat de flestas liv, vilket också resulterat i att vi ser annorlunda på ägande. Datorn är en avancerad kopieringsmaskin, vilket gör att den ständigt hämtar material från andra källor och gör om det till något vi betraktar som vårt eget. De flesta musiker i dag bygger sitt material på delvis lånade urkunder. Även de som inte använder färdiga loopar eller samplingar vet mycket väl att gitarr-­riffen och sång-wailandet till viss del bär någon annans signatur och om man inte gör musik eller film vänjer man sig i vardagen snabbt vid att gratis ta del av information på internet.

En fällande dom skulle alltså innebära att de flesta av oss under 65 år i en eller annan mening blir brottsliga.

Branschen utkämpade en strid även mot min generations musiklyssnande. Man dödskallemärkte skivor med texten ”Hometaping kills music”. Man ville alltså förbjuda kassettkopiering. Den debatten löstes genom ett skatte­pålägg på kassetter som gick till upphovsmännen, vilket är ett utmärkt sätt att stödja kreatörerna i dag också.

Okej undrar ni nu; vill jag alltså sopa bort grunden för min och and­ra upphovsmäns existens genom att upphäva eller nedmontera rätten till det egna unika verket? Nej och ja.

Det finns inget självklart i att man ska kunna sälja musik. Det är en överenskommelse mellan en publik och producenter i ständig rörelse som vi är tvungna att vara uppmärksamma på och anpassa oss efter.

En ny typ av interaktion med publiken är på väg. I dag kan vem som helst göra en tekniskt fullvärdig skiva eller film med den utrustning som de flesta har i sin dator vilket gör mellanhänderna i produktionsapparaten helt eller delvis onödiga.

Framtiden är omvälvande, men också oerhört spännande såväl för upphovsmän som för publiken. Den stora och viktiga debatten är att i denna tid då så mycket förvandlas tror jag att det är mycket viktigt att staten går in och stöder kulturen och inte, som i nuvarande kulturutredning, sviker den.