Självklart är det lätt att bli sammetsögd när folkbiblioteket kommer på tal. Det är lätt att bli sentimental och lätt att blotta sig som känslosam nostalgiker gentemot framtidsexperter och rationalitetskonsulter.

Det är lika enkelt att föreställa sig frustrationen och otåligheten i det styrelserum där Nackas kulturpolitiker försöker modernisera kommunens bibliotek. För hur sexigt är det att i en Framtidskommun som Nacka behöva hysa unkna institutioner från bronsåldern och ta hänsyn till ett gäng blöthjärtade humanister?

Det måste kännas som för byggherren som skall resa en IT-skrapa, råkar gräva upp en gammal grav och får en bunt skäggiga arkeologer på halsen – arkeologer som ilsket viftar med lagstiftning dessutom.

– Fattar ni vad det här kommer att kosta!?

Man kan också förstå Per Perstrand i lördagens DN (11/12). Han arbetar på det privata Dieselverkstadens bibliotek i Nacka och kallar sig ”biblioteksentreprenör”. I sanningens namn låter det ju betydligt bättre i näringslivskretsar än ”bibliotekarie” eller något i den stilen.

Han säger att han vill fånga upp de ovana biblioteksbesökarna, de som ”inte kan koderna”. Vi fokuserar på kunderna, säger han.

Kjell Arwe på Nacka Forums bibliotek vill inte vara sämre. Här slipper man undan straffavgiften för förseningar om man ”gör en deal” med biblioteket. Man slipper betala om man lånar fem nya böcker. Det spelar ingen roll om man lämnar tillbaka dem med detsamma.

Men man får anta att utlåningsstatistiken exploderar, och höga kvantiteter är ju alltid viktigt att kunna redovisa när kulturnämnden kommer på oväntat besök.

Frustrationen är lika stor på bägge sidor privatiseringslinjen. På den motsatta sidan försöker bibliotekskramarna med argument som för dem är helt självklara – demokrati, folkbildning, jämlikhet och sådant – men som för Nackas förtroendevalda i bästa fall är flummig vänsterretorik.

Demokrati och information kan man ju numera få hemma, via bredband.

Men det paradoxala är att det traditionella folkbiblioteket kommer att behövas mer än någonsin i ett utbyggt informationssamhälle. Biblioteket bör få vara en av garanterna, grundlagen är en annan, för fri och intresselös kunskap och information.

Biblioteket bör förvisso kunna tillhandahålla nya digitala medier, men utan att bli filialer till Google, Apple och andra aktörer som för tillfället är ledande på den digitala marknaden. Biblioteket bör få verka självständigt och utan inblandning av tillfälliga politiska administrationer och ideologier. Kapitalismen är därvidlag också att räkna som ideologi, med en agenda som vill styra och ställa i informationsutbudet.

Biblioteket är generellt och historiskt sett den viktigaste institution som den mänskliga civilisationen någonsin har rest – möjligen i viss konkurrens med vattenbrunnen.

Längre ner i hierarkien hamnar kommunhuset, banken, börsen och internetkaféet.

Privatiseringar av statliga och kommunala tillgångar kan leda till goda resultat, och de kan leda till dåliga. Posten och delar av sjukvården får man väl räkna som övervägande lyckade privatiseringar. Skolan och kommunaltrafiken kan diskuteras och avregleringen av elmarknaden har varit en styggelse.

Men när det gäller våra bibliotek så skall ni hålla era skitiga små händer därifrån. Straffavgiften om det skulle misslyckas kommer att bli astronomisk.