Lars von Triers film ”Antichrist” handlar inte enbart om konflikten mellan män och kvinnor. Den kan också ses som ett inlägg i den aktuella klimatdebatten. Han (mannen) kan då betraktas som en återspegling av den kultur som ligger bakom krisen och som upprätthålls av den vita, västerländska mannens rationella tänkande. Han anser sig kunna hantera allt han ställs inför, och måste ständigt praktisera sina färdigheter eftersom han vet vad han kan och förmår åstadkomma. Genom att Hon (kvinnan) med samma tydlighet återspeglar naturen (utifrån den västerländska kulturens perspektiv ofta betraktad som något värdefullt, men samtidigt oregerligt som måste tyglas och kontrolleras) har von Trier ringat in en problematik som i dagsläget är angelägen för oss alla.
Vilka följder får våra förhållningssätt till naturen, och vad har vi egentligen för ansvar för rovdriften och det överutnyttjande av naturresurserna som gett upphov till klimatkrisen? Är det kanske så att vi faktiskt bidrar till den katastrofala utveckling som allt tydligare visar sig följa av vår livsstil – en allt mer ödelagd planet där även själva de grundläggande förutsättningarna för mänskligt liv på allvar nu hotas.
När Han ställs inför en kraft (en kvinna) som genom filmen löper amok tror han sig in i det längsta kunna hantera situationen. Han kan kontrollera och manipulera henne, och tror sig därigenom kunna rädda såväl henne som sig själv (det han representerar och står för).
Ändå visar Han sig förlora greppet, och håller själv på att tillintetgöras. von Trier har laddat kvinnan (naturen) med en kraft som övergår vad han kan förstå och hantera. Han är övertygad om att han gör allting rätt, men det blir ändå katastrofalt fel. Och ju mer han försöker ställa till rätta, desto värre blir det. Samtidigt visar sig Hon vara förmögen att på allvar utmana och underminera såväl mannens självbild som allt det han tror på.
Att von Trier sedan väljer att låta Honom överleva dramat kan i sammanhanget ses i analogi med att vi ännu endast kan ana vad klimatförändringarna och ett naturens sammanbrott kan komma att leda till. Planetens livsuppehållande system fungerar ännu, men när filmens räv träder fram och väser att ”kaos råder” bör vi med rätta bli knäsvaga.
Detsamma gäller scenerna med könsstympningarna som kan ses som en gestaltning av ett hot mot den mänskliga reproduktionsförmågan och människans framtid. Dessa budskap kan mycket väl ses som varsel om vad som kan komma när naturen hotar att löpa amok. Och om vi fortsätter att upprätthålla vår genuina tro på den mänskliga rationaliteten, på vår allomfattande hanteringsförmåga, så är det kanske just detta förhållningssätt som kommer att kasta oss in i det kaos som von Trier illustrerar.
Ett sådant misstag kan, precis som i ”Antichrist”, komma att få katastrofala följder för allt liv på planeten om vi inte förmår inse vilka mentala omställningar och konkreta insatser som faktiskt krävs för att hejda utsläppen av växthusgaser och den efterföljande globala temperaturhöjningen.
Var med i diskussionen om "Antichrist"!