Kulturutredningen
Oklara kriterier för kulturbidrag
Publicerat 2009-06-08 09:05
Jan E Carlsson Romskt kulturcentrum är den minoritetsspråkgrupp som får mest.
Stockholms stad ger i hög grad samma kulturföreningar bidrag år efter år utan fördjupad kontroll av verksamheten. Tydliga riktlinjer för bidrag saknas. Det gör att nya ansökande föreningar inte släpps in i systemet.
Stockholms stads kulturstöd
Under 2009 betalas det ut drygt 66 miljoner i verksamhets- och integrationsstöd till 112 organisationer.
Mest pengar får Nobelmuseet, 9,5 miljoner. Som kulturform är det teatrarna som får mest stöd. Den språkgrupp, nationella minoritet, som får mest pengar är romerna, som genom Romskt kulturcentrum får 1,5 miljoner kronor.
Sökande Belopp i kr
Nobelmuseet AB 9.500.000
Stiftelsen Dansens hus 6.676.460
Orionteatern AB 3.000.000
Strindbergs intima teater/Strindbergsmuseet 2.350.000
Fria teatern 1.595.000
Moderna dansteatern 1.500.000
Teater Giljotin 1.500.000
Romskt kulturcentrum 1 450 000
Turteatern 1 440 000
Sthlms filmfestival 1.400.000
Tensta konsthall 1.375.000
Konstnärernas kollektivverkstad 1.250.000
K A Almgren sidenväveri & museum 1.100.000
Teater Galeasen 1.100.000
Momentteatern 1.050.000
Teater Pero 1.035.000
Fasching 1.030.000
Teater Tre 980.000
Teater Brunnsgatan fyra 900.000
Teater Tribunalen 870.000
Kulturutredningen
- Fler artiklar
- Museer tar alltmer av budgeten
- Alliansen satsar mindre på kulturen
- Leif Pagrotsky (S): ”Sällan har en utredning sågats så hårt”
- Kulturministern: "Vi skulle aldrig begrava kulturutredningen"
- Tunga instanser mest kritiska till kulturutredningen
- Skuggutredningen underkänner kulturutredningen i sitt remissvar
- Tunga aktörer sågar Kulturutredningen
- Konstnärerna sågar kulturutredningen
- Ja till portfölj, nej till sammanslagning
- En kultur utan konstnärer?
- Kulturförslag svåra att finansiera
- Kulturens supermyndighet får vänta
- Kulturutredningen drar fel slutsats
- Krigsförklaring mot kulturutredningen
- Kvalitetsmål löser inga problem
- Krönikor
- Maria Schottenius: "Kulturutredningen borde göras om från grunden"
- Maria Schottenius: "Alla vill vara där kulturen är"
- Debatt
- Framtidens kultur lämnar ett hålrum efter sig.
- Christer Hermansson: Finanskrisen hotar ödelägga kulturen i kommunerna
- Bengt Göransson: Dela ut portföljer och riva stuprör
- Konst är till för människan
- Ledare
- Vad är kultur?
Trots att stadens revisorer i en granskning redan 2006 påpekade att kulturnämndens bidragssystem var godtyckligt har inte alla krav på rättelse åtgärdats tre år senare.
I uppföljningsrapporten ”Kultur- och integrationsstöd vid Kulturnämnden” konstaterar man att de omkring 55 miljoner (2008) i verksamhetsstöd och ytterligare 10–12 miljoner i projektstöd som betalas ut årligen oftast tillfaller samma föreningar. Rapporten är kritisk till att det fortfarande inte finns någon ”transparens” i hur bidragen fördelas, det vill säga vilka krav som ska vara uppfyllda för att man ska få bidrag.
I stället gäller de bedömningar av ansökningarna som görs av tjänstemännen och av en referensgrupp.
Under 2008 gjordes så kallade fördjupade granskningar av bara 4 föreningar av de 114 som fick stöd (67 kulturverksamheter, 47 integrationsverksamheter). Kulturförvaltningens mål är åtta fördjupade granskningar per år, vilket även det anses vara lite. Tjänstemännen menar att detta beror på resursbrist. I princip kan en förening få bidrag i över femton år utan att bli granskad, skriver rapportförfattaren.
Stockholms stads revisionskontor anser att mycket ändå har blivit bättre sedan 2006.
– Det här är sådant som man ska rätta till, det är vår bestämda uppfattning, men det är inte så att vi är allvarligt kritiska till hur kulturnämnden jobbar med de här frågorna, säger Jan-Erik Ek, enhetschef på Stockholms stads revisionskontor.
Hur kan ni vara nöjda med att en verksamhet kan pågå i femton år utan att granskas?
– Teoretiskt kan det vara så, sedan är det väl ändå så att man inte har noll insyn i det som inte granskas. Man följer det här och har en uppfattning, man har en möjlighet att titta djupare och agera, det är inte så att man får ett bidrag som tickar år efter år utan att det sker någon som helst kontroll, säger Jan-Erik Ek.
Jan-Erik Ek skulle ändå vilja se en ökad flexibilitet i systemet.
– Det finns något slags permanentning inbyggt, har du en gång fått bidrag så fortsätter du att få, det tar lång tid innan du i realiteten omprövas. Problemet är att man inte har oändligt med bidragspengar, det blir svårt för nya aktörer att komma in.
Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) håller med om kritiken.
– Det ligger mycket i den, och vi har uppmärksammat det här. Vår förvaltning har fått i uppdrag att se över effekterna av att det är svårt för nya att komma in.
Uppdraget gavs enligt Sjöstedt för några månader sedan, och resultatet ska redovisas i höst. Enligt Madeleine Sjöstedt ”jobbar man hela tiden” med de här frågorna.
– Man bör göra fler fördjupade granskningar, och i år vet jag att man ska det. Man kan tycka att det går för långsamt, men det är ett problem som är uppmärksammat. Jag ser att revisorerna föreslår tidsbegränsade kulturstöd, och det är något som jag absolut tycker bör prövas.
Visar 1 av 1. Per sida:
Ge INGA bidrag alls.
Kulturen måste bli affärsmässig
och hitta sina inkomster på en
marknad.
Gör man inte det får man lägga ned.
Undantag endast för barn och
de som lever på institutioner.
John Apse, 17:10, 8 juni 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.






















