Studerande inom konst och humaniora ska få studiemedel med sämre villkor än naturvetare och teknologer. Det föreslår Svenskt Näringsliv i en rapport med motiveringen att filosofer har svårare att få jobb än ingenjörer. Svenskt Näringsliv vill att studiemedlens bidragsdel ska sänkas och lånedelen höjas för studenter inom humaniora.

Kritiken mot förslaget är skarp både från politiker, utbildare och kulturfolk.

– Det är osedvanligt feltänkt. Att tänka fel är inte ovanligt, men att tänka så fel, det är ovanligt, säger Socialdemokraternas ordförande Håkan Juholt.

– Jag har träffat ledande företrädare i svenska IT-företag. Väldigt många av dem har gått estetiska program på gymnasiet. Den kreativitet de lärt ledde dem fram till att bli företagsledare. Det är tillväxthämmande att inte satsa på estetiska ämnen och humaniora. Detsamma gäller högskolan.Vi måste ha en utbildningspolitik som stimulerar kreativitet.

Om det utbildas många akademiker som inte lyckas få jobb anser Håkan Juholt att universiteten och högskolorna i stället ska minska antalet utbildningsplatser på de programmen och kurserna.

– Att med bestraffning styra bort från dessa ämnen är tillväxthämmande, säger Juholt.

Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet, menar att det är fråga om ren diskriminering att försämra studiemedlen för vissa studenter.

Även Kultursverige rasar över Svenskt Näringslivs förslag. ”Skrämmande och märkligt att Svenskt Näringsliv inbillar sig att den här typen av yrken inte behövs i ett modernt demokratiskt samhälle ”, anser Teaterförbundets ordförande Anna Carlsson.

Svenskt Näringsliv motiverar tilltaget med att dessa utbildningar är ”lågproduktiva” – de leder inte till arbeten och anställningar i lika hög grad som andra utbildningar.

Konstnärernas Riksorganisation och Föreningen Sveriges Konsthantverkare tar starkt avstånd från det synsättet på utbildning, och menar att Svenskt Näringsliv i stället borde underlätta för dem som vill bli konstnärer, menar KRO:s ordförande Karin Willén.

Efter den hårda kritiken backar nu Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster en bit. Det är enligt honom ”hobbykurser” eller ”nöjeskurser” som ska bli dyrare att studera för den enskilde. Han hoppas att kurser som ”Happiness”, ”Ortnamn” och ”Harry Potter och hans vänner” försvinner från högskolorna.

– Det råkar vara så att sådana kurser ingår i störst omfattning inom humaniora och konstsektorerna, och där har man accepterat inflödet av nöjeskurserna. Jag tycker att de borde ha intresse av att hålla den akademiska standarden hög och städa bland kurserna.

Filosofi, är det verkligen en ”hobby­kurs”?

– Det finns sådana kurser inom filosofiämnet, men seriösa studier i filosofi ska naturligtvis inte få försämrade villkor för studiemedel.

Är det fel att den som inte bestämt sig för yrke studerar enstaka kurser för att bli klarare över framtida yrkesval?

– Prova kan man väl, men man ska inte av skolorna själva styras in på nöjeskurserna.

Svenskt Näringsliv lämnar avgörandet av vad som är en hobbykurs till Högskoleverket. Huvudproblemet är enligt rapporten att högskoleutbildningarna ökat i takt med att arbetsmarknadsåtgärderna dragit ned, vilket bidrar till att även de studerar som inte tänker skaffa sig ett akademiskt yrke. Det är fel, menar Fölster.

Kulturekonomen Tobias Nielsén blir ”mörkrädd”.

– Förslaget speglar en gammaldags syn på musik och design som något man bara sysslar med för skojs skull. Vill vi bara ha kvar rationella värden och ett folk som går i raka led till sina jobb utan att tänka? Med en sådan syn tappar näringslivet snart all konkurrenskraft utomlands, där har man ett mera dynamiskt förhållningssätt, säger Tobias Nielsén.