Man tänker bäst på sitt bästa språk..
Diskussionen om engelskans roll i det svenska samhället är en avgörande språkpolitisk fråga. Det är viktigt att den förs, men inte på skämt- och rötmånadsnivå. Den måste vila på rimliga antaganden. Ett antal sakfel eller missuppfattningar i Marian Radetzkis artikel i Dagens Nyheter den 28 juni behöver därför redas ut.
Står svenskan i vägen för goda kunskaper i engelska? Nej, både samhälle och individ har plats för mer än ett språk. Nästan all tvåspråkighetsforskning visar också att den som behärskar sitt modersmål på hög nivå har bäst förutsättningar att bli duktig på ett andraspråk.
Kan åtta miljoner svenskar byta modersmål på en till två generationer? Nej, en immigrantfamilj kan byta modersmål på två generationer. Men att en majoritetsbefolkning på åtta miljoner, med hög utbildningsnivå, skulle göra detsamma under någorlunda demokratiska former är otänkbart. Det tar minst ett par hundra år, till mycket höga kostnader.
Leder total övergång till engelska till bättre kvalitet och konkurrenskraft i högre utbildning och forskning? Nej, det är mer komplicerat. Engelskan är nödvändig för de internationella kontakter som krävs för högklassig forskning och undervisning. Svenskan är nödvändig för att studenter, lärare och forskare ska kunna mobilisera alla sina intellektuella resurser; man tänker bäst på sitt bästa språk. Den lilla forskning som finns om svensk högskoleundervisning på engelska rapporterar passivare studenter med ytligare förståelse (se Airey & Linder, European Journal of Physics, 2006/3).
Är "fortsatt odling av svenska språket" bara ett intresse för "grupper med särskilt historiskt eller kulturellt intresse" medan de som önskar "vinster i sparad tid eller ökad materiell välfärd" föredrar engelskan? Nej, försvaret av svenskan har krassa ekonomiska välfärdsmotiv. Om det språk som är ett välutvecklat modersmål för 90 procent av befolkningen i ett land inte får användas i viktiga sammanhang, så väntar en omfattande fördumning och oerhörda sociala konflikter. Kostnaderna blir oöverskådliga. Också i liten skala gäller detta argument: det företag som helt byter från svenska till engelska förlorar tid och kompetens med anställda som inte hittar orden.
Slutligen ett mer personligt argument: Radetzki hävdar att han skriver sitt inlägg i ett utifrånperspektiv, "en smula svartskalleattityd". Men Radetzkis perspektiv är mycket tydligt. Det är den internationella överklassens; för dem blir världen lättare att styra om alla talar deras språk. För vanliga svenskar - svart- eller vitskalliga - ökar vanmakten när man mister det gemensamma språket.