Den 27 augusti skrev jag här i DN om det intressanta faktum att svenska Telia har stora ekonomiska intressen i det vitryska statliga telebolaget Best. Vitryssland, eller Belarus, brukar kallas Europas sista diktatur.
Också Sverige har på EU-nivå agerat skarpt mot Vitryssland och krävt att man skall respektera yttrandefriheten och andra mänskliga rättigheter.
Samtidigt är ett svenskt företag, där staten äger 37 procent av aktierna, indirekt en av storägarna i det största telekombolaget i ett land där oppositionella säger sig vara utsatta för ständig telefonavlyssning. Hur går det ihop? DN skickade frågan till det ansvariga statsrådet Mats Odell men ”finansmarknadsminister Mats Odell (KD) vill inte kommentera Teliasoneras koppling till det vitryska bolaget Best” (DN.se 27/8).
Jag frågar Elisabeth Löfgren på svenska Amnesty hur man ser på saken:
– Man sänder ett dubbelt budskap om man på politisk nivå framför allvarlig kritik mot Vitryssland för brist på respekt för mänskliga rättigheter och i nästa stund har ekonomiska intressen i en affär som kan inskränka mänskliga rättigheter. Det är något vi uppfattar som dubbelmoral, säger hon.
Telia är genom sitt delägarskap i turkiska Turkcell en av de stora ägarna bakom flera telekombolag i den del av världen som brukar kallas ”Eurasien”, så till exempel i Azerbajdzjan. I en turkisk domstol ligger nu ett föreläggande där en annan av Turkcells storägare, Cukurova, ålagts att överlåta sina aktier till Teliasonera. Då kommer man att kontrollera 70 procent av aktierna och ha det fulla ansvaret för hur man samarbetar med olika mer eller mindre demokratiska regimer i området.
Samtidigt som man till hela 37 procent ägs av svenska staten. Det borde även Mats Odell tycka är en intressant situation.