När kulturnämnden i Nacka kommun beslutar att med fortsatt kommunalt verksamhetsansvar upphandla driften av biblioteken nästa år likställs det på DN:s kultursidor med att biblioteken ska säljas ut re­spektive reas ut. Om förtroendevaldas arbete med biblioteksverksamheten heter det att man ska ”hålla sina skitiga fingrar därifrån” (Jonas Thente, DN 14/12).

Detta ger en felaktig bild av utförsäljning och nedrustning av biblioteken i Nacka. Vi har tvärtom ökat resurserna till biblioteken och belönat insatser för att öka utlån, antal besök och öppettider. I dag är Nackaborna bland de flitigaste biblioteksbesökarna i landet. Vi från den politiska majoriteten vill nu utveckla arbetet kring kvalitetsfrågor som till exempel stöd för språk- och läsutveckling, tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar och den digitala utvecklingen.

En upphandling av driften innebär att biblioteken stannar i kommunens ägo men drivs av den aktör som har kunnat presentera bäst idéer för driften av biblioteket, så att verksamheten får så hög kvalitet som möjligt. Oavsett vilken driftsform en verksamhet har är kommunen huvudman för verksamheten och har kvar det fulla ansvaret. Det innebär också att kommunen fortsatt ansvarar för lokaler och äger inredning och medier.

Den kommunala produktionen får om de vill lägga anbud, liksom personalgrupper som vill driva biblioteket i egen regi. Vilka som driver vilka bibliotek efter upphandlingen kan ingen säga, det kan också innebära fortsatt kommunal drift.

Mer om driftsformer finns i en färsk rapport från Svensk biblioteksförening. I rapporten konstateras att det är viktigt att ett upphandlingsunderlag är fullständigt och då anses inte bara bibliotekslagen räcka till, utan här kan till exempel Unescos folkbiblioteksmanifest vara till stöd.

Svensk biblioteksförenings driftsråd landar i slutsatsen att föreningens bibliotekspolitiska synsätt ska vara driftsformsneutralt då det är verksamhetens kvalitet som är det väsentliga, inte driftsformen. Det är en rimlig slutsats som öppnar för en utveckling av biblioteksverksamhet till gagn för biblioteksbesökarna. Det är synd att den delen av diskussionen om bibliotekens framtid skyms bakom reflexmässigt negativa reaktioner på DN Kultur.

Tobias Nässén Ordförande i kulturnämnden i Nacka

kulturdebatt@dn.se

Svar direkt:

Reflexmässiga reaktioner kan man kalla det. Man kan också kalla det ett inbyggt larmsystem som reagerar på reflexmässiga marknadstänk och vagt skissade experiment med institutioner som är alltför viktiga att experimentera med. Så det är ju utmärkt att kulturnämndens i Nacka ordförande har fått tillfälle att reflektera kring vad och hur man vill göra med de folkbibliotek man fått till låns av våra barnbarn. Då har larmsystemet fungerat. Men jag är fortfarande djupt oroad över saker som tolkningen av begreppet ”kvalitet”, vem som avgör detta och utifrån vilka förutsättningar. Jag misstänker att det har med besöksstatistik att göra, och vill man höja den så är det nog inte böcker och information man satsar på.

Jonas Thente

jonas.thente@dn.se