Flera universitet riskerar att förlora examensrätter i religionsvetenskap och teologi efter en granskning av Högskoleverket. Dålig kvalitet, för få lärare och låg kompetens kritiseras – men också att vissa kurser riktar sig till troende kristna.
Det är sammanlagt 7 av 13 högskolor och universitet som håller så låg kvalitet att de riskerar att förlora examinationsrätter på olika nivåer, (allt från kandidatexamen till master- och magisterexamen): i Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad, Linköping, Lund och Umeå.
Kritiken mot högskolornas religionsvetenskaps- och teologiinstitutioner handlar sammanfattningsvis om att lärarkompetensen på olika nivåer är otillräcklig eller att antalet lärare är för få, och att utbildningsmiljöerna för forskare är ”för små för att nå kritisk massa”, det vill säga att man har för få doktorander.
Dessutom kritiseras skev könsfördelning, att religionsvetenskap ofta är synonymt med studier av kristendomen, och att de praktiska kurserna i Svenska kyrkans prästutbildning – övningar i att döpa, genomföra mässa, hålla andakt exempelvis – är avsedda för troende. DN rapporterade om detta i tisdagens tidning. Verket ifrågasätter att de här kurserna, som tidigare hölls i kyrkans regi, över huvud taget ska anordnas av universiteten.
Uppsala universitet klarar sig bra ur granskningen, här ifrågasätts inte examinationsrätten, men forskarutbildningen får kritik. Mikael Stenmark, dekanus för den teologiska fakulteten, tycker att Högskoleverket är för tidigt ute i sin kritik. Utbildningarna har de senaste åren reformerats, bland annat för att göras mer yrkesanpassade.
Reformerna har bland annat lett till att det blivit svårare att finansiera doktorander, vilket slår mot kvaliteten på forskningen. Det är här Uppsala får sig en släng av sleven.
– Det här är ett problem för humaniora i hög grad, det finns ingen tydlig standard angiven på när en forskarmiljö är för liten. Vi har små ämnen, det har man generellt inom humaniora, det sätt vi löser det på är genom att samarbeta, det kan vi säkert bli bättre på.
När det gäller kritiken mot konfessionella kurser – att man måste vara troende för att kunna tillgodogöra sig utbildningen fullt ut, menar han att rapprortens slutsats är felaktig.
– Det är ett märkligt uttalande, vi frågar aldrig folk om de tror eller inte, sedan om man vill utföra ett visst beteende, det får man väl göra som skådespelare eller vad som helst. Men vi måste kolla om de alternativ som erbjuds håller tillräckligt hög kvalitet.
Stenmark menar att här skiljer sig inte den praktiska prästutbildningen från andra yrkesutbildningar där universiteten samarbetar med exempelvis industrin eller statliga organisationer.
De högskolor som riskerar att mista sin examinationsrätt har ett år på sig att visa Högskoleverket hur man ska komma tillrätta med kvalitetsproblemen.
DN har utan framgång sökt företrädare för universitet som fått skarpare kritik av utredarna.