Det är glada dagar för den som alltid saknat ett sätt att förmedla känslan ”vansinnigt häpen katt” i sms. I det nya operativsystemet för Iphone dök de upp: nya emojin. Fler sätt att dekorera sina textmeddelanden med symboler för att uttrycka alltifrån ”glad” till ”hoppande delfin” med små bilder – den moderna, evolverade smileyn.
Vem som var allra först med smileyn är omdiskuterat. Redan 1862 använde Abraham Lincoln teckenkombinationen ;) – men det kan lika gärna ha varit ett skrivfel som ett glatt leende. År 1912 föreslog författaren och journalisten Ambrose Bierce att tecknen __/ skulle kunna användas som en leende mun. Men de typografiska skratten fick inget genomslag förrän nätet revolutionerade vår kommunikation, och den digitala smileyns födelse är väldokumenterad. Faktum är att den alldeles nyligen fyllde trettio år.
År 1982 hade vissa universitet och företag redan skaffat epost och det fanns elektroniska diskussionsforum på Arpanet, en föregångare till dagens internet. En av skolorna där man börjat föra digitala konversationer var Carnegie Mellon-universitetet.
– Det fanns många seriösa användningsområden, men vi hade också en massa fåniga konversationer, berättar Scott E Fahlman.
Han var en av dem som brukade skriva i Carnegie Mellon-universitetets interna forum för trettio år sedan. En av diskussionstrådarna han deltog i handlade om ett fysikexperiment, men spårade som de flesta nätdiskussioner snart ur när någon skämtade om en kvicksilverläcka i en hiss och vissa tog skämtet på allvar.
– Det fanns alltid någon som inte förstod sarkastisk humor och svarade argt, säger Scott E Fahlman.
Han och de andra på forumen hade tidigt upptäckt en lucka i vår digitala kommunikation. Bara ord räcker inte, enligt Petra Sundström, som är doktor i människa–maskin-interaktion vid Stockholms universitet.
– Vi har ett behov av fler uttryck. Att kunna sänka värdet på ett uttalande så att det inte är för skarpt, att forma det känslomässiga läget, säger Petra Sundström.
På CMU:s forum föreslog någon att en asterisk i ämnesraden skulle kunna markera ett humoristiskt inlägg, men Scott E Fahlman tyckte inte att det var en särskilt tydlig lösning. Tänk om man i stället kunde ha ett litet leende ansikte? Om man vände huvudet på sned skulle ett kolon kunna bli ett par ögon. Sedan var det lätt att addera näsan och munnen. Den sjuttonde september 1982 slängde Scott E Fahlman i väg ett snabbt meddelande där han föreslog :-) som humormarkör.
– Jag tänkte att det skulle roa det tiotal personer som var inblandade i just den här diskussionstråden, inget mer.
Men det stannade inte där. Scott E Fahlmans smiley fick snabbt fäste på CMU och spred sig sedan vidare till andra universitet, och snart levde smileyn sitt eget liv. :-( kom att betyda ”ledsen”, och det dröjde bara några månader innan andra varianter dök upp: smileys med glasögon, med öppen mun, smileys som föreställde påven, tomten och Abraham Lincoln.
Scott E Fahlmans smiley evolverade långsamt genom åren. I Asien växte en egen smileykultur fram där teckenfigurerna var horisontella som (o_0) eller (>_<). Det gula cirkelformade ansiktet dök upp som smiley på vissa tekniska plattformar. Och så småningom föddes emojin, den färgglada animerade smileyn. Emojis ser ut som små seriefigurer, och det finns inte bara ansikten utan också djur, symboler, byggnader, fordon – och orimliga mängder sushi. All denna råa emojifisk beror på att det var japanska mobiltelefonoperatörer som hittade på symbolerna, berättar Peter Esse som är chefredaktör för Alltommac.se.
– Alla japanska mobilföretag skapade sina egna tekniska system, så det gällde att ha samma operatör som sina kompisar för att kunna se figurerna, säger Peter Esse.
År 2007 började Apple och Google prata om att utveckla en gemensam standard för emojis, och sedan 2010 finns det en sådan. Emojis fungerar nu som ett teckensnitt, precis som vårt svenska alfabet eller kinesiska tecken.
– Ett gäng personer från Google och Apple satte sig helt enkelt ned och bestämde vilka symboler man skulle ha. Vissa tecken kom från de japanska telefonoperatörerna, andra kom från annat håll, säger Peter Esse.
I Appleprodukter och i Gmail finns det här emojiteckensnittet numera inbyggt, men det är fortfarande inte säkert att den lilla galopperande hästen eller det pulserande hjärtat man sms:ar till sin kompis syns på dennes mobil. Det är upp till varje tillverkare om man vill använda den nya standarden, och den som har Androidtelefon måste till exempel ladda ned ett tillägg för att se emojis. Microsoft har sin egen emoticonlösning där :) byts ut mot en liten leende gubbe som inte syns hos Macanvändare, utan i stället blir ett mystiskt lösryckt J.
– Det är faran med att alla inte använder samma standard. Men jag tror å andra sidan knappast att det kommer att uppstå världskrig för att man inte förstår en smiley, säger Peter Esse.
Nej, några världskrig blir det kanske inte. Men det finns nackdelar med emojis. Urvalet är visserligen stort – 722 symboler – men vad man kan uttrycka med dem är ändå begränsat. Det finns flera sorters nudlar och tretton olika månar, men alla emojigubbar är vita utom en enda stereotyp man i turban. Den finns en emoji för att få sina tinningar masserade, men ingen för att spela schack. Och först i den senaste uppdateringen dök det upp enkönade par – innan dess var alla kärleksemojis heterosexuella.
I själva verket kanske den enkla :-) är mer uttrycksfull och användbar än de grafiska ikonerna. Det tror åtminstone Petra Sundström.
– Ju mer smileys går mot en figur och ett utpräglat uttryck, desto svårare blir de att använda. Ansiktet kanske inte matchar just min personlighet, säger Petra Sundström.
Och smileyns uppfinnare Scott E Fahlman är inte heller förtjust i emojis.
– Jag tycker att de är fula. De förstör det roliga med att försöka göra något smart med en begränsad uppsättning tecken. Om jag vill skicka ett grafiskt meddelande om min sinnesstämning till någon kan jag lika gärna skicka ett fotografi eller en video, varför en ful teckning?
Även om vi skulle få ytterligare sju hundra emojis i våra tangentbord och alla tekniktillverkare började använda samma standard, så är de animerade gubbarna kanske inte den bästa lösningen för att visa känslor digitalt i framtiden. Men något sätt att förmedla stämningar behövs, säger Petra Sundström. Hon har själv varit inblandad i projektet Emoto där abstrakta färger och former fick representera humör i sms-konversationer. Och våra mobiltelefoner har redan i dag sensorer som skulle kunna utnyttjas för att förmedla känslor.
– Att mäta blodtryck och puls, hur varm man är, att vidarebefordra ett luktintryck ... Vi saknar fortfarande mycket av vårt kroppsspråk i digital kommunikation, säger Petra Sundström.
Scott E Fahlman finns fortfarande på Carnegie Mellon-universitetet. Numera är han professor i datavetenskap. Anledningarna till att hans trettio år gamla smiley fick ett sådant fäste är flera, tror han. De få som använde nätet då älskade att ha ett eget språk som bara de förstod och omfamnade smileyn omedelbart. Leendet är en universell symbol som fungerar överallt.
– Och så fyllde den ett reellt syfte, säger Scott E Fahlman.
Han ser ofta folk använda :-). Det har varit roligt att betrakta hur den spridits över världen, säger han, men hur lockande det än må vara så går han inte fram till sms:ande tonåringar och skryter över att vara smileyns fader.
– Jag försöker motstå den frestelsen.