Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kultur & Nöje

Det lilla ordet med den stora laddningen

”Hen” är tveklöst veckans mest laddade ord. Redan före nyheten om DN:s språkregel kring ordet gick diskussionen varm – nu har debatten hettats upp ytterligare.

Språkfrågan är alls inte ny. I Upsala Nya Tidning föreslogs redan 1966 att ”hen” skulle nyttjas i subjektsform som hon/han och ”henom” i objektsform i stället för henne/honom. Det finska könsneutrala ordet hän tros vara inspirationskällan. Särskilt frekvent i publicerad text har dock inte hen-bruket varit genom åren.

I den akademiska världen har frågan om språkets makt och genusladdning ändå hållits levande också i Sverige. Docent Karin Milles vid Södertörns högskola har i modern tid till exempel skrivit applåderade böcker på teman som ”Jämställt språk” (2008) och ”Språk och kön” (2007) och Nationalencyklopedin började redan 2009 att lista hen-ordet.

Massmedierna har dock först nu på allvar uppmärksammat stridsfrågan.

Nöjesguiden släppte i vintras ett helt hen-konsekvent nummer. Den som vill surfa könsneutralt kan numera till exempel ta hjälp av en ”Henerator” – en svensk plugin som raskt byter ut alla ”hon” och ”han” på nätet och ersätter med ”hen”.

I onsdags lanserades sajten DHEN.se – förvillande lik Dagens Nyheters sajt DN.se – och med kopierade artiklar där alla han och hon ersatts med hen.

Reklambranschen har redan känt doften av kontroversiellt ”snackis”, ett norskt flygbolag försöker just nu kränga fler biljetter med sloganen ”The businesshen’s airline”. Till och med danska Politiken har nu engagerat sig i det uppenbarligen provocerande ämnet.

”Vari består det förfärliga i att bredda ett pronomen så att det omfattar fler än nöjda heteros”, frågar Johan Hilton retoriskt i en artikel på Expressens kultursida.

– Det intressanta med hen i första hand är hur pronomenet har utvecklats. Det började som ett av-genusfierande av språket, men har mer och mer kommit att inta en praktisk funktion – i stället för att använda han eller hon eller när könet är oviktigt, har det blivit väldigt fiffigt att använda ett hen. Fler och fler mainstreamskribenter har sett den snillrika funktionen i ordet, påpekar han.

Alla håller uppenbarligen inte med om det fiffiga i ordet. Få språkliga nyskapelser har väckt så starka för- och emot-åsikter – vad är det som gör somliga så arga?

– Det finns ju folk som blir tokiga också om man skriver chokladboll i stället för negerboll. Språkutvecklingen skapar alltid någon form av konfrontation och reaktion. Och hen har ju precis som snippa uppstått för att det har funnits ett behov av det.

Från början var det en kampanj från transpersoner, ett ord att beteckna sig själv med när man inte passar in i en färdig genusnorm, säger Hilton. 

Tror du att hen:et kommer att bli en del av vardagssvenskan?

– Definitivt, men jag är inte säker på att det blir i den betydelse som när det lanserades – för att ersätta han och hon – utan i situationer där könet är oviktigt eller ointressant.

Bland riksmedierna råder det dock i dag samstämmighet om att hen bör användas med stor omsorg i rena nyhetstexter.

Vicktor Olsson, nyhetschef på det språkligt koncisa TT, Tidningarnas Telegrambyrå, tror inte att vi får se hen på några löpsedlar i närtid.

– Den linje vi har nu är att när hen finns i direkta citat från en person så får hen förstås stå kvar. I övrigt är vi mycket sparsamma med det. Utgångsläget för att använda ordet är att någon säger det i en text.

Chefredaktör Jan Helin på Aftonbladet har meddelat att ”förnuft och känsla” ska styra nyttjandet. På hans kollega Daniel Sandströms tidning Sydsvenskan i Malmö används i dag hen inte i nyhetstexter, men han är öppen för att göra undantag om kontexten är den rätta. Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, har i debatten uppgett att hen-frågan ska diskuteras internt, men betonar också han läsförståelsen: En språkinnovation måste tillföra en ökad begriplighet för att vara motiverad.

Svenska Dagbladets chefredaktör Lena K Samuelsson uttrycker en liknande syn. Den ansvarige reportern och redaktören avgör när hen-ordet är lämpligt.

– Min generella uppfattning är att det inte finns behov av några språkregler kring detta utan att bruket av hen ska styras utifrån relevans och begriplighet. Vi har faktiskt ett kulturreportage i tidningen i dag (fredag, DN:s anm.) där hen används.

Men det syns ju också i kommentarsfältet till nätversionen av artikeln att det väcker många känslor och diskussioner, konstaterar hon och tillägger att som språklig uppfinning är just hen ett ganska praktiskt ord – och dessutom svenskt till skillnad från många andra nya ord och uttryck som får plats i vår vokabulär.

Kan du tänka dig att använda hen också i nyhetsartiklar?

– Jag tror att det kommer att behövas en period av tillvänjning, men om det skulle finnas ett behov av hen-ordet så är det möjligt om det är relevant och begripligt. Vi har redan använt det ett antal gånger.

Språkvetaren Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och tillika sakkunnig i P 1-programmet ”Språket”, är häpen över hur hen-ordet lyckas ”överskugga alla” andra språkfrågor just nu.

– Men många som uttalar sig gör det utan att tänka igenom vad de egentligen vill, menar han. Andersson anser att hen kan skapa ”krångel” av samma slag som du och ni en gång gjorde.

– Vad ska jag kalla Kalle – är han han eller hen? Eller ”får jag lov att hen:na dig?”.

Den typen av bekymmer tror jag det vore bra om vi klarade oss utan. En sådan radikal förändring av hela vårt språk känns väldigt konstigt. Tittar man på hur ofta ”han och hon” förekommer i våra texter i dag så tror jag att man skapar betydligt fler problem än man löser. Men man får ju naturligtvis kalla sig själv för ”hen” om man vill, poängterar han.

Andersson understryker att de nya ord som tillförs svenskan i allmänhet är ”ord i periferin”. Inte centrala byggstenar som han och hon.

– Vi pratar faktiskt om ord som tillhör de femtio, hundra vanligast förekommande i vårt språk. Jag kommer inte att använda hen. Om ingen uttryckligen ber mig om det skulle jag inte komma på tanken.

Nyheten om DN:s påstådda hen-förbud har i den gångna veckan höjt temperaturen ytterligare i debatten. Saken har rikligt avhandlats i press, radio och tv och väckt volymstarka Twitter-reaktioner. DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz framhåller att det inte existerar något hen-förbud för DN:s reportar utan bara språkliga direktiv.

– Språkfrågor uppkommer ju ständigt, det är sådant som språkvårdare och våra korrekturläsare sysslar med för att skapa riktlinjer, inte förbud. Så fungerar det på alla stora redaktioner i Sverige och i utlandet: Det finns regler för hur vi skriver och dessa förhåller sig alla enskilda skribenter till.

Har du som ansvarig utgivare – innan denna debatt blossade upp – fått många reaktioner på förekomsten av hen i DN?

– Det har förekommit och det har varit blandade reaktioner – vissa tycker att ordet är praktiskt som ett könsneutralt pronomen, andra irriterar sig på det, och det handlar ofta om att de inte förstår vad det betyder. Hen är inget ord som alla är bekanta med.

Många förespråkar att förnuft snarare än språkregler ska styra hen-användandet. Vad är din syn?

– Jag tycker att tydlighet och begriplighet är det absolut viktigaste, inte regler. Om användandet av hen i en nyhetstext sker på bekostnad av förståelsen är det inte bra för våra läsare. Men om någon person vi intervjuar använder ordet hen så ändrar vi naturligtvis inte det. Sedan finns det ju dessutom en massa personligt färgade texter och krönikor där bedömningen förstås blir annorlunda, understryker Herlitz.

Är du förvånad över de starka reaktionerna?

– Ja, det får jag säga att jag är. Men man ska också komma ihåg att det i grunden är något positivt att så många engagerar sig i DN.

Tror du att synen på hur och när hen bör användas kommer att förändras över tid?

– Det är mycket möjligt, det håller jag inte alls för otroligt, men för mig är det tydligheten som måste styra.

Huruvida hen verkligen finner fäste i de svenska folkhemmens djup kan förstås bara framtiden utvisa. Svenska Akademien, rikets mest förnäma kulturinstitution, tycks just nu dock inte vara redo att slåss på barrikaderna för en sådan syntaxrevolution.

– Jag är ledsen, men fenomenet hen är i mina ögon alltför fånigt för att förtjäna seriös kommentar, hälsar Horace Engdahl, Akademiens förre ständige sekreterare, i vändande mejl när DN frågar honom om det lilla ordet med den stora laddningen.