Ipred-lagen

En av lagens främsta kritiker är Pär Ström, integritetsombudsman för stiftelsen Den nya välfärden. Hans viktigaste invändning är att polisiära befogenheter nu lämnas till privata aktörer.

- Vi får ett slags privatspaning, en privatpolis. Var man surfat på internet är väldigt känslig information.

Han anser att systemet är bra som det fungerar i dag: för att informationen ska kunna lämnas ut – och då bara till polis – krävs misstanke om brott som enligt straffskalan ger fängelse.

En annan viktig fråga, som han dessutom säger sig sakna i debatten, är det faktum att fler aktörer än bara stora skivbolag kan dra nytta av Ipred-lagen. Han tror att Scientologkyrkans agerande i Finland exemplifierar vad vi kan få se:

- De är väldigt nitiska med vilka som laddar ned deras hemliga bibel. I ett fall fick de ut uppgifter om en person som hade gjort detta via en anonymiseringstjänst. Det visar att de är väldigt aggressiva med upphovsrätten.

Och Pär Ström kan tänka sig fler scenarier än så; åtskilliga farliga aktörer står redo att äntra scenen, om han får gissa.

- Det kan till och med bli så att fällor riggas. Anta att exempelvis extrempornografiska bilder läggs ut, de marknadsförs diskret, laddas ned – varpå leverantören begär ut uppgifter, enligt Ipred-lagen, om vem som har gjort det. Därmed har denne en hållhake på brukaren.

En annan fara han ser är risken för utpressning, något som har debatterats flitigt.

- Utomlands tenderar upphovsrättsorganisationer ägna sig åt vad man skulle kunna kalla legaliserad utpressning. De kan säga till dig att de avser stämma dig på 250.000 kronor – men att du slipper om du betalar 10.000 inom en vecka. Då kanske du betalar av rädsla, även om du har rätten på din sida.

Jan Rosén, professor i civilrätt och ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt, hävdar dock att oron för att illegala fildelare ska drabbas av orimliga krav på skadestånd är överdriven. Till TT säger han att det är en ”orimlig tanke” att man skulle ”slå med storsläggan”:

- Man skulle vara stendöd i massmedia på fem minuter, sade han då riksdagen tidigare i år höll en utfrågning om lagen.

Datainspektionens generaldirektör, Göran Grönlund, är kluven då han talar med DN.se.

- Lagen talar om en proportionalitetsbedömning vilket är ett sätt att försöka minimera riskerna, men allt handlar om tillämpning. Allt jag kan säga är att det är viktigt att domstolarna tillämpar lagen på ett klokt sätt. Det står och faller på det.

Sara Lindbäck, jurist vid Antipiratbyrån, är en av Ipred-lagens främsta förespråkare. Hon har tidigare sagt till DN att hon tycker att förslaget borde blivit verklighet redan 2006.

- I mötet med utländska kolleger slås jag ofta av att det svenska skyddet för upphovsrätten är väldigt dåligt. Det märks i vårt dagliga arbete. I kontakten med polisen blir det tydligt för oss att de har svårt att hitta utredningsresurser till upphovsrättsbrott.

För TT framhåller hon att hon att farhågorna för integriteten är kraftigt överdrivna eftersom andra länder som infört lagstiftningen ”inte har några problem”.

- Det ska ske en domstolsbedömning för att man överhuvudtaget ska få ut uppgifterna, påpekar hon och säger sig inte heller se någon risk för att sekter eller politiska extremgrupper ska kunna utnyttja lagen.

På onsdag tar politikerna över ordväxlingen då de röstar om lagen, men frågan är vilka som egentligen segrat i debatten utanför riksdagshuset?

På nätet råder inga tvivel. Facebook-gruppen ”Stoppa Ipred” hade ett par dagar inför omröstningen drygt 80.000 medlemmar. Gruppen ”Ja till Ipred” kunde inte räkna till fler än 902 personer.
 

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut