Krigets första offer är sanningen. Fotografiet på Fikret Alic som utmärglad fånge bakom taggtråd i lägret Trnopolje spelade en stor roll i medierna och bidrog till att skapa vår bild av situationen i Bosnien i augusti 1992. Maciej Zaremba anklagar i DN (3/11) Ordfront magasin för att påstå att fotografiet är "förfalskat" och "manipulerat".
Detta fotografi har i flera år debatterats och nagelfarits av journalister, på universitetsseminarier och i domstolar. Journalisterna som gjorde filmreportaget har själva invänt mot hur bilden har kommit att användas.
Trnopolje var ett uppsamlingsläger där ca 23.000 människor passerade under de fyra månader det existerade (24/5-30/9 1992). Dit fördes huvudsakligen kvinnor, barn och äldre. Cirka 20-30 personer dödades och ett stort antal misshandlades brutalt. Serbiska soldater och poliser våldtog och utnyttjade kvinnor i lägret sexuellt.
Ett taggtrådsstängsel som hade flera hål inhägnade ett garageområde i anslutning till lägret. Fikret Alic och de övriga fångarna hölls inte inspärrade med taggtråd. Fotografen står innanför taggtrådsstängslet, inte fångarna. Taggtråden blev symbolisk. Men associationen att Trnopolje liknade ett nazistiskt koncentrationsläger eller dödsläger är felaktig.
Maciej Zarembas anklagelse om att Ordfront magasin ljuger om bilden är därför falsk.
Men det är också felaktigt att, av det faktum att bilden använts för att ge oriktiga associationer, dra slutsatsen att Trnopoljelägret inte byggde på tvång vilket det står i Björn Eklunds artikel i Ordfront magasin, "lägret hade upprättats av flyktingarna själva som vistades i lägret frivilligt". Av en felaktig uppgift följer inte att det motsatta är sant. Inte heller följer att det inte förekom massmord i området.
Arbetet med att återfinna den sanning som krig och medier undertryckt kräver ett kritiskt förhållningssätt och frihet från varje ideologisk blockering.
Milomir Stakic, ordförande för Prijedors kommunfullmäktige, åtalades för folkmord av Haagtribunalen. Han hade beslutat att upprätta lägren Keraterm, Trnopolje och Omarska och en plan om att etniskt rensa området från ickeserber. Han dömdes för brott mot mänskligheten för att ha dödat 1 500-3 000 människor, men domstolen avvisade anklagelsen om folkmord. Enligt domstolen dödades ickeserber som inte lämnade området och som ansågs vara ett hot mot serberna, men domstolen ansåg sig inte ha fått övertygande bevis för att avsikten var att döda alla ickeserber.
För dem som mördades och deras anhöriga betyder avvisandet av anklagelsen om folkmord inte att Haagtribunalen förringar deras lidande.
Däremot fann domstolen att Radislav Krstic gjort sig skyldig till folkmord i Srebrenica genom att avsiktligt ha dödat muslimska män i vapenför ålder. Syftet var att åsamka den muslimska befolkningen en bestående skada. På sju dagar massakrerades 7.000-8.000 bosniska muslimska män enligt Haagtribunalen och Amnesty.
Diana Johnstone, som intervjuades av Björn Eklund i Ordfront magasin, förnekar inte att massakrer har begåtts i Srebrenica men ifrågasätter domen. Enligt henne kan det inte vara fråga om folkmord när kvinnor och barn sparas.
Men för mig är det tydligt att folkmord och brott mot mänskligheten har begåtts i Srebrenica. Folkmordskonventionen kräver inte ett visst minimiantal dödade för att dödandet ska rubriceras som folkmord. Att även muslimer har begått grova krigsförbrytelser, befälhavaren för Bosnien-Hercegovinas armé, muslimen Naser Oric står åtalad i Haag för krigsförbrytelser i Srebrenica, är inte heller skäl till att förminska de brott som serber har begått.
För en ickejurist kan ibland skillnaden mellan folkmord, brott mot mänskligheten och grova krigsförbrytelser vara hårfin. Haagtribunalen har visat integritet och är viktig för utvecklingen av internationell rätt och tillämpningen av folkmordskonventionen.
Det är viktigt och nödvändigt med en öppen och tillåtande diskussion om dessa svåra frågor. Det bästa sättet att ta sig fram till sanningen är att låta argumenten prövas i offentligheten. Var och en som hävdar yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter är välkommen till Ordfront.
Genom smutskastning vill Dagens Nyheter och Zaremba tysta Ordfront, det är den dystra slutsatsen som vi drar, de vill tysta en obekväm röst. Ordfronts generalsekreterare/vd Gertrud Åström har begärt en ursäkt för att DN och Zaremba kallat Ordfront "brunvänster".