moderator: Nu startar chatten med Anna Antonsson är språkkonsult och språkvårdare vid Språkrådet. Välkommen med dina frågor om språket!
Göran: Varför är det så otroligt många svenskar som särskriver ord? Tumregeln är ju väldigt enkel, är man det minsta tveksam så bör ett ord inte särskrivas. Någonting måste ju ligga bakom att det är så otroligt vanligt att folk särskriver allt de kan?
: Det finns flera teorier. En är att vi påverkas av s.k. logotypskrivningar på skyltar och i företagsnamn. En annan är engelskans inflytande. Vissa, exempelvis professor Lars-Gunnar Andersson, tror att särskrivningar också kan ha att göra med att barn inte tränar skrivstil längre.
Ilja Fomitj: Hej, Orden "chatt" och "chatta" används frekvent i såväl tal som skrift. Vad heter dessa begrepp på svenska?
:
Det kan heta flera olika saker, men både chatt och chatta fungerar ju bra och är vedertagna ord i svenskan. Stavningen tjatt/tjatta förekommer, men är inte lika vanlig. Ogillar man ordet chatt kan man förstås säga nätsnacka eller något annat.
Kristoffer Schill: Hejsan! Jag tycker svenska språket är fullt av defekter som skulle kunna snyggas till och göra det enklare(i synnerhet för dyslektiker eller personer med språksvårigheter) att standardisera orden "dom" istället för de och dem. Alltså, att allting stavades precis som det låter? Vi har övergett af, huru etc. Finns det inte mycket sådant att ordna upp? Om detta är möjligt hur ställer du dig till språkets effektivitet i proportion till dess traditionella värde?
:
Särskilt för några årtionden sedan tyckte många att det var dags för en ny stavningsreform, exempelvis med införande av "dom" för de/dem. Det finns argument både för och emot. Ett argument för är ju att många har svårt att lära sig när det ska vara de och när det ska vara dem. Ett argument mot kan vara att sådana reformer gör det svårare för oss att läsa och förstå äldre texter.
Hanna: Vad tycker du om användningen av engelska plural-s i tal- och skriftspråk? Är det ett tecken på att engelskan håller på att influera även vårt grammatiska system?
:
Språkvårdare brukar avråda från s-plural, men visst förekommer det rätt flitigt i bruket. Jag tror inte att engelskan kommer att förändra vårt grammatiska system på så vis att vi byter ut vedertagna pluraländelser, men det kan hända att s-plural blir mer och mer accepterat i många sammanhang. Ofta går det jättebra med andra pluraländelser: ponnyer, hobbyer, policyer.
Jimmy: Hur ska jag få de i min ålder, 16 år, att vårda sitt språk?
:
Det kan du nog bara göra genom att vårda ditt eget språk och kanske diskutera språkfrågor med dina kompisar.
Niklas: Anses det vara mer språkligt korrekt att särskriva prepositionen i? Exempelvis i går, i väg och i stället.
:
Kort svar: Ja, det är förstahandsrekommendationen. Men igår och idag är väldigt vanligt och kan inte sägas vara fel.
Lena E: Hej Anna! Jag har en son i tonåren som ofta använder slarvigt språk, därför är jag glad att han spelar så mycket Wordfeud! Har du tips på andra bra spel eller appar som bidrar till gott språkbruk? Mvh
:
Kul fråga, jag vill själv gärna ha sådana tips. Det finns ett anagramspel som heter Word warp, kan vara värt att testa.
Kristoffer: Hej! Hur tror du att den ofantliga invandringen påverkar svenskan sett ur ett långsiktigt perspektiv?
:
Svenskan är ett stabilt språk. Våra tusen vanligaste ord (på ett ungefär) har hängt med sedan medeltiden. Det är omöjligt att säga hur invandring, ny teknik och annat kommer att påverka svenskan men det finns i alla fall ingen anledning att vara orolig för svenskans hälsa eller överlevnad i nuläget. Att vi diskuterar språket på det här sättet är exempelvis mycket positivt. Det vore urtrist om ingen brydde sig om språkfrågor.
Anders: Ser du en negativ trend i hur den tekniska utvecklingen förändrar språket, eller är du mer positiv och ser någon form av utvecklingspotential?
: Kort svar: Jag ser inte att den tekniska utvecklingen skulle hota språket. Eventuellt kan ny teknik, som många andra företeelser, ta tid från traditionellt läsande och skrivande. Men det är ju oundvikligt. Vi kan använda svenska språket i alla tänkbara sammanhang, alltså är det inte fråga om att tekniken hotar språket. Däremot kanske tekniken medför att fler skriver i fler sammanhang. Det ser jag som positivt. Men det är ingen enkel fråga.
Skrivande: Hur är det med bindestreck och tankestreck? Vilket streck gäller, jfr. 18.00-19.00 eller 18.00–19.00. Personligen tycker jag tankestreck enbart platser som talminus, inget annat...
:
Där ska det vara kort tankstreck. Bindestreck används i sammansättningar, tankstreck i tidsuttryck som det du nämner.
Jimmy: Hur vet man när man ska ha s i fogen? Jag upplever att de allra flesta skriver s i fogen när de t.ex. skriver kommentarsspår trots att man inte ska det. Heter det t.ex. kommentarfält?
:
Tumregeln är att foge-s används om förledet i ett sammansatt ord i sig är en sammansättning: fotbollsplan får foge-s eftersom fotboll är en sammansättning.
För sammansättningar med två led (tidsplan/tidplan) finns inga generella regler. man kan titta i Svenska Akademiens ordlista om man blir osäker.
Erik: Vad tycker du om 'försvenskade' ord som t.ex mejl, bör man använda originalorden(mail) eller de svenska varianterna?
:
Det är ofta bra att försvenska stavningen på lånord, för då blir orden lättare att hantera i skrift och passar bättre in i det svenska språksystemet. Mejl är bättre än mail, men i formellt skriftspråk är e-post bäst.
Anders Ersson: Går det att säga att något är fel eller rätt skrivet? Finns det nångon officiell reglering av svenska i Sverige??
:
Det här kan jag chatta om i flera veckor. Kort svar: allt beror på sammanhang och målgrupp. På ordnivå kan man givetvis tala om rätt och fel, på så sätt att många ord har en enda vedertagen stavning. Språkrådet , som är en del av Institutet för språk och folkminnenm är Sveriges officiella språkvårdsorgan. Men Språkrådet bestämmer inte över språket, det gör språkbrukarna. Till exempel du.
Lina: Hej! jag jobbar som skribent och stöter ofta på ord som kabel-tv-abonnemang. Hur skriver man det, egentligen? Kabeltv-abonnemang? Eller?
: Språkrådets bok Svenska skrivregler är jättebra att ha för just sådana frågor. Där kan man bland annat läsa om sammansättningar med förkortningar, som tv. Just det här uttrycket skrivs som du skrev det: kabel-tv-abonnemang.
Erik: Förlåt en dumskalle, men vad är det egentligen för regler som på ett enkelt sätt förklarar när man ska använda de eller dem? Tror många skulle vilja veta.
:
Ett trick som ofta funkar är att byta ut "de/dem" mot "vi/oss". Troligen vet du när du använder vi/oss. "Vi" motsvarar alltså "de", "oss" motsvarar "dem". Pröva med det och hör av dig till oss på Språkrådet om det fortfarande är svårt.
Charlie: tja! finns det några ord som språkrådet vill bevara som är påväg bort? eller är all förändring bra?
: Varje språkvårdare på Språkrådet har säkert egna favoritord, men det finns ingen särskild lista med utrotningshotade ord som vi värnar extra mycket om. Ord som inte längre behövs används inte längre, och då kommer de kanske att "försvinna". Däremot vill språkvårdare gärna att man inte använder exempelvis engelska lånord av bara farten. Kanske finns ett etablerat svenskt ord som fungerar lika bra eller bättre.
Björn: Hej Anna! Nyförtiden ser man knappast en arbetsplatsannons som inte innehåller önskemålet om att den sökande "talar och skriver bra svenska" alternativt "uttrycker dig väl i tal och skrift". Hur ska man tolka det? Är det ett tecken på något? Ett tecken i tiden? (Tänker till exempel på bakgrunden till den här chatten!
:
Det är det säkert. Nästan alla som har ett jobb i dag måste dagligen uttrycka sig i skrift. Så var det inte för 100 år sedan. Sen kan man självklart diskutera vad en god skrivförmåga är och huruvida det är relevant för den specifika tjänsten eller om det slinker med i annonsen av bara farten.
Undrande: Vad tycker du om det utbredda användandet av engelska i reklam? Känns inte det rätt onödigt med engelska om reklamen riktar sig till svenskar? Är inte svenska "fint" nog längre?
: Jag tror faktiskt att väldigt många tycker att företag som slentrianmässigt gör reklam på engelska bara är fåniga. En privat spaning är att den som vill vara trovärdig övergår till svenska i reklamen. Men det är bara spekulation från min sida.
Maja: Hej! Tycker du att det är ett problem att språket blir mer och mer slappt, inte minst grammatik och interpunktion?
:
Svenskans grammatik är oerhört stabil. Jag är inte säker på att språket förslappas, man måste vara mer specifik än så och jämföra texter ur ett visst sammanhang över tid. Men generellt kan man säkert säga att både tal- och skriftspråk tillåts vara mer variationsrikt nu än förr. Detsamma gäller t.ex. dialekter; vi tycks ha större tolerans för variation i t.ex. tv än för bara 20 år sedan.
Majlo: Hej! Hur kommer det sig att så många slarvar med skriftspråket? Det är ofta fel- och särskrivningar, versal på månader och dagar, även i tidningar.
: En del tidningar har nog färre korrekturläsare nu. Det är synd. Kanske påverkar det också att vi nu har teknik som gör att nyheter kan rapporteras i realtid. Språkriktigheten blir underordnad i det sammanhanget. Å andra sidan har vi också teknik som kan hjälpa oss att producera mycket välskriven text i sammanhang där det är okej att det går långsamt.
Anders: Kan du kommentera den alltmer tilltagande versalsjukan, dvs att man i allt högre grad använder versaler i alla ord i t ex rubriker, butiksnamn o likn?
:
Det kan förstås till viss del bero på inflytande från andra språk, exempelvis engelska, men jag är inte säker på att versalsjukan är just tilltagande. Man kan säkert hitta väldigt många belägg i äldre texter också.
: Oj, vad många intressanta frågor. Tyvärr måste jag avsluta nu.
moderator: Då vet det dags att avsluta chatten. Tack till Anna Antonsson och tack till alla medverkande!