Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Donald Trumps handslag – en armbrytande historia

00:27. Har Donald Trump mött sin jämlike i Justin Trudeau när det kommer till att hälsa?

Kanadas premiärminister Justin Trudeau hyllas för hur han hanterade Donald Trumps dokumenterat märkliga handslag. Den amerikanska presidentens historia av att ta (och inte ta) människor i hand uppmärksammas flitigt i medier – DN:s Greta Thurfjell sammanfattar fenomenet.

”Jag tror att de vill att vi ska skaka hand.”

När Donald Trump och Justin Trudeau smilar upp sig inför kamerorna i Vita husets ovala rum tar det en stund innan USA:s president kommer på att han här har en oemotståndlig andra chans.

Han har en stund tidigare tagit emot Kanadas premiärminister utanför Vita husets ovala rum och försökt sig på sitt sedvanliga psykande handslag, en sorts fattning-och-ryck-historia med synbart mål att slita mottagarens axel ur led.

Men Trudeau, säkert på fullaste allvar varnad för sin världsledarkollegas dokumenterat märkliga handfasoner, tar tag i Trumps andra överarm och parerar på så vis både axelskador och förnedring.

 Även den andra gången – revanschtillfället! – hamnar Trump fel och får bara till ett svagt handgrepp underifrån. Trudeau avslutar själv handslaget, det tar inte 19 sekunder som med Japans premiärminister en vecka tidigare, och ler nästan triumferande mot kamerorna.

Donald Trump har tidigare kallat fenomenet att skaka hand för ”barbariskt” och påstådde, när komprometterande uppgifter om hans relation till Ryssland framkom i en omstridd rapport strax efter att han svurits in, att han inte längre ville skaka hand med folk efter att uppgifter av viss sexuell natur framkommit. Presidenten har även ett dokumenterat problematiskt förhållande till sina egna händers storlek och styrka.

Hur har då Justin Trudeau tillskansat sig denna gedigna handslagskunskap? Kanske har han tittat på hur Donald Trump brukar hantera en hälsningssituation.

 1. Shinzo Abe

Det kanske hittills mest uppmärksammade handslaget skedde häromveckan, när Japans premiärminister Shinzo Abe besökte Vita huset. De två världsledarna sitter bredvid varandra i Ovala rummet när Trump fattar hans hand – och håller, och håller, och håller. Nitton sekunder långt blir handslaget som när det är slut får Abe att kasta sig åt sidan i sin fåtölj med ett lika lättat som panikslaget uttryck i ansiktet. Det innehåller dessutom en av Donald Trumps många signaturdetaljer – smekningen som han låter sin andra hand utföra ovanpå handslaget.

 2. Theresa May

Som första världsledare besökte Storbritanniens premiärminister Theresa May Vita huset efter att Donald Trump svurits in som president. På en tur genom byggnaden fattade Donald Trump plötsligt den brittiska ledarens hand, och höll den i sin medan de gick nedför ett sluttande plan. Senare påstod en källa inom regeringen att anledningen var att USA:s president är rädd för trappor och backar, och att han höll sig i Theresa May för stöd. Även i denna handfattning förekom den lilla andrahandsklappen ovanpå de förenade händerna.

3. Neil Gorsuch

När Donald Trump offentliggjorde nomineringen av domaren Neil Gorsuch som sitt val till högsta domstolen fick Gorsuch skaka hand med presidenten efter att ha uttryckt sig ”ärad” över utnämnandet. Stackars honom. Inte en, eller två, utan tre gånger rycker USA:s president sin arm åt sig med ett fast grepp om Gorsuchs hand, vilket gör att domaren tappar balansen och vinglar till. Gorsuch gör ett försök att ta tillbaka kontrollen genom att i sin tur klappa Trump på armen, men maktbalansen är oreparerbart skev.

4. Mike Pence

När det står klart att Donald Trump är vald till USA:s nästa president håller han ett tal. Bakom honom står den blivande vicepresidenten Mike Pence. Talet avslutas och Trump vänder sig om för att skaka Pences hand. Han fattar sin vices hand, rycker genast tillbaka armen så att Pence tappar balansen, och ser sedan ut att långsamt dra honom närmare sig. Handslaget avslutas, men bara en sekund senare tar ett nytt vid – och efter ännu en axelsöndrande ryckning står de två kollegorna nu helt nära varandra. Det hela avslutas med ett tredje handslag, med böjda armar, på ett sätt som får det att likna en armbrytningsmatch.