Ipred-lagen

Om Ipredlagen på onsdagen röstas igenom kommer reglerna att börja gälla den 1 april. Regeringspartierna står bakom lagen, men enskilda riksdagsledamöter har varit kritiska. Socialdemokraterna tvekade länge men stöder nu propositionen även om man har smärre ändringsförslag. Vänstern och Miljöpartiet säger nej och anser att nedladdning för privat bruk utan vinstsyfte ska vara tillåten.

Varför införs lagen?

EU-direktivet Ipred från 2004 kom till för att skydda bland annat upphovsrätten, alltså exempelvis författares och kompositörers ensamrätt till sina verk.
Sverige uppfyller redan flera av Ipreds krav. Det är olagligt att ladda ned upphovsrättsskyddat material från internet, och att lägga ut det på nätet (ladda upp). Men hittills har bara polis och åklagare kunnat få information om vem som har använt en viss IP-adress, den sifferkombination som en dator tilldelas när den kopplas upp mot internet.
Den nya lagen tillåter även upphovsrättsinnehavare (eller deras företrädare, som skivbolag) att genom domstol få namnet på abonnenten bakom en IP-adress som använts vid olaglig fildelning.

Vad händer med fildelare som bryter mot lagen?

En domstol kan tvinga internet­operatörer att lämna ut uppgifter om vilket internetabonnemang som hör ihop med en IP-adress. Rättighetshavaren kan sedan varna abonnenten eller kräva ersättning. Om abonnenten nekar eller inte vill betala kan rättighetshavaren gå till domstol igen för att få skadestånd.

Vilka bevis krävs?

Det avgör domstolen. En internet­abonnent är inte automatiskt ansvarig för olaglig fildelning bara för att hans IP-adress har använts.
Det är lätt att förfalska bevis, säger kritikerna. En sådan risk finns i alla processer, säger Ipred-lagens förespråkare.

Spelar det någon roll om det handlar om en fil eller hundra?

Så är det tänkt. För att uppgifter om en IP-adress ska lämnas ut krävs intrång i upphovsrätten av ”viss omfattning”. Den som laddar ned en enda låt torde klara sig. Men utan rättspraxis är det svårt att veta exakt.

Vad kostar det att bryta mot lagen?

Oklart. Rättighetshavare ska få ersättning för sin skada – men inte mer, enligt justitiedepartementet. Problemet blir att bedöma hur stor skadan är.

Hotas den personliga integriteten?

Det anser motståndarna, som tycker att skiv- och filmindustrins representanter blir privatpoliser med rätt att spionera på vanligt folk. Försvararna menar att två principer måste balanseras, upphovsrätten och den personliga integriteten, och att domstolens uppgift är att väga dem mot varandra.

Har den pågående rättegången mot Pirate Bay något med anti­piratlagen att göra?

Bara indirekt. Fildelare har använt sig av Pirate Bays sajt, men upp- och nedladdning av upphovsrättsskyddat material var hur som helst olagligt. Om männen bakom Pirate Bay har begått något brott genom att tillhandahålla instrumentet är vad rättegången ska visa.
 

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut