Kultur & Nöje

Eldsjälarna som fyller Wikipedia

Anders Wennersten, Einar Spetz och Sverker Johansson är tre av de som bidrar mest till Wikipedia i Sverige.
Anders Wennersten, Einar Spetz och Sverker Johansson är tre av de som bidrar mest till Wikipedia i Sverige. Foto: Anders G Warne och Wikipedia

En robot från Dalarna har skrivit om alla flercelliga varelser i världen.

En Stockholmspensionär granskar artiklar flera timmar varje dag.

En bibliotekarie i Blackeberg vill få fler att skriva.

DN har talat med doldisarna som bygger världens största uppslagsverk, som i dag fyller 15 år.

Den 15 januari 2001 dök en ny sajt upp på nätet. Wikipedia punkt com, driven på en bortskänkt server i San Diego, Kalifornien. Webbplatsen hade det anspråksfulla målet att göra all information gratis tillgänglig för vem som helst.

Vägen dit var ett tydligt barn av den tidiga internetålderns optimism: Den bästa kunskapssamlingen skulle uppstå genom att alla människor kan bidra fritt, men också utan ersättning. Visionen har både besannats och kommit på skam. I dag finns över 30 miljoner artiklar. Över 100 000 personer bidrar aktivt. Samtidigt är de allt annat än jämnt fördelade över världen och en förkrossande majoritet är män.

15 år senare har Anders Wennersten i södra Stockholm etablerat en morgonrutin. Vid halv sex-tiden sätter han sig vid datorn och öppnar svenskspråkiga Wikipedia. Han klickar fram de senaste 1 500 ändringarna.

Sedan går han igenom dem, en efter en. Ingenting som skrivs undgår hans granskning.

– Jag har gjort det sju dagar i veckan i tre år nu. Jag har barnbarn och sådant också, men nog sitter jag uppemot sex timmar om dagen, säger han.

Sedan han skaffade ett konto sommaren 2007 har han gjort över 200 000 redigeringar av Wikipediaartiklar. Nu för tiden blir det närmare 200 en genomsnittlig dag.

Det gör honom till en av de absolut mest aktiva i Sverige. I kretsen av entusiaster tycks det råda närmast konsensus om att svenska Wikipedia inte skulle vara vad det är utan Anders Wennersten.

Det kan tyckas märkligt. Wikipedia ska ju vara en kollektiv skapelse, resultatet av miljoner människor som strålar samman för att öppet sprida information. Denna bild är sann – att tusentals människor gör enstaka tillägg är viktigt – men lika sant är att det mest hängivna fåtalet behövs. Tillsammans har de 50 mest aktiva gjort nära tre miljoner redigeringar genom åren.

Anders Wennersten granskar inte bara andras ändringar, han skriver också egna artiklar. Senast gjorde han en för vart och ett av de 2 523 nya distrikt som Lantmäteriverket från och med i år delar in Sverige i.

Arbetet började i slutet av juni. Den 19 december var han färdig.

Foto: Anders G WarneAnders Wennersten vid sitt skrivbord. Foto: Anders G Warne.

– Det var en stor dag för mig. Men innan dess höll jag på i fyra år med att skapa sidor för alla svenska socknar.

Varför gör du det här?

– Jag är så oerhört intresserad av fakta. När jag var liten läste jag uppslagsverk från första till sista sidan. Jag läser Statistisk årsbok från sidan ett. Wikipedia ger en möjlighet att beskriva saker korrekt. När jag skrev om socknarna blev jag så arg på alla uppslagsverk, inte minst Nationalencyklopedin som var minst 25 procent fel. Jag satt med sju uppslagsverk bredvid varandra och skrev det som var korrekt. Det äldsta var från 1887.

Företag som skriver reklamliknande texter om sig själva är bland det värsta han vet, de hanteras hårdhänt. Annat som är för oviktigt för att förtjäna en egen sida tas också bort.

– Att ta bort sådana som inte är relevanta är bland det vanligaste jag gör. Mest är det rent skräp, folk som skriver om sin egen sommarstuga, sin egen morfar för att han var en duktig smed och naturligtvis de rena pr-texterna: företag med 28 anställda som har en ”jättefin uppfining”. Bort, bort, bort!

Läs mer: De knasigaste artiklarna på Wikipedia som du inte har läst

En enda svensk användare har gjort fler redigeringar, en anonym person som har nått över 300 000. Men han redigerar bakom ett anonymt konto och säger nej till att bli intervjuad. (”Jag vill inte att någon i min närmaste krets skall veta jag är aktiv här.”) Men även de mest produktiva människorna får se sig slagna av en maskin. För omkring tre fjärdedelar av Wikipedias svenska sidor är skrivna av en robot, eller ”bot” som det brukar förkortas.

Den heter Lsjbot och kan spotta ur sig 10 000 artiklar om dagen. Hittills har den skrivit en artikel om varje känd flercellig art i världen. En bit över fyra miljoner artiklar på tre språk har det blivit.

– Nu håller den på med geografi. Just nu låter jag den köra igenom alla Kanadas berg och sjöar, säger Sverker Johansson, skapare av Lsjbot samt fysiker och lingvist vid Högskolan Dalarna.

Förenklat kan man beskriva botens funktion så här: Den utgår från databaser, läser av innehållet och genererar begriplig text. Men den gör mer än att klippa data från en plats till en annan. När den nu skriver om bergstoppar i Kanada analyserar den kringliggande geografisk information och drar slutsatser om terrängen. Råa, svårtillgängliga data förvandlas till text avsedd för människor. (”Terrängen runt Cupola Mountain är bergig åt sydost, men åt nordväst är den kuperad.”)

– Människoskapade artiklar är enormt varierande, mina är mer konsekventa. De är enkla, med ganska kort text. Men de är korrekta med alla faktarutor och länkar som ska finnas där.

Att låta botar skriva artiklar är kontroversiellt. I Sverige tilläts det först efter en debatt. I Tyskland har man sagt nej. Det irriterar Sverker Johansson.

– Man tycker att det är fusk. Men poängen med Wikipedia är inte att det ska vara en tävling för dem som skriver, utan att läsare ska kunna hitta den information de söker.

Dessutom har botar en fördel framför människor. Koden är fördomsfri, den diskriminerar inte. När en robot skapar geografiska artiklar lägger den lika stor vikt vid platser i Afrika som vid de i Europa. Något liknande skulle hända om han gör verklighet av ett framtida projekt som han överväger, att med hjälp den samlade katalogen från Kungliga biblioteket skapa artiklar om alla svenska författare som någonsin har publicerats.

– Det är också ett jämställdhetsprojekt. På Wikipedia är det omkring 80 procent män som skriver. Det syns också när man ser till vad det skrivs om. Vi har artiklar om många fler manliga författare, men en bot skulle skapa artiklar om alla, oavsett kön.

Dessutom gör botarna det möjligt för mindre språk att få sitt eget omfattande Wikipedia. På engelska blir behovet mindre, bedömer Sverker Johansson, eftersom det där finns så många människor som manuellt skriver och redigerar. Det är tydligt på svenska, men också de två andra språk som Lsjbot har arbetat med: Cebuano och Waray-waray, båda talade på Filippinerna. Där utgör Sverker Johanssons, eller egentligen hans robots, artiklar över 90 procent av innehållet.

– Inget komplext program saknar helt buggar. Ett pinsamt fel var när jag hade råkat använda fel tecken i terrängberäkningskoden så det stod norr där det skulle stå söder. Men det var enkelt fixat, jag kunde bara radera de felaktiga sidorna och skapa nya.

Det kan ta en månads heltidsjobb att skapa en bot. Även när den är i gång lägger Sverker Johansson någon eller några timmar om dagen på att förbättra sina egna och andras sidor. Varför?

– Wikipedia har visionen att göra hela mänsklighetens kunskap tillgänglig för alla. Anledningen till att jag lägger ner så mycket tid är jag tror på visionen. Redan nu finns nästan all information på nätet någonstans, men den är inte tillgänglig för vem som helst. Om man inte kan tekniken och har specialkunskap så klarar man inte av att läsa den. Jag vill göra den läsbar.

Foto: Anders G WarneEinar Spetz. Foto: Anders G Warne.

Långt ifrån alla av de mest strävsamma som har en ideologisk syn på uppslagsverket. Många kan bara inte låta bli att försjunka i fakta.

– Visst finns en ideell tanke, men jag hör sällan någon säga att de gör det här för de är världsförbättrare. Det varierar nog hur man känner inför den här hisnande tanken inför det monumentala i insatsen. Själv tycker jag att det kan kännas förmätet, säger Einar Spetz, skolbibliotekarie i Blackeberg i västra Stockholm och utsedd till presskontakt för de svenska wikipedianerna.

– Tyska wikipedianer har arbetat för att det ska bli ett digitalt världsarv. Det kändes som att de var ute och cyklade men visst, när man ser på kriterierna så kanske man kan tolka det som ett immateriellt världsarv.

Det händer att användare stängs av, säger han. Det kan handla om någon som saboterar och inte bättrar sig efter en påminnelse. Men han är noga med att det inte är någon elitklubb. Ingen behöver vara en perfekt skribent för att få bidra.

– De mest aktiva bidrar med riktlinjer och annat som utvecklar Wikipedia, men när det gäller innehåll är det viktiga att det finns ett stort antal som bidrar.

Vad får människor att arbeta timme efter timme, helt oavlönat? Einar Spetz liknar det vid ett beroende.

– Men ja, det är ju ett ofarligt beroende. Det är inget man behöver varna folk för.

2,5 miljoner svenska artiklar

Wikipedia lanserades den 15 januari 2001. I maj 2001 hade svenska Wikipedia sammanlagt 17 artiklar. Först ett och ett halvt år senare nådde de upp till tusen stycken.

I dag finns 2,5 miljoner artiklar på svenska, knappt hälften av vad den engelska har.

En artikel på Wikipedia kan skapas och ändras av vem som helst, men det finns strikta regler att förhålla sig till.

Alla uppgifter måste hänvisas till en källa som kan verifieras. Ingen förstahandsinformation, att man skriver om egna erfarenheter eller iakttagelser, är tillåtna.

Artiklar ska vara skrivna i en neutral, saklig ton. Det finns särskilda varningsmarkeringar för texter skrivna på ett sätt som för tankarna till reklam.

Företeelser och personer måste också ha tillräcklig relevans för att platsa. Reglerna är inte huggna i sten, men exempelvis är det meriterande för en person att ha gett ut flera böcker.