– Vi har intresserat oss för det här för att värnplikten avskaffats och de gamla minnena riskerar att försvinna. Sedan har vi många föremål med anknytning till lumpen – nästan 60.000 snuskburkar, uniformsdelar, vapen med mera – men inga personliga berättelser om dem, säger Armémuseums 1:e intendent Anna Maria Forssberg.

Värnplikten hade funnits i 110 år när den efter ett riksdagsbeslut ersattes med frivillig soldatutbildning förrförra sommaren. Nästan alla har ett förhållande till den om det så är som tjänstgörande, anhörig eller rentav vapenvägrare.

Alla dessa personers historier säger sig Armémuseum vara intresserat av. Under flera år har man planerat projektet som bland annat landat i sajten lumpenminnen.se, där man kan dela med sig och besvara enkäter, samt den temadag på ämnet som hålls på museet under lördagen.

– Lumpen är en väldigt viktig del av den moderna historien. Den har varit en del av demokratin, folkhemmet och det var – inte minst mot slutet när kvinnor kom in i bilden – en jämställdhetfråga, Anna Maria Forssberg.

Hon menar att lumpen påverkat de värnpliktiga oerhört mycket eftersom den som regel varit under tiden mellan ungdom och vuxenvärld. Hur identiteten präglades av det är en aspekt som projektet syftar till att studera.

– Där är det mycket spännande med begrepp som maskulinitet. Hur har man sett på det här med att vara man, hur har den bilden förändrats genom åren? Har värnplikten verkligen gjort pojkar till män och hur har det i så fall varit att göra lumpen som kvinna.

Det underlag i form av berättelser och enkäter kommer att analyseras och sammanställas av en forskargrupp med historiker och etnologer. Ett av målen är en stor utställning 2014 på vilken man hoppas kunna berätta en helt ny historia om lumpen.