Essän

Kvinnornas år 1909

Kata Dahlström rustad i vargskinnspäls för vintrig agitationsturné.

Kata Dahlström rustad i vargskinnspäls för vintrig agitationsturné.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Skribenten

Birgitta Holm är professor i litteraturvetenskap och författare, bland annat till böckerna ”Sara Lidman – i liv och text” och ”Tusen år av ögonblick – från den heliga Birgitta till den syndiga”. Hon har också skrivit om Elin Wägner, Greta Beckius med flera i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, och hennes senaste bok är ”Victoria Benedictsson” (2007).

källorna

”Kvinnohistorisk uppslagsbok.” Red Harriet Clayhills, Stockholm 1991.
Rut Berggren: ”Agitatorn Fru Kata. Kata Dalström och hennes tid”, Stockholm 1991.
Lars Wolf, ”Tigande diktare? En studie kring litterära reaktioner på 1909 års storstrejk”, Uppsala 1975.

Mer

”Ojämförligt” skrev fransk press om Nobelpristagerskan Selma Lagerlöf. Det exotiska Sverige och den oansenliga lärarinnan smög sig dock in: ”Tystlåten, med ett milt småleende och blå ögon fulla av drömmar, älskar hon ensligheten i sitt Värmland med dess väldiga skogar och otaliga sjöar.”
Hembygd, svenskhet, bondesjäl var återkommande begrepp i tyska kommentarer, men några tryckte på det ”lärda” hos Selma Lagerlöf. En artikel vittnar om rena kulten av Gösta Berlings saga: ”Något sådant skriver man bara en gång.”

Det började med agitatorn Kata Dalströms förargelseväckande tal och kulminerade med Selma Lagerlöfs Nobelpris. Birgitta Holm berättar om ett remarkabelt kvinnoår för jämnt hundra år sedan.

Det började med agitatorn Kata Dalströms förargelseväckande tal och kulminerade med Selma Lagerlöfs Nobelpris. Birgitta Holm berättar om ett remarkabelt kvinnoår för jämnt hundra år sedan.

På det Kvinnohistoriska museum som vi förr eller senare måste få tänker jag mig en återkommande utställning som speglar vad som hände för hundra år sen. I år blir det 1909.

Första väggen fylls av agitatorn Kata Dalström. Så här på vintern var hon extra majestätisk i sin väldiga vargskinnspäls, och den 14 januari talade hon i Ronneby om valrätten till första kammaren. I Katas tillspetsning blev förmögenhetsprincipen: ”Det blir ej människor som rösta – utan deras får och kor och hästar och penninge­pungar! Då kunna ni själva tänka er hurudana representanterna äro.” När borgmästaren försökte stoppa talet fortsatte Kata lugnt, och fyra dagar därefter stod hon inför Ronneby rådhusrätt åtalad för att ha smädat riksdagen. Två månaders fängelse plus 25 kr i böter, en dom som senare upphävdes av hovrätten.

Annons:

I februari fick svenska män över tjugo­fyra år rösträtt, men för kvinnorna skulle det dröja. Nästa avdelning fylls av Internationella kvinnorösträttsalliansens kongress i London i maj. Sverige deltar med en delegat som tillika är världens bästa referent. I Dagens Nyheter och Idun berättar Elin Wägner om öppningsprocessionen med representanter för de sex miljoner kvinnor i England som tjänade sitt bröd: skurgummor med borstar, kokerskor med kastruller, diskerskor med tallrikar o handdukar, gruvarbetare, journalister, läkare... Hon talar om en ”kvinnlig vältalighet driven till sin högsta tänkbara höjd” och ser i den internationella ordföranden Carrie Chapman Catt ”förkroppsligandet av vår tids kvinnoideal”.

Klockan åtta en morgon i maj stod hon utanför Hollowayfängelset och tog emot de frisläppta suffragetterna. Om miss Sylvia Pankhurst skriver hon: ”Hon såg ut som en snäll och begåvad skolflicka. Och ändå är det hon som står i spetsen för orolighetsavdelningen och som för sin vältalighets skull kallas suffragetternas Portia.” Från ett möte i Albert Hall, där ledarna och alla de som varit fängslade satt med (en samlad fängelsetid på tjugo år!), skriver hon: ”En efter en reste sig så ledarna och talade. Man skulle mycket väl kunnat hinna att anteckna deras ord under applåderna – men, men – man applåderade ju själv.”

Med sommaren kom molnen tillbaka. 1909 rådde lågkonjunktur och Sverige hade en högerregering. Den 14 juli proklamerade Saf storlockout, väl medvetna om att en lågkonjunktur var en gynnsam tidpunkt för dem. Lockouten ingick i en tydlig kamp om makten över arbetsvillkor och lönesättning och kunde ses som ett hot mot hela fackföre­ningsrörelsen. LO svarade den 27 juli med att proklamera allmän arbetsnedläggelse den 4 augusti. Lönenedpressandet skulle annars fortsätta, arbetsgivarna hota med lockouter i tid och otid och arbetarorganisationerna splittras av missnöje och oenighet. I en månad pågick strejken, till den 4 september då ”klyvningen” skedde, så att arbetare som inte var anställda av Saf-medlemmar återgick till arbetet. Strejken rann ut i sanden, först i november kan man tala om ett slut.

Var finns berättelsen om hela detta skeende? Om hur det kändes att vara med? Egentligen bara i Maria Sandels ”Virveln” från 1913. Maria Sandels värld var industriarbetarkvarteren på Kungsholmen, de som ännu bär namn som Svarvargatan och Fabriksgatan, och där hon levde med sin mamma i nödbostaden Skogshyddan, båda döva, och arbetade som trikåstickerska i hemmet. I ”Virveln” är det chokladfabriken som tronar över allt, och dit de unga arbeterskorna obönhörligen kommer om inget värre händer.

Liksom i de baracker som Sandel var så väl förtrogen med är det under strejken kvinnorna som tar det största ansvaret. Det är kvinnor som Tora Dyning och den omutliga Birgit Sänke som håller modet och kampandan uppe. Det är de som inser att strejken inget annat är än en försvarskamp, och hur lockouthotet skulle ha drabbat just svaga grupper som textilarbetare och chokladarbetare. Det är de som vägrar att ta emot det slag mot organisationen som lockouten innebar: ”Ah, organisationen, solbringaren, den som skaffat luft och bröd och sång i hem, skövlade av brist och allsköns unkenhet.” Luft och sång talar Tora om, Morgonbris lät Maria Sandel döpa organisationens kvinnotidning till.

I rusdrycksförbudets tid får Tora Dyning sin man Verner att motstå frestelsen att ta hand om ett lager ”svart” brännvin som kunde ha gett mat på bordet åt de svältbleka barnen. Nöden försöker man hjälpa genom att dela på de få potatisar man kommer över eller som fru Glänta steka brödskivor och be de svultna ungdomarna att tänka sig att det är oxstek. Även andra kvinnor hjälper till, medelklasskvinnan som anonymt ger mat och pengar, överklasskvinnan som vägrar åka droska med den borgerliga skyddskårens strejkbrytare.

Efterdyningarna med 26 000 arbetslösa, svartlistning av strejkande, hemlöshet och flykt från facket på grund av dålig ekonomi finns också med. Spänningen på chokladfabriken efter återgången till arbetet fångas i en liten gest då en före detta strejkbrytare råkar komma åt en strejkande arbeterskas barn: ”Denna såg henne lugnt rakt i ögonen och borstade demonstrativt den lillas kolt, där den berörts.”

Till hösten kan vi ställa upp ett par akademiker. Den trettioettåriga Emilia Fogelklou blir landets första kvinnliga teol kand, samma kvinna som fick kritikern Klara Johanson att utbrista: ”Okända kvinnliga genier – det vimlar av dem, när man börjar röra i det förflutna. Det märks vilket kön som har skrivit historien, men det är ännu inte utrett vilket som egentligen i grund och botten har gjort den.” Bredvid henne Hilma Borelius som disputerade i Lund och blev Nordens första kvinnliga docent i litteraturhistoria. Det var denna stillsamma Lundaakademiker som vid läsningen av Elisabeth Dauthendeys ”Das neue Weib” utropade att från och med nu vet kvinnorna vad som är ett sine qua non, oeftergivligt villkor, för deras erotiska lycka.

Så kom den 11 december, då två kvinnor formligen trängdes i spalterna. Ellen Key fyllde 60 år och Selma Lagerlöf tog som första svensk och första kvinna emot Nobelpriset i litteratur. Ellen Key hade just återvänt efter en lång landsflykt, förföljd i Sverige inte bara genom nidporträttet i Strindbergs ”Svarta fanor” – ”die bekannte, so genannte, alte Tante Hanna Paj” – utan även som äktenskapets och religionens fiende nummer ett.

Så till vida hade Strindberg rätt som att ute i världen var Ellen Key i högsta grad ”bekant”, kärleksfullt kallad Die Gross­tante Europas.

På sin färd hemåt genom Europa stannade hon upp hos Isadora Duncan i Paris, drog vidare till paret Maeterlincks i St Waudrille, träffade en väninna till Tolstoy, bekymrade sig för poeten Rilkes sinnestillstånd och den norske hövdingen Bjørnsons hälsa. Löpande skrev hon rapporter om detta till den nära vännen Lou Andreas Salomé, europeisk skribent och skandalomsusad väninna till bland annat Nietzsche och Rilke.

Samma dag hyllade både den svenska och den utländska pressen ett av de mest oomtvistade Nobelprisen i litteratur nånsin.

Ett par dagar senare rapporterades också med stor gripenhet från Kvinnornas egen Nobelfest i Royals Vinterträdgård den 13 december. 1 200 kvinnor deltog, mer än 1 000 fick man lov att avvisa. Huvudtalet – ”Alla kvinnors tack” – hölls av ordföranden för den svenska rösträttsrörelsen Lydia Wahlström. Selma Lagerlöf själv byggde sitt tal på Fredrika Bremer. Hur mycket här, skriver hon, skulle inte ha glatt Fredrika Bremer om hon hade kommit till festen! Så många kvinnor med hög utbildning, på ledande poster, hängivna ett kall.

Elin Wägner var förstås med på festen, och ännu trettio år efter, i sin Selma Lagerlöfbiografi, ger hon svar på tal till en tidning som skrev om den ”hysteriska” stämningen på festen:

”Vi var i allmänhet uppåt då, och vi trodde på framtiden, då inga storstrejker och ingen prostitution skulle vara mer. Vi var stolta över Selma, och vi tyckte om henne för att hon alltid visade att hon räknade sig till Sveriges kämpande kvinnor. Det var därför vi hurrade och viftade, och detta var i och för sig så roligt, att vi höll på så länge vi fick.”

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Norr om Alingsås. Planet slog i grantopparna innan det kraschade.

vildsvin-244
Foto:Bengt Eurenius

 En pina för jägarna. Troligen ett kvardröjande resultat av katastrofen 1986 i Tjernobyl. 9  2 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Icloud-500
Foto:AP

 Nätexpertens bästa tips. ”Många vet inte ens vad som lagras i Icloud.” 43  16 tweets  27 rekommendationer  0 rekommendationer

 De vanligaste lösenorden 2013. Dessa bör du undvika. 37  5 tweets  29 rekommendationer  3 rekommendationer

 mInkAt*2§Ig*2eR3åR. Så skapar du lösenordens Fort Knox 39  6 tweets  33 rekommendationer  0 rekommendationer

Jennifer-Lawrence144
Foto: AP

 100 kan vara drabbade. Jennifer Lawrence en av dem: ”En uppenbar kränkning av privatlivet”. 39  2 tweets  37 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Enligt ryska soldatmödrar. ”Minst 200 ryska soldater ska ha dödats.” 16  8 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

 USA-krav på vapenstöd. För att bekämpa Ryssland. 16  4 tweets  11 rekommendationer  1 rekommendationer

premium  Lärare och elever hugger i. Rustar bombad skola.

 Linjen som går till Arenastaden. 16.000 personer var med och röstade fram färgen. 597  31 tweets  566 rekommendationer  0 rekommendationer

tunnelbanaliten
Foto:TT

Men det återstår betydligt knivigare frågor kring den nya linjen.  Viktor Barth-Kron bloggar.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: