Stora John, lilla Lankan

John Landquist – en framstående humanist, men utan högre valör i eftervärldens ögon.

John Landquist – en framstående humanist, men utan högre valör i eftervärldens ögon.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Skribenten

Birgitta Holm är professor i litteraturvetenskap och författare, bland annat till böckerna ”Sara Lidman – i liv och text” och ”Tusen år av ögonblick – från den Heliga Birgitta till den syndiga”. Hennes intresse för tango avspeglas i ”Pardans” och senaste bok är ”Victoria Benedictsson”. Hon har skrivit om Elin Wägner, Greta Beckius m fl i Nordisk kvinnolitteraturhistoria.

Källorna

”John Landquist. Filosof, psykolog, kritiker” Ingemar Nilsson (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien/Atlantis 2009)

Mer

”Vi kvinnor hava sannerligen ett driftliv som går mellan himmel och jord och helvete. Och mannen har makten över det.”
Greta Beckius i ”Marit Grene”

”Jag vet väl, att jag är sinnlig. Vilken kvinna är det icke? Men ha vi icke fått makten att leva utan det likasom att leva med det, när vi veta att förbindelsen varken gör oss stolta eller lyckliga.”
Ellen Landquist i ”Suzanne”

”Där finns ett inätet grubblande hat, som aldrig når någon befrielse”, skriver Landquist om de akademiska grälen.

John Landquist (1881–1974) var en lärdomsgigant. Hans humanistiska gärning och produktion var enorm, och han hade goda kontakter med sin tids stora – inte minst bland kvinnorna. Ändå kan han inte själv räknas till de största, skriver Birgitta Holm.

John Landquist (1881–1974) var en lärdomsgigant. Hans humanistiska gärning och produktion var enorm, och han hade goda kontakter med sin tids stora – inte minst bland kvinnorna. Ändå kan han inte själv räknas till de största, skriver Birgitta Holm.

John Landquist borde gälla för en högstatusperson i svenskt nittonhundratal. Han stod nära en rad av de kvinnor som formade den moderna kvinnorörelsen. Han var den som drog i gång Strindbergsfejden och fortsatte att ha en roll i de litterära paradigmskiftena ända fram till 68-generationen. Han delade ut priser för De nio i mer än femtio år och var del av Stockholms tidningshistoria under dramatiska skeden från tjugotalet till och med andra världskriget. Därtill agerade han i de stora akademiska teoristriderna i inte mindre än tre discipliner, litteraturhistoria, filosofi och psykologi.

Redan en hastig blick på hans produktion överväldigar. Kortare biografier över tidens berömdheter som Ellen Key, Verner von Heidenstam, Knut Hamsun, Gustaf Fröding, Lotten von Kraemer, Erik Hedén, Henri Bergson plus en gigantisk över Erik Gustaf Geijer. Böcker och längre essäer i filosofi, psykologi och vetenskapsfrågor. Översättningar, bland annat de banbrytande av Freuds ”Drömtydning” och ”Vardagslivets psykopatologi”. Dagskritik omfattande över 4 000 artiklar, framför allt i Aftonbladet men även i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Stockholms-Tidningen. En utgivningsverksamhet där han ensam redigerade och kommenterande Strindbergs Samlade skrifter, följt av utgivningar av Geijer, Fröding, ”De filosofiska mästerverken” och bröderna Brandes brev. Strindbergsutgåvan på 55 volymer, med anmärkningar som fyllde över 1 300 sidor, gjordes vid sidan av annan verksamhet på åtta år, detta att jämföra med den pågående Nationalutgåvan vars otaliga medarbetare nu är inne på sitt trettionde.

Annons:

Ändå är han ”lilla Lankan”. Ett spelkort utan högre valör i leken. Så har han klassificerats genom decennierna – och så kvarstår bilden efter den 500 sidor långa biografi som har ägnats honom av idé­historikern Ingemar Nilsson. Det är nästan gåtfullt. En lärdomsgigant, stridsberedd men vänsäll, öppen men principfast. Och så denna känsla av beklämning som kan inställa sig.

Kanske är det leken i sig, de arenor som Landquist rörde sig på. Vänkritik må vara, på Landquists tid var det mer regel än undantag. Bästa kompisarna Sigfrid Siwertz, Ludvig Nordström, Sigurd Agrell, skrev han entusiastiskt om under alla år. Ovänkritik är genast lite värre. Landquists lustmord ”Docenten Böök som pamflettist” var bara upptakten till ett krig som pågick i decennier. Till slut tycks de recenserade författarna inte ha varit mer än brickor i spelet mellan de tongivande kritikerna. Ludvig Nordström liknar det, förtjust, vid ett hektiskt köp-och-sälj på börsen.

Och detta är ändå en västanfläkt mot de akademiska grälen. När Landquist gav sig in i sin första professorsstrid vädjade exhustrun Elin Wägner förgäves: ”Jag hoppas du ska svara så charmant, att du inför en ny ton i det akademiska grälet.” Frågorna i sig var inte oviktiga. Från litteraturhistorien vände sig Landquist på grund av dominansen för positivistisk forskning, en stridslinje som finns kvar in i vår tid. I filosofin var han en tidig opponent mot den uppsaliensiska begrepps­analysen, företrädd av Axel Hägerström och senare Ingemar Hedenius, och såg vilket strypgrepp den var på väg att koppla på svensk filosofi. I psykologin stod han likaså för en humanistisk och hermeneutisk inriktning gentemot den natur­vetenskapliga och experimentella.

Ändå sjunker hjärtat i bröstet på läsaren. Måste det vara så futtigt, så korrumperat? Och hur står det till i dag? Till den professur som Landquist slutligen fick uppmanades han av kumpanen Olle Holmberg, litteraturhistoriker och Dagens Nyheter-skribent under många år, att själv göra en lista på de sakkunniga han önskade, för att Holmberg sen skulle kunna ”insinuera” den hos lämpliga personer. Ruggigare ting som intriger och slag under bältet att förtiga.

Samtidigt på annan plats gjorde kvinnorna historia. Det var inte strids­tupparna utan de unga pennskaften och kvinnliga romanförfattarna som skapade det moderna svenska språket, inte professorerna som slog in på en ny väg i fredsfrågan eller formulerade program för det vi i dag kallar en hållbar utveckling. Det var inte de utmanande, radikala studenterna i Uppsala och Lund som banade väg för en ny sexualsyn. Det var kvinnor, kvinnor, kvinnor, ta bara Fogelstadgruppen, Wägners ”Väckarklocka”, Women’s organisation for world order.

Ingemar Nilsson ägnar ett av de större kapitlen åt ”Kvinnorna”, den bukett av kvinnliga förnamn som omgav John. Men där han annars väljer ett kontextuellt perspektiv tillåter han sig här att helt sätta John ”i centrum”. Det är synd, för jag tror att en nyckel till ”lilla Lankan” ligger i könsperspektivet. Den fråga som ryckte i förgrunden under den här tiden var den erotiska. Ellen Key spelade roll men var absolut inte allenarådande. Från alla hörn av den moderna världen kom kravet från kvinnorna på att formulera om sexualiteten, att på alla plan ge ett nytt innehåll åt det erotiska mötet.

De kvinnor som omgav Landquist i den här epoken var Greta Beckius, systern Ellen Landquist, Maria von Platen, Marika Stiernstedt och Elin Wägner. Hos dem alla, utom möjligen Marika Stiernstedt, fanns frågan om kvinnans främlingskap i en manligt definierad sexualitet. Mannens erotiska initiativ sänker hennes själ i ”ett slags slö dvala”, hon blir tung och tom, skild från sig själv. ”Han befallde häftigt under sina spasmer: ’Kyss mig!’ Och jag vände läpparna mot honom och kysste mekaniskt, kallt och dödt.” Den man som alla visste stod modell för denna sexualitet i Greta Beckius manuskript ”Marit Grene” var John Landquist.

Samma dvala griper huvudpersonen i Ellen Landquists studentskeroman ”Suzanne”. En serie händelser får visa hur kvinnan är ett rent byte i de manligt utformade miljöerna, här studentlivet, psykoanalysen och den litterära världen. Suzanne har drag både av författaren själv och av Greta Beckius, som var en nära vän. Ellen Landquist dog året efter publiceringen, medan Greta tog livet av sig med ett skott för pannan ett par år innan. I ”Den namnlösa” för Elin Wägner traditionen vidare. Där skildras, med svägerskan Ellen Landquist som inspirationskälla, de dödsbringande könssammanhang vi lever i och möjligheterna av ett annat sakernas tillstånd.

Det är John Landquists förtjänst att han drogs till dessa kvinnor. Greta Beckius umgicks han med under Uppsalaåren på ­00-talet. Maria von Platen träffade han i Paris 1907 och hade ännu knappt kommit över när han mötte och förlovade sig med Elin Wägner sommaren 1910, ett äktenskap som hankade sig fram till 1922 då en ny äktenskapslag gjorde det lättare att skiljas. Av de röster som har hörts om Maria von Platen – Hjalmar Söderbergs kärlek och inspiration till de stora kvinno­porträtten – är Landquists utan tvekan den mest höviska.

Men det är hans tillkortakommande att han inte i grunden lärde sig något av dem. Mer än de flesta kan Landquist framhålla att han fått den eller den passagen från Greta eller Maria. Men när det gäller betydelsen av de maktförhållanden som könen ingår i lärde han sig noll och intet. För John är det ”samma” villkor som råder för kvinnor och män, ”samma” Uppsala, ”samma” framtidsutsikter, vad han än såg med blotta ögat. Det är därför han inte lyssnar på Greta Beckius (en av den handfull kvinnor som fanns i en universitetsstad där dryckesvisan löd: ”Berusning, bestigning är livets sanna ändamål”). Det är därför alla Elin Wägners vädjanden – vare sig det gällde hans otrohet eller hans politik – bara ”förhärdar” honom.

Omgiven av kloka kvinnor drogs Landquist ändå till Hitler, imponerades av utställningen ”Entartete Kunst” i München 1937 och såg Agnes von Krusenstjernas Pahlensvit som ingenting annat än ”att tillfredsställa eländets ­komposthögar”. Det är min övertygelse att det han stupade på var sin könsblindhet och sin sexualsyn – den ”lille snabbälskaren” var ett annat namn han fick av vapenbröderna – och att det är därför han förblir ”lilla Lankan”, på gott och ont.

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

valet
Foto:Dmitry Lovetsky/AP Valet förbereds.

 Parlamentsval på söndagen. Valkommissionens hemsida attackerades.

fireball
Foto:Systembolaget

 Populär spritsort återkallas. Kan innehålla för höga halter av det giftiga ämnet propylenglykol.

 Försvarsministern: Inte ett sätt att öka trovärdigheten för försvaret. 282  54 tweets  224 rekommendationer  4 rekommendationer

Carl Haglund
Foto:TT

 Försvarsmakten avvisar kritiken: Vi har fått in massor med resultat. 8  5 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 Markförbanden lämnade skärgården. Sökte av stränder. 8  7 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
provet
Foto:Bertil Enevåg Ericson/TT

Testa dina kunskaper på högskoleprovets orddel.  Till testet. 820  13 tweets  807 rekommendationer  0 rekommendationer

 Har du alla rätt? I år hade 69.713 personer anmält sig till provet. 9  9 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

 Kan du orden? Testa dina kunskaper på gamla högskoleprov. 38  6 tweets  32 rekommendationer  0 rekommendationer

madrid244
Foto:All Over Press

 Säsongens första El Clásico. Real Madrid vann komfortabelt med 3–1 på Santiago Bernabéu.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: