STRASBOURG.
Det måste krävas domstolsbeslut för att någon ska kunna stängas av från internet. Det slog EU-parlamentets industriutskott fast på tisdagskvällen.
Beslutet innebär en framgång för dem som slagits för att EU:s telekompaket ska innehålla starkt skydd för medborgarnas tillgång till internet. Det innebär också att EU-parlamentet markerar att man ser internet som en del av de fundamentala demokratiska rättigheterna.
- Jag är så oerhört lättad, säger den svenska parlamentarikern Lena Ek (C) som var med och röstade.
- Utskottet har visat sitt tydliga stöd för yttrandefrihet, rätten till rättegång och att vi ska tillämpa samma regler på nätet som vi gör på andra ställen.
Den parlamentariker som skött förhandlingarna för industriutskottet, den franska socialisten Cathrine Trautmann, sade före omröstningen att ministerrådet velat ha en vagare formulering som dessutom skulle läggas som ett så kallat skäl i direktivet. Skäl (på engelska recital) har inte samma juridiska tyngd som ett direktivs paragrafer.
Utskottets beslut togs med stor majoritet: 40 för, 4 nedlagda och 2 emot. I övrigt sade utskottet också ja till de överenskommelser om nya regler för konkurrens inom telefoni och internet som utgör lagförslagets huvuddel.
Den 5 maj röstar EU-parlamentet i sin helhet om Telekompaketet. Den 12 juni fattar ministerrådet sitt beslut.
Frågan är nu om ministerrådet kommer att krypa till korset och acceptera parlamentets ståndpunkt. Eller om det går att hitta en ny kompromiss. Det senare ser svårt ut efter industriutskottets skarpa markering.
Även den svenske socialdemokraten Göran Färm är nöjd med beslutet. Han tror att parlamentet är berett att gå så långt som att fälla hela telekompaketet på den här frågan.
- Jag hoppas att vi inte behöver göra det, det finns mycket annat i paketet som är viktigt för telekomsystemets utveckling i Europa. Man kan säkert putsa vidare på formuleringarna men jag tror inte att det går att rädda paketet om vi inte får in själva sakinnehållet i det här förslaget.
Det tillägg som industriutskottet på tisdagkvällen återinförde i telekompaketet, kallat för 138:an, tillkom från början för att bemöta andra förslag som gick ut på att skärpa kampen mot upphovsrättsbrott. Ursprungligen handlade telekompaketet inte om dessa frågor, men under trycket från nöjesindustrins lobbying mot piratkopiering kom idéer av det slaget upp på agendan.
Inte minst vissa franska parlamentariker försökte driva frågan i denna riktning, vilket skett mot bakgrund av de hårda regler mot fildelning som Frankrike håller på att genomföra. Där förbereds ett system där illegala fildelare ska kunna stängas av genom ett myndighetsbeslut. Frågan är hur det ska gå om EU-parlamentet lyckas driva igenom krav på domstolsbeslut.