I skuggan av det omstridda Actaavtalet vässar EU-kommissionen de egna vapnen mot illegal fildelning. Ipred-lagen ska skärpas och internetoperatörernas roll i kampen mot piratkopiering ska bli tydligare.
Gonggongen klämtar för nästa rond i matchen om den illegala fildelningen. Två av de grundläggande lagarna på området är återigen uppe på EU-kommissionens bord. Det handlar dels om Ipred, dels om e-handelsdirektivet. Syftet är att stärka upphovsrättsinnehavarnas möjligheter att bevaka sina intressen.
Chantal Hughes är talesperson på kommissionens generaldirektorat för inre marknaden:
– Världen online förändras mycket snabbt. Skyddet för upphovsrätten har inte fungerat så bra som det var tänkt. Det finns för många barriärer för dem som vill få sina rättigheter respekterade, säger Hughes till DN.se.
För kommissionen handlar det inte bara om upphovsrätten utan i förlängningen om unionens ekonomiska ödesfråga: hur ska tillväxten höjas? Avgörande är enligt kommissionen att den inre marknaden förverkligas även digitalt. Det anses nödvändigt om EU ska komma ikapp de mer utvecklade internetekonomierna i USA och Ostasien.
Ett hinder är enligt kommissionen svårigheterna med att stoppa illegalt innehåll. Lagar och regler är fortfarande ett besvärligt lapptäcke, heter det i en analys.
Ipred-direktivet ska skärpas så att rättighetsinnehavare får bättre civilrättsliga möjligheter att försvara sina intressen. Direktivet klubbades 2004 och trädde i kraft som svensk lag den 1 april 2009. Den mest omstridda delen är att film- och skivbolag efter domstolsbeslut kan begära att internetoperatörer lämnar ut identiteten på användare som misstänks för illegal fildelning.
Arbetet med det nya Ipred-direktivet är än så länge i sin linda och det är enligt Chantal Hughes för tidigt att säga vad slutresultatet blir. Men en fråga som är aktuell är möjligheten att samla bevis mot intrång. En annan hur den ekonomiska skadan ska beräknas.
När det gäller e-handelsdirektivet är kommissionens målsättning klar: det ska bli tydligare vilken roll mellanhänderna ska ha när det gäller brott mot upphovsrätten. Med mellanhänder menas exempelvis internetoperatörer, webbhotell och sociala medier.
– Vi ska komma med klara riktlinjer som hjälper alla parter, säger Chantal Hughes.
En grundprincip i EU:s lagstiftning är den så kallade budbärarimmuniteten. Den innebär att en operatör inte är ansvarig för hur kunderna använder tjänsten. Immuniteten upphör dock när operatören informeras om till exempel att en sajt innehåller olagligt material. Vad som sedan ska hända är föremål för olika tolkningar.
– Vi ska klargöra hur proceduren ska se ut när mellanhanden blivit informerad. Vi har förstått att det inte alltid är lätt att veta hur detta ska gå till i praktiken., säger Chantal Hughes.
Hur ska ett påpekande från en rättighetsinnehavare se ut? När ska en operatör ta bort eller blockera innehåll? Det är frågor som ska besvaras.
E-handelsdirektivet kommer dock inte att rivas upp. Kommissionen nöjer sig med att klargöra hur reglerna ska tolkas. Chantal Hughes påpekar att grundprincipen inte kommer att ruckas. Hon hänvisar till flera aktuella domslut som visat att mellanhänder på nätet inte kan åläggas att övervaka sina användare.
– Vi överväger inte heller någon Hadopilag, säger Hughes och hänvisar till det franska systemet där fildelare kan stängas av från internet.