2007 var året då Melodifestivalen för första gången till fullo levde upp till sitt namn och inte bara var en synonym till det folkligare
"schlagerfestivalen".
Andelen "typiska schlagers" har nog aldrig varit mindre än i Globen på lördagskvällen - bara Anna Book och Sanna Nielsen går lätt att sortera in i den kategorin. I stället blandades ballader med danspop och gitarrer, antingen poppiga eller rockiga. Finalfälten har varit varierade förr om åren också, men inte som i Globen på lördagskvällen.
Dessutom har det tidigare, oavsett hur blandad genrekompott det än varit, oftast ändå slutat på samma sätt - med en klassisk schlager högst upp. Så blev det inte nu och kanske var det ett regimskifte vi bevittnat både i finalen och egentligen under hela festivalen.
Schlagerveteraner har fallit ifrån och ersatts nya förmågor och låtar som knappast varit aktuella för bara fem år sedan. The Arks vinnarlåt "The worrying kind" har kallats för
mycket - glamrock, boogie, hockeyrock, plagiat - men schlager är det svårt att definiera den som.
Var det något som var schlager med låten var det snarare sättet den framfördes på: glammigt, glittrigt, med stora gester, där konkurrenterna snarare satsade på det smakfullt återhållna. The Ark showade sig till
segern.
Hur det går i Helsingfors? Svårt att säga efter i fjol, men kan ett gäng träskmonster vinna, varför inte ett band bestående teatrala glamrockare?