Film & TV

Bröderna Coen skickar vykort till Drömfabriken

Berlin. Med ”Hail, Caesar!” fick årets filmfestival en glammig start. Men frågor om flyktingar och konstnärers ansvar stod också på agendan när filmteamet mötte pressen.

Med den mörka komedin ”Hail, Caesar!” väcker bröderna Coen liv i Hollywood under det kalla krigets barndom. Filmen kretsar kring Josh Brolins fixare Eddie Mannix, en luttrad fixare som har till uppgift att se till att stjärnornas skandaler inte läcker ut till skvallerpressen.

Handlingen utspelar sig 1951 då Hollywoods studiosystem stod inför nya utmaningar: hotet från tv-världen men också svartlistningar i spåren av Joseph McCarthys häxjakt på kommunister. Inte oväntat väver bröderna in en kidnappning i intrigen – ett favorittema som de återvunnit allt sedan debuten med ”Blood simple” för drygt 30 år sedan. Även om filmen rymmer perfekta pastischer på eskapistiska Hollywoodgenrer är det inte tänkt som någon nostalgitripp till en förlorad värld.

– Nej, det är svårt att vara nostalgisk över en tid som vi själva aldrig fick uppleva. Hela vår utgångspunkt för filmen var att skildra den här verkliga studiofixaren som såg till att problem ”försvann” under den här perioden, sade regissören Ethan Coen inför ett absolut fullpackat pressrum på Hyatt Hotel vid Potsdamer Platz.

– Däremot ger vi nog en ganska romantisk bild av Hollywood på 50-talet med den här enormt drivna drömfabriken som var en ganska vacker uppfinning. Ja, det finns element av kärlek och beundran för den här, fast jag har ingen aning om hur vi skulle fungera i en sådan miljö. Det är inte den typen av film vi gör, säger Ethan Coen som förstås satt tillsammans med brodern Joel Coen.

Foto: AFPEthan Coen och Joel Coen. Foto: AFP

Vid sin sida hade de lakoniska regibröderna ett stjärntungt, helsvart entourage som såg ut att vara klädda för begravning snarare än för en galakväll på festivalcirkusen. På plats var George Clooney, Tilda Swinton, Channing Tatum, stjärnskottet Alden Ehrenreich och Josh Brolin. För Brolin är det tredje gången han medverkar i en Coen-film. Tidigare har han samarbetat med bröderna i westerndramat ”True grit” samt den Oscarsbelönade knarksmugglarthrillern ”No country for old men”.

– Personligen så har jag alltid varit ”the brat”, en pojkspoling, så det var väldigt roligt att göra den här helomvändningen och spela en fadersfigur. Jag ser mig inte själv i denna typ av roller, så jag var överraskad över att de hyrde in mig, sade Josh Brolin.

Hans rollfigur Eddie Mannix är ett slags katolsk ”A serious man” som besöker biktbåset dagligen för att kunna jobba vidare i en amoralisk frizon. Dessutom är han hela tiden påpassad av två skrupelfria skvallerkolumnister – de rivaliserande tvillingsystrarna Thora och Thessaly Thacker –  som båda spelas av Tilda Swinton.

Tvillingsystrarna tycks vara inspirerade av verklighetens Hedda Hopper som spelas av Helen Mirren i premiäraktuella ”Trumbo” (läs recensionen), en annan film som utspelar sig vid samma tidsperiod som ”Hail, Ceasar”.

– Det var antagligen roligare att spela rollerna än att se dem. Jag tänkte på dem som två olyckliga tvillingsystrar som hade misslyckats med att bli skådespelare efter att ha hetsats av sin tävlingsinriktade mamma. I stället blev de genialiska journalister, säger Tilda Swinton ironiskt.

Som en hyllning till Hollywoods guldålder kryddas ”Hail, Caesar!” med perfekta pastischer av dansnummer, simhoppsmusikal, episka actionspektakel och salongskomedier. Scarlett Johanssons skandalomsusade filmstjärna gör en färgsprakande Esther Williams-pastisch som blinkar åt “Million dollar mermaid” medan Channing Tatum steppdansar så intensivt med matroser på ett slagskepp att både Håkan Hellström och Rainer Werner Fassbinder skulle bli rörda till tårar.

– Det första som stod i manuset om min rollfigur var att han ”glider på knäna mot en skurhink, vilket följs av ett 6 minuter långt sång- och dansnummer. Jag hade aldrig tidigare varit i närheten av ett par steppskor, men tackade ja med vändande mejl, säger Channing Tatum.

Foto: Thomas Peter/ReutersFoto: Thomas Peter/Reuters

Mannix får problem på jobbet när den spåniga matinéstjärnan Baird Whitlock (George Clooney) plötsligt försvinner från inspelning av en lökig kostymfilm som utspelar sig i antikens Rom. Bröderna Coen har tidigare förklarat att ”Hail, Caesar!” är den tredje delen i deras ”Träskalletrilogi” som inleddes med sydstatsmusikalen ”O brother, where art thou?” och ”Burn after reading” där Clooney spelade en korkad sexmissbrukare som nätdejtar halva Washington DC.

– Jag har gjort fyra filmer med de här bröderna – och varje gång de skickar ett manus så säger de att jag ska spela en dumskalle. När de skrev ”Burn after reading” så sa de till och med att de tänkte på mig när de skrev rollen. Så jag var beredd även denna gång, men kunde aldrig drömma om att jag skulle vara så här imbecill, log George Clooney i svart läderjacka och en alltmer grånat sidbena.

Stundtals blev också torsdagens presskonferens en dumskallarnas sammansvärjning där moderatorn helt släppte ratten – och lät flummiga och bisarra frågor flabbas bort vid podiet.

Det blev också en aning spänd stämning när samtidens brännande frågor trängde in i den eleganta eskapistiska bubblan. När George Clooney för andra gången fick frågan av en europeisk journalist om vad han gjorde för att lösa Syrien-kriget och hjälpa flyktingar, tappade George Clooney sin sedvanligt coola attityd med sitt patenterade vita leende.

– Ja, jag vet, det är en mycket svår tid. Imorgon ska jag träffa Angela Merkel och flyktingar och se hur jag kan hjälpa till. Jag har jobbat med de här frågorna länge så jag blir lite häpen över att du ställer frågan, säger Clooney irriterat och bollade tillbaka frågan till avsändaren.

Även regissören Joel Coen plockade upp frågan om konstnärens roll och ansvar för samhället.

– Jag håller med om att det är viktigt att hantera de frågorna. När jag och Ethan satt i Cannesjuryn förra året så gav vi Guldpalmen till flyktingdramat ”Deephan” som vi gillade mycket, medan vi gav Juryns stora pris till förintelsedramat ”Sauls son”. Men det är ett missförstånd att tro att man kan skapa manus på beställning. Då har man inte förstått hur kreativitet fungerar och hur filmmanus blir till, påpekade Joel Coen.

Sevärda filmer om det gamla Hollywood
  1. Foto: IBL”Sunset Boulevard” (1950)
    Legendarisk klassiker i regi av Billy Wilder om en bortglömd stumfilmstjärna (Gloria Swanson) som drömmer om att göra comeback med hjälp av William Holdens tjusiga unge manusförfattare.
  2. Foto: IBL”Nakna nerver” (1950)
    Psykologisk thriller – som på engelska heter ”In lonely place” – med skarp blick för det cyniska spelet i dåtidens Hollywood. Humphrey Bogart toppar rollistan som självdestruktiv manusförfattare. Nicholas Ray har regisserat.
  3. Foto: IBL”Illusionernas stad” (1952)
    Vincente Minnelli skildrar intrikata relationer i filmens Mekka. Kirk Douglas gör en ambitiös och driftig filmproducent med förkärlek för en aktris spelad av Lana Turner i högform. Originaltiteln är talande: ”The bad and the beautiful”.
  4. Foto:  Everett Collection”En stjärna föds” (1954)
    Laddat drama om ett undergångsmärkt Hollywoodäktenskap filmatiserat då stjärnorna James Mason och Judy Garland stod på toppen av sina karriärer. Det finns både en tidigare version, från 30-talet, och en senare från 1976 med Barbra Streisand och Kris Kristofferson.
  5. Foto: Everett Collection”Barton Fink” (1991)
    Redan tidigt i karriären intresserade sig bröderna Coen för den klassiska Hollywoodepoken. Hallucinatorisk och vass skildring av en förvirrad New York- författare sin går vilse i Drömfabriken.

 

Foto i text: IBL, Everett Collection