I en ny teveserie om 1800-talet visas hur det moderna jaget växte fram. Individen tar plats i det allmänna medvetandet på bekostnad av kollektivet.
SVT:s sjudelade historieserie med den något förbryllande titeln ”Max 1800-tal” inleder med ett avsnitt om JAGET som under 1800-talet förändrar människans syn på sig själv, samhället och kulturen. Alla människor tillerkänns ett egenvärde vilket inte alls innebär att alla behandlas lika.
Max Landergård är seriens programledare och har också gett namn åt serien. Han ikläder sig ständigt nya skepnader, över 30 rollfigurer, bland annat den ondskefulle Mr Hyde i Robert Louis Stevensons 1800-talsroman ”Dr Jekyll och Mr Hyde”. Också den med en ny, djärv uppfattning om individen och jagets dubbelhet.
– Tidigare under historien var inte individen viktig. Nu har vi vant oss vid att det är så men vår uppfattning om jaget är faktiskt relativt ny, säger Henrik Arnstad, vetenskapsjournalist och exekutiv producent för programserien.
– 1800-talet är en experimentell och optimistisk tid. Man trevar sig fram. Ta bara alla dessa människor som bryter upp och reser till Klondyke för att vaska guld. Eller min egen farfarsfar som bröt upp från Västergötland och reste till Stockholm där han blev en del av proletariatet.
Enligt Henrik Arnstad bör 1800-talet definieras som tiden från franska revolutionen 1789 till första världskrigets utbrott 1914. Sedan börjar det egentliga 1900-talet, hävdar han.
– Den politiska och industriella revolutionen ger förutsättningarna för de stora förändringarna. Vi har ofta uppfattningen att de ägde rum under 1900-talet men 1900-talet var snarare århundradet då allt gick åt skogen, säger Henrik Arnstad över mobiltelefonen.
I sju halvtimmesavsnitt med underrubriker som ”Jagets århundrade”, ”Revolutionernas århundrade” och ”Kvinnans århundrade” har SVT valt att på ett konkret och tämligen handfast sätt åskådliggöra historien. Det är meningen att tittarna inte bara ska lära sig historiska fakta utan också få en uppfattning om hur människor på den här tiden tänkte, talade och förde sig.
De dramatiserade avsnitten varvas med intervjuer med experter som historiker och litteraturvetare.
Om 1800-talet var 1900-talets moder så hade 1800-talet i sin tur inte varit möjligt utan idégodset från 1700-talet.
– Man kan säga att upplysningstiden på 1700-talet var en tid för nya idéer och tankar, medan 1800-talet var den tid då man testade idéerna i praktiken, säger Henrik Arnstad.
I dag, i det tidiga 2000-talet, är individen mer än medveten som sig själv. Ibland så uppfylld av sitt ego att minsta motgång kan bli kränkande och ångestskapande. Och kanske inte alltid så medveten om vilka historiska krafter som gjort oss till dem vi är.
Max 1800-tal (1:7). SVT 2 21.30